David Moulaee Conradsson – digitalt stöd efter stroke

Med stöd av Hjärt-Lungfondens preventionsanslag ska David Moulaee Conradsson undersöka om ett digitalt stöd kan hjälpa fler att bli fysiskt aktiva efter stroke.
Regelbunden rörelse förbättrar hjärt-kärlhälsan. Blodtrycket, blodsockret och blodfetterna påverkas positivt av motion och därmed minskar risken för hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt och stroke.
Glappet mellan kunskap och verklighet i rehabiliteringen
För personer som har haft en stroke eller en TIA tyder många studier på att de som är fysiskt aktiva löper en lägre risk för återinsjuknande och svår funktionsnedsättning.
Men tyvärr finns det ett glapp mellan kunskapen och verkligheten.
– Därför är fysisk aktivitet en viktig del i rehabiliteringen efter en stroke. Men tyvärr finns det ett glapp mellan kunskapen och verkligheten. I Sverige får många patienter visserligen tillgång till fysioterapeutiska insatser i den tidiga strokerehabiliteringen, men sedan lämnas de ofta i ett tomrum. Detta trots att det ofta krävs stöd över tid för att anpassa träning och etablera hållbara vanor, säger David Moulaee Conradsson, sjukgymnast och docent vid Karolinska Institutet.
Han hoppas kunna fylla tomrummet med hjälp av ett nytt digitalt stöd för strokepatienter. Idén tog form under en forskningsvistelse i Montreal där han kom i kontakt med den australiensiska forskaren Coralie English som utvärderade ett Zoom-baserat digitalt stöd för goda levnadsvanor efter stroke.
– Mötet med Coralie blev startpunkten för ett samarbete och tanken väcktes att utveckla en svensk digital modell med fokus på fysisk aktivitet, berättar David Moulaee Conradsson.
Projektet har sedan vuxit fram stegvis i samarbete med patienter, fysioterapeuter och Strokeförbundet.
– Ambitionen har varit att utforma en lösning som är användarvänlig och relevant för patientgruppen. Resultatet blev en mobilapp som samlar stödfunktioner, träningsupplägg och som ger kontakt med och stöd av fysioterapeut.
Ett digitalt stöd som ska hjälpa fler i rörelse
Appen har redan testats med goda resultat i en pilotstudie med 114 deltagare från hela landet. Nästa steg är en större studie där närmare 400 personer ska delta med start i höst. Fem regioner kommer att medverka i genomförandet, men patienter från hela landet kan delta.
Den digitala behandlingen ges under ett år och fokuserar på att individanpassa stödet från fysioterapeut. Genom tester av benstyrka och frågor om preferenser och tilltro till den egna förmågan anpassas stödet efter deltagarnas behov i flera steg. För vissa innebär det tät kontakt med fysioterapeut och träningspass i digitalt format. För andra handlar det mer om egenvårdsstöd och verktyg för beteendeförändring.
– Målet är att undersöka om det här stödet kan hjälpa fler strokepatienter att bli fysiskt aktiva. Vi ska också, via data från patientregister, utvärdera om det här i förlängningen påverkar återinsjuknande och vårdbehov. Hjärt-Lungfondens preventionsanslag är helt avgörande för att vi ska kunna genomföra den här studien som en multicenterstudie över hela landet, säger David Moulaee Conradsson.
På längre sikt är visionen större än själva studien.
Så ska studien genomföras i hela landet
– Förhoppningen är att vi kan implementera den här modellen i hela landet. Om vi kan visa både effekt och h älsoekonomisk nytta kan detta bli ett viktigt underlag för framtida satsningar i regionerna. Ett viktigt mål är att strokedrabbade, oavsett bostadsort, ska få tillgång till stöd från fysioterapeuter med särskild strokekompetensäven efter sin tidiga rehabilitering, säger David Moulaee Conradsson.
Varför är fysisk aktivitet viktigt efter stroke?
Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hjärt-kärlhälsan och minskar risken för återinsjuknande efter stroke eller TIA. Många patienter behöver stöd över tid för att komma igång och behålla goda vanor.
Effekter av motion:
Sänker blodtryck och blodsocker
Förbättrar blodfetter
Minskar risken för ny stroke
Kan förbättra funktion och självständighet

Hjärt-Lungfondens forskningsanslag
Vi delar ut olika former av forskningsanslag. Forskningsrådet väljer ut ansökningarna som är mest relevanta och har störst chans att bli framgångsrika för patienter.
Läs om våra forskningsanslagSe tidigare preventionsanslag

Preventionsanslaget 2025
Ett forskningsprojekt som tittar på om individanpassade kostråd kan förebygg hjärtsjukdom och studie som utvär…

Preventionsanslaget 2024
Går till forskning som ska hjälpa barn i riskzonen genom tidigt ändrade levnadsvanor och förbättra hjärthälsan…

Preventionsanslaget 2023
Livsstilsintervention, åtgärder i syfte att förbättra eller skydda hälsa, ska minska riskerna för hjärt-kärls…