Myter om kolhydrater

Nej, du blir inte beroende av socker på samma sätt som av till exempel alkohol eller tobak. Socker är inte ett gift eller en drog, utan en kolhydrat som ger dig energi men inga vitaminer eller mineraler.

Äter eller dricker du stora mängder socker finns det en risk att du får i dig för mycket energi. Det kan leda till att du går upp i vikt. Det kan också leda till att du inte orkar äta tillräckligt mycket näringsrik mat, vilket gör att du får i dig för lite vitaminer och mineraler.

Om sötsug

Sötsug kan bero på många olika saker och det är omöjligt att säga vad det beror på. En del av problemet kan vara att du äter för lite, för oregelbundet eller fel saker. Då får du ett ojämnt blodsocker och blir sugen på att äta sånt som höjer blodsockret snabbt.

Att barn blir hyperaktiva om de får i sig mycket socker har varit en nästan oemotsagd sanning. Men forskning visar att det inte stämmer.

Alla föräldrar har nog någon gång suckat över stojet och stimmet på ett barnkalas och skyllt det på läsk, tårtor och godis. Men omfattande forskning visar att det inte finns något samband mellan socker och hyperaktivitet. Exakt varför barn ofta blir hyperaktiva på kalas är inte helt klarlagt, men det är i alla fall inte korrekt att peka ut sockret som den stora boven.

Nej, fullkorn och fiber är inte samma sak!

Fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med i mat gjord på till exempel vete, råg, korn, havre, ris och majs, och innehåller bland annat mineraler, vitaminer och fibrer. Fullkorn innehåller mer fibrer, vitaminer och mineraler än när man inte använt hela kornet.

Välj fullkorn och få fibrer på köpet

Att äta fibrer innebär inte att du får i dig mineraler och vitaminer. Därför ska du sträva efter att äta fullkorn när du äter livsmedel gjorda av sädesslag, eftersom du då får fibrer på köpet. Fibrer finns även i andra livsmedel som frukt och grönsaker.

Fullkorn finns i spannmålsprodukter och kan vara både hela korn och korn som har krossats eller malts till fullkornsmjöl. Det viktiga är att alla delar av kornet finns med, både det som kallas frövita, grodd och kli. Till spannmål räknas vete, råg, havre, korn, spelt, majs, ris, hirs, durra och andra så kallade Sorghum-arter.

Ett enkelt sätt att hitta produkter med mycket fullkorn är att titta efter Nyckelhålet.

Vad forskningen visar

Studier visar att personer som äter mycket fullkorn har lägre risk att få typ 2 diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Eventuellt bidrar fullkorn också till att minska risken för cancer i tjock- och ändtarm.

Fullkornsprodukter är rika på järn, kalium, magnesium, folat (folsyra) och antioxidanter som till exempel E-vitamin och fenoler. Fullkorn innehåller också så kallade växtsteroler som minskar upptaget av kolesterol i tarmen, vilket i sin tur sänker halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet.

Fullkornsprodukter innehåller mycket kostfibrer vilket kan sänka blodtrycket och därmed ytterligare minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Hur mycket ska du äta per dag?

En riktlinje för hur mycket fullkorn som är bra att äta är cirka 70 gram fullkorn per dag för kvinnor och cirka 90 gram för män. Det motsvarar till exempel två skivor knäckebröd och en portion fullkornspasta.

Att äta mindre gluten när du inte har glutenintolerans eller som det också kallas celiaki har inga hälsofördelar alls.

Det påverkar inte magen eller tarmarna dessutom missar du det så viktiga fullkornet som forskning visar förebygger bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. För personer som inte har celiaki eller spannmålsallergi är det fördelaktigt att äta spannmål som vete, råg, korn och havre. De bidrar med näringsämnen som järn och folsyra. Gluten utgör en del av det protein som finns i vete, råg och korn.

Utan spannmål är det omöjligt att få i sig fullkorn, som kan minska risken för typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer. Att utesluta vitt bröd och pasta är däremot ingen nackdel ur hälsosynpunkt.

Vikten ökar inte om man äter något som inte innehåller någon energi!

Det finns olika studier på vad som sker med vikten om man tar energifria sötningsmedel. Man har kommit fram till att aptiten inte ökar vid användandet av energifria sötningsmedel, utan byter du ut sockerbaserade produkter med energifria sötningsmedel får du ett lägre energiintag.

Forskningen har bland annat visat att:

• Vikten minskar om man ersätter sockersötad läsk med lightläsk och inte kompenserar det förlorade kaloriintaget.

• Lightläsk är ett hjälpmedel att begränsa viktökning efter viktminskning.

• Intag av sötningsmedel istället för socker minskar vikten.

Det innebär alltså att lightläsk är ett hjälpmedel när man vill minska eller kontrollera sin vikt, men det gäller att hålla sig inom ramen av totalt energiinnehåll.

Det känns som att konstatera det uppenbara, men varför finns det då de som påstår att man går upp i vikt av lightprodukter? Det finns teorier om att sötningsmedel skulle öka sötsuget eller upplevelse av hunger men det påståendet har inte kunnat bekräftas.