Astma vad är det?

Ordet astma betyder andnöd och astma är en sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de alltid är extra känsliga. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna.

Fakta astma
  • Astma beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de alltid är extra känsliga.
  • En av tio svenskar har astma.
  • Tack vare forskningen har många av de faktorer som ligger bakom astma kunnat identifieras.
  • Hjärt-Lungfondens mål är att kartlägga sjukdomsorsaken samt hitta ett botemedel.

Astma kan delas in i två huvudtyper: allergisk och icke-allergisk. Allergisk astma utlöses om man är överkänslig för något eller några ämnen. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök.

Astmaanfall med olika svårighetsgrad

Vid ett astmaanfall drar de glatta musklerna i luftvägarna ihop sig i kramp. Luftvägarna blir trånga och smala, luftflödet får mindre passage och det blir tungt att andas. Utandningen blir kort och pressad, andningen piper eller väser. Samtidigt svullnar slemhinnan och ett segt slem bildas i luftrören, vilket framkallar hosta.

Astmaanfall kan vara lindriga, måttliga eller svåra och upplevas på olika sätt. Några vanliga beskrivningar är att det känns som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet, eller som om ett band dras åt runt bröstkorgen.

Vid ett astmaanfall ökar motståndet i luftvägarna och den astmadrabbade måste anstränga sig för att få luft och andas. Det gör att kroppen förbrukar mer syre och att mer koldioxid produceras. Vid ett svårt astmaanfall kan man få syrebrist, hypoxemi.

När inflammationen går tillbaka lossnar det hostframkallande slemmet i luftrören. Slemmet blir tunnare och mer bubblande vilket framkallar ett rossligt ljud i bröstet.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om astma som är faktagranskad av Gunilla Hedlin, professor och verksam vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska institutet.

Sidan senast uppdaterad 2016-01-13