Dansen ger Jannice kraft att hantera astman

Jannice drabbad av astma dansar med partner

Jannice Andersson har funnit livsglädje och styrka genom dansen.

Publicerad: 2025-04-08

Trots svår astma har Jannice Andersson, 62 år, funnit livsglädje och styrka genom dansen. Bugg och regelbunden träning har inte bara förbättrat hennes fysiska hälsa, utan också gett henne en bättre livskvalitet.

Det var i 20-årsåldern som Jannice började märka av en ihållande hosta, ofta utan någon uppenbar infektion. Vid förkylningar förvärrades symptomen, vilket ledde henne till att söka vård. Efter flera undersökningar fick hon diagnosen astma.

– Jag fick veta att jag har förkylnings-, ansträngnings- och vanlig astma. Det är särskilt jobbigt vid temperaturförändringar, till exempel när det är varmt och fuktigt eller superkallt. Då drar luftrören ihop sig och jag får inte luft, säger Jannice.

Trots regelbunden medicinering har astman periodvis varit påfrestande. Men Jannice har hittat sätt att hantera den.

Dans och träning – nyckeln till välmående

För Jannice har dansen, särskilt bugg, blivit en källa till glädje och energi. Hon är medlem i UBSS, Uppsala Bugg & Swing Society, och flera gånger i veckan ger hon sig ut på dansgolvet.

– Bugg är det bästa jag har börjat med! Jag kan inte riktigt förklara, men jag blir otroligt lycklig av att dansa. Dans innehåller allt: musik, rörelse och gemenskap. Dessutom blir astman bättre, även om jag måste ta paus för att inhalera medicin.

För några år sedan började Jannice även träna på gym flera gånger i veckan.

– Träningen och dansen har gjort att jag är starkare och gladare. Numera är jag sällan sjuk, konstaterar hon.

Gemenskapen på dansgolvet

Innan kvällens danspass byter Jannice om och förbereder sig för att åka till Granebergsparken, två mil bort. I kapprummet möts hon av hundratals par skor och en varm atmosfär. Vissa av deltagarna har åkt från orter längre bort, som Östhammar, Norrtälje och Tierp.

– Äntligen är det dags, säger Jannice innan hon ger sig ut på golvet med sin danspartner.

Mina vänner här vet att jag har astma. Det är tryggt.

För Jannice, som beskriver sig själv som blyg med dålig självkänsla, är dansen en utmaning.

– Men jag älskar det för mycket för att låta bli. Mina vänner här vet att jag har astma. Det är tryggt, säger hon innan hon ger sig ut på dansgolvet.

Mer kunskap om astma behövs

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning. Trots det saknas fortfarande botande behandling – och forskarna vet ännu för lite om exakt hur sjukdomen uppstår.

Jenny Mjösberg, professor vid Karolinska institutet, leder forskning som ska ge nya svar. Med avancerade metoder kan hennes forskargrupp nu analysera vävnadsprover från patienter och få fram detaljerad information om inflammationen i luftvägarna. Målet är att utveckla mer individanpassade behandlingar, och i bästa fall hitta sätt att bota sjukdomen.

– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge rätt vård till rätt patienter, säger Jenny Mjösberg.

Vill du också att vi ska hitta bättre behandlingar mot astma?

Stöd i så fall forskningen. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du kan och vill bidra med. 

Ange ditt mobilnummer som är kopplat till Swish.

Ditt mobilnummer

Vi kan komma att höra av oss till dig via sms med information om hur du kan stödja forskningen. Vill du veta mer om hur vi behandlar dina personuppgifter? Läs mer i vår dataskyddspolicy.

  • Det gäller oss alla

    Hjärt-kärl- och lungsjukdomar är den främsta dödsorsaken i Sverige.

  • Forskning av högsta kvalitet

    Din gåva går till utvald svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.

  • Tryggt givande

    Vårt 90-konto granskas av Svensk Insamlingskontroll.

Medicinsk illustration på lungor och astma

Lär dig mer om astma

Minst en miljon människor i Sverige lider av astma. Men med rätt medicinering kan många ändå leva ett nästan normalt liv.

Astma – Symtom och riskfaktorer
Illustration luftföroreningar från Preventionsrapporten 2024

Luftföroreningar

Sjukdomsbördan i form av astma, hjärt-kärlsjukdom, KOL, lunginflammation, stroke, diabetes, lungcancer, demens och luftvägssjukdomar hos barn har starkt vetenskapligt stöd för kopplingen till luftföroreningar.

Så vill vi påverka kring luftföroreningar