Hjärt-Lungfonden vill verka för att främja återväxten av yngre forskare genom att bland annat dela ut ett forskningsanslag om sex miljoner kronor till särskilt lovande yngre forskare.
Andreas Edsfeldt tog emot den symboliska anslagschecken från Prins Daniel och Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden vid ett evenemang på Oscarsteatern i Stockholm den 20 oktober 2022.
Foto: Kristian Pohl
Hjärt-Lungfonden vill lyfta fram duktiga forskare under 40 år, redan tidigt i deras karriär. "Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare" är på sex miljoner kronor som fördelas över tre år och ger forskaren möjlighet att arbeta koncentrerat med att nå ett forskningsgenombrott som kan komma patienter och vården till del.
Hjärt-Lungfonden vill verka för att främja återväxten av yngre forskare genom att dela ut ett forskningsanslag till forskare under 40 år.
Forskningsanslaget består av sex miljoner kronor som fördelas över tre år och delades ut för första gången 2013.
Anslaget delas ut till banbrytande svensk hjärt- eller lungforskning och syftar till att skapa förutsättningar för avgörande genombrott inom ett viktigt forskningsområde med stor betydelse för patienter.
Huvudsökande kan bara få anslaget en gång.
Hjärt-Lungfondens styrelse fattar beslut om anslagstilldelning efter rekommendation från .
Behovet av forskningsmedel i Sverige är stort och Hjärt-Lungfonden vill främja återväxten av forskare i landet. Genom att dela ut Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare hoppas vi kunna ge den svenska forskningen en ”extra skjuts” i ett tidigt skede. Det handlar om forskning i världsklass.
Prins Daniel är hedersledamot i Hjärt-Lungfondens styrelse och dessutom varmt engagerad i fondens arbete med att samla in och dela ut pengar till banbrytande svensk hjärt-lungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter.
Mottagaren av anslaget utses av Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Det som premieras i bedömningen av ansökningarna är originalitet och sannolik klinisk betydelse, det vill säga att forskningen kan komma patienter till del. Här kan du se vilka forskare som mottagit anslaget sedan det instiftades 2013:
2022 - Andreas Edsfeldt, docent vid Lunds Universitet och läkare vid hjärtkliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö, för sin forskning om typ 2-diabetes som förväntas leda till nya behandlingar som förhindrar hjärtinfarkt och stroke.
2021 - André Nyberg, docent i fysioterapi vid Umeå universitet, för sin forskning om högintensiv intervallträning som behandling vid lungsjukdomen KOL.
2020 - Alexandru Schiopu, docent i kardiologi vid Lunds universitet, för sin forskning som kan förbättra patientprognosen vid hjärtinfarkt.
2019 - Jacob Hollenberg, docent och överläkare i kardiologi samt chef för Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet, tilldelas anslaget för sina studier om plötsligt hjärtstopp.
2018 - Anna Smed Sörensen, docent i immunologi vid Karolinska institutet tilldelas anslaget för sina studier om sarkoidos. Målet är att tidigare kunna identifiera vilka som riskerar att drabbas och kunna sätta in mer effektiv behandling.
2017 - Mattias Carlström, docent i fysiologi vid Karolinska institutet. Anslaget på sex miljoner kronor fick han för att undersöka rödbetans möjligheter att motverka oxidativ stress och minska risken för diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.
2016 - Gustav Smith, docent i hjärtsjukdomar och läkare vid Skånes universitetssjukhus. Tillsammans med sin forskargrupp fick han anslaget för sin studie av tusentals personer med hjärtsvikt där man upptäckt en gen som verkar spela en viktig roll för patientens överlevnad.
2015 - Erik Melén, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, och barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Erik Melén fick anslaget för BAMSE-studien som följer 4 000 barn för att öka förståelsen kring faktorer som styr utvecklingen av lungsjukdom och allergi hos barn.
2014 - Lars Maegdefessel fick anslaget för sin forskning om att förebygga åderförfettning. Målet med forskningen är att ta fram nya behandlingsmetoder.
2013 - Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg fick anslaget för sin forskning om tarmflorans betydelse för utvecklande av hjärt-kärlsjukdomar.
Forskning om typ 2-diabetes förväntas leda till nya behandlingar som förhindrar hjärtinfarkt och stroke. Andreas Edsfeldt, docent vid Lunds Universitet och läkare vid hjärtkliniken, Skånes universitetssjukhus, tilldelas Prins Daniels anslag 2022.
Mer om forskningen
