Fråga juristen om testamente

Carola Erixon Gyllenmyr är senior jurist hos oss på Hjärt-Lungfonden och svarar på juridiska frågor om testamente.

Carola har medverkat som sakkunnig i TV-soffor och som tidigare jurist på byrån Familjens jurist har hon föreläst för Hjärt-Lungfondens givare om familjerätt och testamenten.

Har du själv en fråga? Skicka gärna in den till tidningsredaktionen@hjart-lungfonden.se med ”Juridikfrågan” i ämnesraden.

Din sista vilja bestämmer du och ingen annan

Vanliga frågor om testamente

Två vittnen behövs och de ska vara samtidigt närvarande. Det ska inte vara närstående till dig själv och de ska inte förekomma som mottagare i testamentet. Det är vanligt att vittnena går ur tiden innan dig, och det är egentligen inget problem, men om det blir en tvist om testamentet kan ett levande vittne kallas till domstolen och under ed få berätta hur det har gått till vid bevittningen.
Jag skulle säga att det vanligaste felet kring detta är att vittnena inte är på plats samtidigt utan skriver under vid olika tillfällen. Det i sin tur leder till att testamentet kan förklaras ogiltigt.
Om ni i ert inbördes testamente skrivit att du ärver med full äganderätt är svaret att du får göra det. Då bestämmer du, även genom testamente, över allt som härrör både från dig och din make/maka.
Om du däremot ärvt din make med fri förfoganderätt, vilket är det vanligaste, får du skriva nytt testamente kring din del. Den del som härrör från den först avlidne är öronmärkt för vad den personen ville i det tidigare testamentet.
Jag har länge funderat på hur arvet efter mig fördelas när jag dör. Min far är avliden men min mor och min mormor lever. Jag har en syster som har tre barn och en avliden bror vars två barn lever. Jag är ogift och har inga barn själv. Hur fördelas arvet efter mig om jag inte har skrivit ett testamente?
Svar: Din mor ärver hälften av din kvarlåtenskap. Din syster erhåller en fjärdedel och dina brorsbarn en åttondel var av kvarlåtenskapen. Din mormor och din systers tre barn ärver inte dig.
Jag och min man har ett mycket gammalt testamente där det står att våra gemensamma barn ska ha rätt att få ut sin laglott när den förste av oss avlider. Gäller det fast lagen har blivit ändrad?
Svar: Det är en tolkningsfråga men troligtvis gäller det. Vill ni att era barn ska vänta på sin laglott till dess ni båda gått ur tiden bör ni skriva ett nytt testamente och riva det gamla.
Ett testamente blir gällande när testamentsgivaren avlidit och testamentet vunnit laga kraft. Ett testamente vinner laga kraft antingen genom att det godkänns av samtliga legala arvingar eller genom att det delges samtliga legala arvingar. Efter delgivning har arvingen sex månader på sig att klandra testamentet, det vill säga väcka talan mot testamentets giltighet i domstol. Klandras inte testamentet inom denna tid vinner det laga kraft.
Den korrekta innebörden i juridiska formuleringar kan vara svår att förstå. Denna ordlista förklarar en del av begreppen:
Arvinge: Legal arvinge är den som ärver enligt ärvdabalken. Testamentarisk arvinge är den som ärver enligt ett testamente.
Arvsklasser: Det finns tre arvsklasser och dessa bildar tillsammans den legala arvsordningen.
Arvsordning: Detta är arvingarnas inbördes turordning. Arvsordningen delar in nära släktingar i tre arvsklasser där barn och barnbarn hör till den första. När det inte finns någon arvinge i första klassen kommer nästa arvsklass i fråga.; föräldrar, syskon, syskonbarn. I tredje hand tittar man på tredje arvsklassen, vilket är mor- och farföräldrar och deras barn. Arvsordningen kan (med undantag för bröstarvingars laglott) ändras genom upprättande av testamente.
Arvslott: Kallas den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får.
Bröstarvinge: Är egna barn och barnbarn. Med bröstarvingar jämställs adoptivbarn och deras barn. Ett fosterbarn är inte bröstarvinge.
Kvarlåtenskap: Är den egendom som en avliden person efterlämnar efter det att en eventuell bodelning gjorts med efterlevande make eller sambo.
Laglott: Är den del av bröstarvingens arvslott (hälften) som inte kan inskränkas av den avlidne genom ett testamente om inte bröstarvingen lämnar sitt godkännande.
Legat: Är något bestämt som ges bort genom ett testamente, till exempel en fastighet, en tavla, ett smycke eller en specificerad summa pengar.
Särkullbarn: Kallas barn som inte är makarnas gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död. Gemensamma barn väntar på sitt arv tills båda föräldrarna är avlidna.
Testator:Kallas den som upprättar ett testamente.
Universell testamentstagare: Är den som får hela eller en viss andel av kvarlåtenskapen. Alternativt återstoden sedan andra testamentstagare fått sina delar.

Lär dig mer juridik i testamentskolan

Vill du lära dig mer om arvsrätt, enskild egendom eller vad som händer efter döden? I Testamentskolan får du veta mer om dessa frågor och hur man går tillväga för att upprätta ett giltigt testamente.

Till Testamentskolan

Lyssna på vår podd om testamente

I Hjärt-LungPoddens Testamentskola förklarar en jurist allt du behöver känna till om lagar och testamente. Du kan lyssna i lugn och ro från dator eller smarttelefon.

Till Hjärt-LungPodden