Diabetes riskfaktorer

Diabetes är en kärlsjukdom. Det förhöjda blodsockret vid diabetes typ 2 påverkar kärlen i kroppen och på lång sikt kan sjukdomen leda till att både små och stora blodkärl tar skada. På längre sikt riskerar diabetes ge ateroskleros, åderförfettning, vilket påverkar de blodförsörjande organen.

Man brukar skilja på skador i små och stora blodkärl. Skador i de allra minsta blodkärlen, kapillärerna, är typiskt vid diabetes och förekommer både vid typ 1 och typ 2. Skadorna är relaterade till höga blodsockervärden och hur länge man har haft diabetes. Förändringar i de små blodkärlen kan påverka blodförsörjningen till ögonens näthinna, njurarna och olika delar av nervsystemet. Det kan leda till sämre syn, nedsatt njurfunktion samt försämrad blodcirkulation och känsel i fötterna.

Skador i de stora blodkärlen kan drabba personer med både typ 1- och typ 2-diabetes. Skadorna kan leda till kärlkramp i benen, så kallad fönstertittarsjuka, kärlkramp i hjärtat, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke.

Diabetes ökar risk för hjärt-kärlsjukdom 

Risken för hjärt-kärlsjukdom är förhöjd för personer med typ 2-diabetes. I första hand är det de stora blodkärlen som drabbas av åderförfettning, men även hjärtmuskelns minsta blodkärl kan förändras så att syresättningen minskar. En konsekvens är att förträngningar uppstår i artärerna, vilket gör att blodflödet minskar. Om det sker i hjärtats kranskärl kan det leda till kärlkramp och inträffar förträngningar i benens artärer leder det till så kallad fönstertittarsjuka eller till sår som inte läker.

Små blodproppar bildas lättare vid åderförfettning och de kan helt stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt eller stroke. Cirka 70 procent av alla dödsfall hos diabetiker förklaras av hjärt-kärlkomplikationer.

Risken för hjärtinfarkt är ökad vid diabetes. Resultat från stora befolkningsstudier visar att risken för hjärtinfarkt är 2 till 4 gånger så stor hos diabetiker jämfört med personer som inte har diabetes. Drygt 20 procent av dem som vårdas för hjärtinfarkt har diagnostiserad diabetes, oftast rör det sig om typ 2-diabetes. Av alla patienter med hjärtinfarkt beräknas 75 procent ha en glukosstörning varav många är tidigare oupptäckta. 80 procent av alla om opereras för kranskärlssjukdom har diabetes eller förstadium till diabetes.

En diabetiker löper större risk att avlida i hjärtinfarkt än en icke-diabetiker. De efterföljande komplikationerna som rytmrubbningar, hjärtsvikt och nya infarkter är dessutom större.

Man har sett att den moderna hjärtinfarktbehandlingen, som består av exempelvis proppupplösande medicinering (trombolys), kranskärlsröntgen och ballongvidgning, blodförtunnande och hjärtskyddande medicin är särskilt gynnsam för diabetiker.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om diabetes som är faktagranskad av Anna Norhammar, specialistläkare i kardiologi och invärtes medicin, Karolinska institutet.

Sidan senast uppdaterad 2016-03-31