Stor studie om diabetes och kranskärlssjukdom

Nu pågår den fjärde delen av den stora europeiska Euroaspire-studien. Denna gång står patienter med diabetes och kranskärlssjukdom i fokus.

Det är det europeiska kardiologförbundet European Society of Cardiology (ESC) som driver Euroaspirestudien. Den första delen genomfördes i mitten av 1990-talet med nio deltagande länder. Sedan dess har alltfler länder anslutit sig till studien och den pågående fjärde delen omfattar 24 länder som bidrar med vardera 500 patienter. Logistiken är omfattande och studien väntas ta ett år att färdigställa.

− Målet med studien är att rikta resurserna inom hjärtvården och förbättra omhändertagandet av patienterna, säger Martin Stagmo, överläkare och koordinator för den del av den svenska studien som genomförs vid Skånes universitetssjukhus och sjukhuset i Trelleborg.

De patienter som väljs som deltagare i studien har alla en tidigare hjärtinfarkt eller ett kranskärlsingrepp på grund av kärlkramp bakom sig. Vissa har känd diabetes.

Två metoder för att upptäcka diabetes

− Det finns i huvudsak två sätt att upptäcka diabetes, berättar Viveca Gyberg, ST-läkare och koordinator för den del av den svenska studien som genomförs vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Norrtälje sjukhus.

− Det ena är att mäta HbA1c i blodet, det andra är att genomföra en så kallad glukosbelastning. I dag vet vi inte vilken av metoderna som bäst hittar diabetes hos de med kranskärlssjukdom, men patienterna i studien får göra båda testerna och på så vis kan vi se vilken metod som är den bästa för just den här gruppen.

Fokus på förbättringar

Förutom blodprover och glukosbelastning får deltagarna i studien fylla i ett omfattande frågeformulär och dessutom intervjuas de om sin sjukdom, om sin livsstil och om sin medicinering.

− Det handlar verkligen om patientnära klinisk forskning, betonar Viveca Gyberg.

− Intervjuerna visar tydligt var i omvårdnaden det finns brister och vad de olika individerna behöver hjälp med, säger Victoria Boström, forskningsundersköterska vid Karolinska sjukhusets hjärtklinik och en av de som intervjuar och undersöker patienterna.

Studien utgör också en form av kvalitetssäkring eftersom man får svart på vitt vad gäller följsamheten till de europeiska riktlinjerna för behandling – på vilka områden har man lyckats väl och på vilka har man inte lyckats så bra?

Oroande livsstil hos patienter med kranskärlssjukdom

De tidigare delstudierna inom ramen för Euroaspire har visat att många med kranskärlssjukdom har en oroande livsstil samtidigt som de inte når de föreskrivna behandlingsmålen för blodtryck, blodfetter och glukoskontroll.

− Sverige deltog i den andra delstudien och när vi har resultaten från den fjärde kan vi se hur utvecklingen har sett ut mellan år 2000 och i dag, säger Martin Stagmo.

Euroaspire har ingen finansiering på nationell nivå, utan de deltagande länderna står för sin egen finansiering. Den svenska delen av Euroaspire IV stöds av Hjärt-Lungfonden.

Sidan senast uppdaterad 2015-09-07