Diabetes riskfaktorer - Hjärt-Lungfonden

Diabetes riskfaktorer

Diabetes är en kärlsjukdom. Det förhöjda blodsockret påverkar kärlen i kroppen och på lång sikt kan sjukdomen leda till att både små och stora blodkärl tar skada.

Typ 1-diabetes är ett kroniskt tillstånd medan typ 2-diabetes i ett tidigt stadium kan gå tillbaka om orsaken beror på kraftig övervikt och för lite motion och om man då minskar i vikt och motionerar regelbundet. Men benägenheten finns där och sjukdomen kan komma tillbaka med tiden, framför allt om man går upp i vikt eller slutar motionera.

Båda typerna av diabetes kan leda till olika följdsjukdomar. Vanligast är sjukdomar i blodkärlen. Skador i de små kärlen, så kallade mikrovaskulära komplikationer, är typiskt för diabetes och liknar skador som kan uppkomma vid högt blodtryck. Det är vanligt att ögon, hjärta, njurar, fötter och ben drabbas av skador. Följden i ett längre perspektiv kan bli näthinneskada (nedsatt syn), nervtrådsskada (framför allt i benen som ibland leder till nedsatt känsel och andra problem med fötterna) samt njurskador (exempelvis utsöndring av äggvita i urinen).

Modern diabetesvård har som mål att regelbundet undersöka och följa ögon, njurar, nerver, fötter och hjärta samt blodtryck, glukos och blodfetter – samtliga faktorer som påverkar utvecklingen.

Även de större kärlen kan drabbas, så kallade makrovaskulära komplikationer, med besvär som fönstertittarsjuka, stroke och hjärtinfarkt.

Vad händer i kärlen vid diabetes?

Det som sker i kärlen vid diabetes kan enklast beskrivas med att det förhöjda blodsockret försämrar kärlväggens funktion. Signalsystemet i de viktiga endotelcellerna, som klär kärlens insida, påverkas och kärlen får därmed sämre cirkulation och syresättning.

Ett förhöjt blodsocker ökar även den inflammatoriska processen i kroppen, så kallad oxidativ stress.

Diabetestillståndet förändrar också blodfetternas sammansättning till en mer aggressiv form och ökar blodfettsansamlingen i kärlväggen (aterosklerotiska plack). Sammantaget påskyndas åderförfettningsprocessen i kroppens kärl, och efter hand uppstår förträngningar och åderförfettning i kärlen.

Ett förhöjt blodsocker ökar även risken för proppbildning, samtidigt som blodets egen förmåga att lösa upp proppar påverkas negativt.

Akuta komplikationer vid för högt eller för lågt blodsocker

För lågt blodsocker (insulinkänning/hypoglykemi) är en akut komplikation vid framför allt insulinbehandling som inträffar om blodsockret sjunker kraftigt till en nivå lägre än 3 mmol/l och kan vid riktigt låga nivåer leda till medvetslöshet. Symptomen är matthet, oro, hjärtklappning, svettningar, blekhet samt svimnings- och svaghetskänsla. Vissa upplever synfenomen som ”ljusklot” eller ”ljusblixtar”. Vid den här typen av symptom är det viktigt att kontrollera blodsockret för att få en diagnos. Tillståndet hävs med druvsocker, ett glas juice, en banan eller en smörgås. Om personen är medvetslös krävs sjukhusvård.

För högt blodsocker (hyperglykemi) kan uppstå om det är för lite insulin i blodet i förhållande till kroppens behov. Blodsockernivån ligger då ofta över 15 mmol/l. Flera timmar eller dagar med insulinbrist kan leda till ett akut tillstånd som kallas ketoacidos, syraförgiftning. Symptomen är stora urinmängder, röda kinder, törst, trötthet, synstörningar och en acetonluktande andedräkt. Hos barn kan buksmärta vara ett av få symtom på ketoacidos. Behandling på sjukhus är absolut nödvändigt.

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Diabetes
Vetenskapligt ansvarig: Anna Norhammar, specialistläkare i internmedicin, kardiologi och klinisk fysiologi vid Capio S:t Görans Sjukhus, docent i kardiologi och forskare vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Solna
Uppdaterat: 2018-06-20

Se filmen om kopplingen mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom.