Forskning ska förklara varför cancerbehandling kan öka hjärt-kärlrisken

Vid ateroskleros, åderförfettning, samlas immunceller i blodkärlens väggar. De skapar en långvarig inflammation som driver sjukdomen framåt.

Kroppen har dock en sorts bromsar som hindrar immuncellerna från att orsaka för mycket inflammation, något som kan skada kroppen.

Daniel Engelbertsen, docent och forskare inom hjärt-kärlimmunologi i Malmö, studerar en av immunförsvarets bromsar. De kallas checkpoint-receptorer och sitter på T-cellerna, en sorts vita blodkroppar som hjälper kroppen att bekämpa sjukdomar.

Cancerbehandling kan påverka hjärta och blodkärl

Checkpoint-receptorerna har på senare år fått stor betydelse som måltavlor för modern cancerbehandling. Genom läkemedel som blockerar receptorerna kan man få bromsen på immunsystemet att släppa. T-cellerna angriper då cancercellerna. Principen har inneburit ett stort genombrott i behandlingen av flera cancersjukdomar.

Men det finns en baksida. Studier har visat att cancerpatienter som får läkemedlen som lättar på immunsystemets broms har en förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom.

Det är dock viktigt att sätta risken i rätt perspektiv.

Nyttan av de här läkemedlen för cancerpatienter är betydligt större än risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Nyttan av de här läkemedlen för cancerpatienter är betydligt större än risken för hjärt-kärlsjukdom. Men om vi kan förstå mer om varför vissa får hjärt-kärlkomplikationer hoppas vi också hitta sätt att förebygga detta, säger Daniel Engelbertsen.

Immunförsvaret kan påverka kärlväggen

Han kom in på forskningsområdet redan under sin tid i USA på 2010-talet.

– Min handledare där var en de som tidigt insåg checkpoint-receptorernas koppling till åderförfettning. När läkemedel som blockerar receptorerna senare började användas brett inom cancervården fick den här forskningsfrågan plötsligt en stor klinisk betydelse, berättar han.

Daniel Engelbertsens forskargrupp jobbar längs flera spår. Ett handlar om att förstå mer om hur immunförsvarets bromsar påverkar inflammationen i blodkärlen. Gruppen har tidigare visat att många T-celler i kärlväggen uttrycker checkpoint-receptorer, vilket innebär att de också kan påverkas av behandling som riktas mot den.

Ett andra, högaktuellt spår är frågan om checkpoint-behandling vid cancer utlöser en autoimmun reaktion mot kärlväggen.

– Det är en väldigt viktig fråga för oss just nu. Aktiverar cancerbehandlingen T-celler som börjar angripa kärlväggen? Om det är så påverkar det vilka behandlingsstrategier som kan bli möjliga och öppnar även upp för nya sätt att upptäcka patienter med ökad risk.

Gener kan visa vilka patienter som har ökad risk

Studier har visat att olika gener påverkar risken för biverkningar vid checkpoint-behandling. Hos personer som bär på en särskild genvariant blir immunsystemet extra aktiverat vid cancerbehandling vilket kan orsaka inflammation i till exempel mag-tarmkanalen, levern eller huden.

– Vi har påbörjat ett samarbetsprojekt med cancerforskare för att undersöka om den här genvarianten också leder till aktivering av T-celler som kan angripa kärlväggen. Kanske behöver de patienter som har den här genetiska varianten tätare hjärt-kärluppföljning och en mer aktiv förebyggande behandling av riskfaktorer för hjärtsjukdom parallellt med sin cancerbehandling.

Forskningsanslaget ger möjlighet att ta nästa steg

Hjärt-Lungfonden har stött Daniel Engelbertsens forskning i flera år genom projektbidrag, forskartjänst och jubileumsanslag.

– Stödet från Hjärt-Lungfonden har varit helt avgörande för min forskning och möjliggjort långsiktiga studier som kombinerar både experimentell grundforskning och patientnära forskning, berättar han.

Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare från Hjärt-Lungfonden på totalt åtta miljoner kronor innebär att forskningen nu får en extra skjuts.

– Vi kommer nu att få möjlighet att rekrytera nya medarbetare och påbörja studier där vi ska analysera blodprover från personer som behandlas med cancerläkemedel som blockerar checkpoint-receptorer. Samtidigt kommer vi att fördjupa våra experimentella studier för att bättre förstå hur dessa inflammatoriska processer påverkar åderförfettning hos oss alla hjärt-kärlpatienter.