Vad är sömnapné?

Sömnapné är en folksjukdom som karaktäriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Den som lider av sömnapnésyndrom kan under en natt ha hundratals andningsuppehåll med efterföljande mikrouppvakningar och syresänkningar i blodet. Detta leder till allvarliga hälsorisker.

Fakta sömnapné
  • Personer med sömnapné lider av andningsuppehåll under sömn. Orsaken är att det är för trångt i de övre luftvägarna.
  • Problem med sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor.
  • Svensk forskning har visat på samband mellan sömnapné och förhöjt blodtryck, samband mellan sömnapné och trafikolyckor samt att sömnapné är vanligare än man hittills trott, framför allt bland kvinnor och patienter med kärlkramp.
  • Hjärt-Lungfondens mål är att hitta behandlingsmetoder som minskar symtom och förhindrar sjukdom i hjärta och kärl.

Att vi andas känns självklart och är sällan något vi reflekterar över, men andning är faktiskt en komplex procedur.
In- och utandningen regleras dels av signaler som kommer från andningscentrum i förlängda märgen, dels av olika reflexer. Man kan även påverka andningen med viljan.

När vi drar in luft reagerar musklerna i de mjuka svalgväggarna reflexmässigt och strävar efter att vidga svalget. Under sömn, när musklerna slappnar av, blir svalgväggarna mer eller mindre slappa och kan påverkas av tryckförändringarna på ett annat sätt än i vaket tillstånd. Undertrycket som bildas vid inandning kan få svalget att sugas ihop och pressas inåt.

Muskelavslappningen under sömn tillsammans med faktorer som förtränger den övre luftvägen – till exempel en tillbakadragen underkäke, fettansamlingar i övre luftvägen eller stora halsmandlar – gör att andningsvägen blir alltför trång och vi börjar snarka som ett tecken på ofri övre luftväg. I vissa fall går det så långt att svalget helt stängs när man försöker andas in, vilket resulterar i ett andningsuppehåll, en så kallad sömnapné.

Central och obstruktiv sömnapné

Det finns två typer av sömnapné: central och obstruktiv.
Central sömnapné förekommer under så kallad Cheyne-Stokes-andning, där andningsrörelserna först ökar för att sedan minska successivt och övergå i en central apné utan bröstkorgsrörelser. Många av dem som lider av hjärtsvikt har den här typen av andningsuppehåll när de sover. Andningsuppehållen kan vara mycket långa utan att kroppen gör något försök till att dra in luft.

Mekanismerna bakom central sömnapné är väsentligen okända, liksom konsekvenserna och behandlingen.

Obstruktiv sömnapné är betydligt vanligare än central, och det är denna form av andningsuppehåll som Hjärt-Lungfondens webbsidor om sömnapné handlar om.

Personer med obstruktiv sömnapné har en ofri övre luftväg, de snarkar och kan vara trötta under dagen. Under själva andningsuppehållet är andningsrörelserna kraftiga, men personen får ingen luft eftersom den övre luftvägen är tät och vanligen blockeras av tungbasen.

Risker med sömnapné

Konsekvenserna av sömnapnén och den störda nattsömnen kan delas in i två typer:

•    Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga
•    Långsiktiga effekter på hjärta och blodkärl

Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga

Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga gör att personer med sömnapné löper en ökad risk för trafikolyckor. Forskare har visat att trafikolycksrisken för sömnapnoiker är två till tre gånger större än för befolkningen i övrigt. När det gäller singelolyckor är överrisken ännu större för apnoiker.

Sömnapnésyndrom leder dessutom ofta till problem på arbetet. Risken för arbetsplatsolyckor är dubbelt så stor för sömnapnoiker som för andra, och många har också svårare att lära sig nya saker på arbetet.

Tröttheten och initiativlösheten som ofta följer av dessa nattliga sömnstörningar kan också leda till problem av psykosocial karaktär. Sömnapnoiker har ökad risk för depression, och sömnbristen i sig förstärker depressionen hos dem som har tendens att få det.

Konsekvenser för hjärta och kärl

Framgångsrik svensk forskning har visat att det finns flera komponenter som gör att sömnapné innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.

Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress som aktiverar det autonoma nervsystemet och frisätter stresshormon. Puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Samtidigt uppstår en syresänkning i blodet.

Ökad risk för kärlkrampsattacker, högt blodtryck och stroke

Hos personer med kärlkramp kan sömnapné utlösa attacker även nattetid, framför allt under drömsömnen, då andningsuppehållen är längre och syresättningen lägre.

Personer med kranskärlssjukdom och sömnapné löper en trefaldigt ökad risk för stroke. Förklaringen tycks vara att sömnapnén orsakar stora variationer i blodtrycket, vilket innebär att även blodflödet till hjärnan varierar mycket. Närmare 60 procent av strokepatienterna har sömnapné.

Normalt sett ska blodtrycket ligga lågt när kroppen är i vila och hjärt-kärlsystemet går på sparlåga. Hos sömnapnoiker störs den naturliga dygnsrytmen av de upprepade andningsuppehållen, kroppen stressas och blodtrycket stiger. På sikt blir det höga blodtrycket bestående, vilket är en riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och död.

Senare forskning har också visat att sömnapné skadar blodkärlens inre beklädnad – endotelet – vilket leder till en tidig åderförfettningsprocess.

Skillnad mellan kvinnor och män

Problem med sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Minst 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna lider av sjukdomen sömnapnésyndrom. Att ha sömnapné utan dagsymtom är betydligt vanligare än så. Det har 24 procent av alla män och 9 procent av alla kvinnor.

En ny svensk befolkningsstudie visar emellertid att så stor andel som 50 procent av kvinnor mellan 20 och 70 år har sömnapné. Sjukdomen förekommer i synnerhet vid övervikt och förhöjt blodtryck.

Snarkning är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Det visar flera studier från bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sunderby sjukhus i Luleå. Omkring 18 procent av männen och 8 procent av kvinnorna snarkar regelbundet. Dock beror dessa siffror väldigt mycket på vilken åldersgrupp man undersöker, eftersom både snarkning och sömnapnésyndrom blir vanligare med stigande ålder.

Att problemen är vanligare bland män än bland kvinnor kan förklaras av en kombination av hormonella faktorer – det kvinnliga könshormonet östrogen har möjligen en skyddande effekt – och typen av övervikt. Män får oftast mer central fetma runt buk och hals.

Graviditet medför en särskild risk för snarkning. Över 20 procent av alla gravida kvinnor snarkar i slutet av graviditeten. Forskare från Umeå har visat att gravida kvinnor löper dubbelt så stor risk att drabbas av högt blodtryck och havandeskapsförgiftning om de snarkar.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Sömnapné
Vetenskapligt ansvarig: Karl Franklin, universitetslektor och överläkare, Institutionen för Kirurgi och perioperativa vetenskaper
Datum: 2019-01-08