Prins Daniels forskningsanslag för yngre lovande forskare

Hjärt-Lungfonden vill underlätta för yngre forskare att få ett avgörande genombrott inom ett viktigt forskningsområde. Därför delar vi ut ett forskningsanslag om sex miljoner kronor till banbrytande forskning.

Fakta om anslaget
  • Hjärt-Lungfonden vill främja återväxten av yngre forskare i Sverige genom att dela ut ett forskningsanslag till forskare under 40 år.
  • Forskningsanslaget består av sex miljoner kronor som fördelas över tre år och delas ut till banbrytande svensk hjärt-lungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter.
  • Sökande kan bara få anslaget en gång.
  • Bedömare i  Hjärt-Lungfondens Forskningsråd fattar beslut om vilken forskare som får ta emot anslaget. 

Satsning på yngre forskare

Hjärt-Lungfonden vill lyfta fram duktiga forskare under 40 år, redan tidigt i deras karriär. "Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare" är på sex miljoner kronor som fördelas över tre år och ger forskaren möjlighet att arbeta koncentrerat med att nå ett forskningsgenombrott som kan komma patienter och vården till del.

Stort behov av forskningsmedel

Behovet av forskningsmedel i Sverige är stort och Hjärt-Lungfonden vill främja återväxten av forskare i landet. Genom att dela ut ”Prins Daniels anslag till yngre lovande forskare” hoppas vi kunna ge den svenska forskningen en ”extra skjuts” i ett tidigt skede. Det handlar om forskning i världsklass.

Prins Daniel delar ut anslaget

Prins Daniel är hedersledamot i Hjärt-Lungfondens styrelse och dessutom varmt engagerad i fondens arbete med att samla in och dela ut pengar till banbrytande svensk hjärt-lungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter.

Forskningsråd bedömer ansökningarna

Mottagaren av anslaget utses av Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Det som premieras i bedömningen av ansökningarna är originalitet och sannolik klinisk betydelse, det vill säga att forskningen kan komma patienter till del. Här kan du se vilka som mottagit anslaget sedan det instiftades 2013. 

2017 - Mattias Carlström, docent i fysiologi vid Karolinska institutet. Anslaget på sex miljoner kronor fick han för att undersöka rödbetans möjligheter att motverka oxidativ stress och minska risken för diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.

2016 - Gustav Smith, docent i hjärtsjukdomar och läkare vid Skånes universitetssjukhus. Tillsammans med sin forskargrupp fick han anslaget för sin studie av tusentals personer med hjärtsvikt där man upptäckt en gen som verkar spela en viktig roll för patientens överlevnad.

2015 - Erik Melén, docent i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutet, och barnläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Erik Melén fick anslaget för BAMSE-studien som följer 4 000 barn för att öka förståelsen kring faktorer som styr utvecklingen av lungsjukdom och allergi hos barn. 

2014 - Lars Maegdefessel fick anslaget för sin forskning om att förebygga åderförfettning. Målet med forskningen är att ta fram nya behandlingsmetoder. Läs mer om hans forskning här. 

2013 - Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg fick anslaget för sin forskning om tarmflorans betydelse för utvecklande av hjärt-kärlsjukdomar. Läs mer om Fredrik Bäckhed och hans forskning här.