Astma vad är det?

Astma har ökat de sista decennierna – men vi vet inte varför. I dag har 5-10 procent av Sveriges sjuåringar astma. Motsvarande siffra för de vuxna är närmare 10 procent. Totalt handlar det om cirka 800 000 människor med en kroniska sjukdom.

Fakta astma
  • Cirka 800 000 personer i Sverige lider av astma.

  • Cirka 50 000 av dem har svår astma.

  • Cirka 10 procent av Sveriges befolkning och 7 procent av Sveriges barn har astma.

  • Fler har astma i norra Sverige än i söder, 14 procent i Norrbotten jämfört med 8 procent i Östergötland och Blekinge.

Astma är en folksjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade, vilket innebär att de är extra känsliga. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion blir det kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören som också blir inflammerade och svullna. Samtidigt ökar produktionen av slem.

Astma delas vanligen in i två huvudtyper: allergisk och icke-allergisk.

Allergisk astma utlöses om man är överkänslig för något eller några ämnen, så kallade allergener. Om astman inte beror på allergi finns andra faktorer som kan utlösa eller försämra astman som till exempel luftvägsinfektioner, fysisk ansträngning, kall luft eller tobaksrök.

Vid ett astmaanfall drar de glatta musklerna i luftvägarna ihop sig i kramp. Luftvägarna blir trånga och smala, luft flödet får mindre passage och det blir tungt att andas. Utandningen blir kort och pressad, andningen piper eller väser. Samtidigt svullnar slemhinnan och ett segt slem bildas i luftrören, vilket framkallar hosta.

Astmaanfall kan ha vara lindriga, måttliga eller svåra och upplevas på olika sätt. Några vanliga beskrivningar är att det känns som att andas genom ett sugrör, ha ett kraftigt tryck över bröstet, eller som om ett band dras åt runt bröstkorgen.

Vid ett astmaanfall ökar motståndet i luftvägarna och den astmadrabbade måste anstränga sig för att få luft och andas. Det gör att kroppen förbrukar mer syre och att mer koldioxid produceras. Vid ett svårt astmaanfall kan man få syrebrist, hypoxi.

När inflammationen går tillbaka lossnar det hostframkallande slemmet i luftrören. Slemmet blir tunnare och mer bubblande vilket framkallar ett rossligt ljud i bröstet.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Astma
Vetenskapligt ansvarig: Erik Melén, docent vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet, Solna
Uppdaterat: 2018-05-07