Forskning om diabetes

Forskningen inom diabetesområdet har rönt stora framgångar. De senaste 30 åren har man lyckats ta fram behandlingsmetoder och läkemedel som har varit till direkt hjälp och nytta för den stora gruppen diabetiker. Överlevnaden har ökat och livskvaliteten har förbättrats betydligt.

Genom forskning har man funnit bevis för att god blodsockerkontroll särskilt efter måltid är den viktigaste faktorn för att minska framtida skador i kroppen. Alla personer med diabetes tar dock inte insulinbehandling i samband med måltid och har därför otillräckligt kontrollerat blodsocker efter maten.

Insulin som inhaleras

För att komma runt problemet med injektioner finns en ny typ av måltidsinsulin. Efter vetenskapliga studier har det tagits fram frystorkat insulin i form av pulver som andas in, i princip på samma sätt som astmamedicin, och insulinet sprids sedan i lungvävnaden och går ut i blodet. Erfarenheterna av denna nya typ av behandling är ännu begränsade.

Identifiera riskgrupper och förebygga sjukdom

Stort hopp sätts till genforskningen. Både typ 1- och typ 2-diabetes är ärftliga sjukdomar och omkring var fjärde svensk bär på en eller flera diabetesgener. I framtiden hoppas forskarna att man bättre kan identifiera högriskpersoner via gentester. Därefter kan de behandlas med livsstilsförändringar, vaccin (forskning pågår), insulin eller andra läkemedel så att sjukdomen inte utvecklas.

Diabetes och hjärtsjukdom

Flera forskare efterlyser enkla och kostnadseffektiva metoder som kan påvisa hjärt-kärlkomplikationer i ett tidigt förlopp. 70 procent av dödsfallen bland diabetiker beror på sådana komplikationer.

I en svensk studie har man mätt en viss typ av protein, så kallat Nt-proBNP, i blodet hos diabetiker. Om proteinet är förhöjt är det en indikation på att hjärtat är påverkat av sjukdom och om så är fallet kan personen remitteras vidare till ekokardiografi. På detta sätt hoppas man kunna förebygga allvarlig hjärtsjukdom.

I en annan svensk studie, som har utökats till flera internationella studier, har man använt glukosbelastning som en metod att undersöka hjärtinfarktpatienter. Hittills har alla studier visat likartade resultat: cirka 65 procent av patienterna har tidigare odiagnostiserad diabetes eller nedsatt glukostolerans. Förhoppningen är nu att glukosbelastning används i större utsträckning, och att man på så vis kan ge rätt behandling i god tid.

Nya läkemedel

Inom diabetesforskningen ställer man stort hopp till bättre läkemedel. De befintliga läkemedlen är effektiva men vissa har oönskade biverkningar. Insulin och vissa andra mediciner orsakar en viss viktökning, något man vill undvika i samband med diabetes. Andra läkemedel som hjälper bukspottkörteln att producera insulin kan på sikt både slita ut och förstöra de insulinproducerande cellerna.

På senare tid har nya, effektiva mediciner tagits fram och fler är under utveckling:

  • Förebyggande diabetesmediciner: Studier visar att läkemedel som akarbos, metformin och glitazoner kan förhindra eller skjuta upp utveckling av typ 2-diabetes hos högriskpersoner med förstadier till diabetes och förbättra blodsockerläget vid redan etablerad typ 2-diabetes. Det är inte klarlagt om de även minskar eller ökar risken för framtida hjärt-kärlsjukdom, men studier pågår.
  • Läkemedel som verkar via tarmhormonet GLP-1: En ny typ av läkemedel med en helt ny verkningsmekanism har utvecklats och precis godkänts i USA och Sverige. Läkemedlen, GLP-1-analoger eller DDP-4-hämmare, sänker blodsockret och förbättrar insulinproduktionen utan att ge problem med låga blodsockernivåer (under förutsättning att de inte kombineras med den äldre typen av diabetestabletter eller insulin). GLP-1-analoger ges i dag i injektionsform och DDP-4-hämmare i tablettform.
  • Viktreducerande läkemedel minskar risken att utveckla typ 2-diabetes hos överviktiga personer med förstadier till diabetes. I samband med viktnedgången blir blodsockerkontrollen bättre, och eventuell diabetesbehandling kan i vissa fall avslutas. Tyvärr har flera viktreducerande läkemedel visat sig ha ogynnsamma biverkningar och dragits in från marknaden och läkemedelsföretagen har i flera fall stoppat denna läkemedelsutveckling. I dag finns därför endast ett fåtal preparat med detta ändamål.
  • En konstgjord bukspottkörtel är under utveckling. Tanken är att en insulinpump opereras in i kroppen och att en sensor känner av blodsockret. Rätt mängd insulin ges då i rätt dos och vid rätt tillfälle.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30