Forskning om högt blodtryck

Att studera hur patienter med högt blodtryck (hypertoni) når målvärden är viktigt eftersom risken för allvarliga följdsjukdomar ökar om de inte har sitt blodtryck under kontroll. Tidigare har kvinnor som grupp inte studerats separat, men nu börjar forskare allt mer undersöka genus var för sig.

Endast omkring en tredjedel av blodtryckspatienterna når ner till en bra blodtrycksnivå, trots att de får en aktiv läkemedelsbehandling. Man vet inte riktigt varför det är så, men ett huvudskäl kan vara att man i dag inte kan återställa eller reparera kärl som är stela och åderförfettade.

Eftersom övertrycket starkt påverkas av de stora kärlens grad av styvhet är detta tryck ofta svårt att sänka till önskad nivå. Dagens läkemedelsbehandling ger dock viss återgång till en frisk funktion både vad gäller hjärta och blodkärl. Det finns forskare som hoppas på att man en dag ska finna ett medel som "rensar" ådrorna från åderförfettning, men än så länge är det en framtidsvision.

En annan anledning till att så få patienter lyckas nå en bra blodtrycksnivå kan vara att man som patient inte är medveten om hur viktigt det är att sänka ett förhöjt blodtryck för att minimera riskerna för följdsjukdomar, eller att man som läkare inte lyckas motivera varför en till synes frisk person behöver läkemedel under lång tid.

Ett måttligt förhöjt blodtryck betecknas inte som en sjukdom utan som en riskfaktor. Om det höga blodtrycket har börjat ge en mätbar påverkan på hjärta, hjärna eller njurar brukar det betecknas som en sjukdom. I dag strävar läkare och forskare efter att hitta behandlingar som kan ges innan tillståndet betecknas "sjukdom".

Genetisk forskning om blodtryck

Förhoppningen med den genetiska forskningen är att man på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för hypertoni och dess komplikationer för att på så sätt förebygga både hypertoni och dess följdsjukdomar. Ungefär hälften av de som drabbas av högt blodtryck har hypertoni i släkten.

I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket med syftet att kunna designa nya läkemedel och andra nya behandlingsmetoder.

Levnadsvanor påverkar risk för högt blodtryck

Flera studier visar att levnadsvanorna till ungefär 50 procent påverkar om man drabbas av hypertoni eller inte. Kända riskfaktorer är övervikt, fysisk inaktivitet, stora mängder alkohol och psykisk stress. De mest uppmärksammade studierna kring levnadsvanor på senare tid har handlat om salt.

Resultaten visar att ett för stort saltintag höjer blodtrycket. Enligt ny forskning äter vi i genomsnitt cirka två teskedar hushållssalt varje dag. Huvudkällorna är livsmedel som är processade av livsmedelsindustrin. Salt som tillsätts vid matbordet utgör en förhållandevis liten andel av det totala saltintaget.

Det rekommenderade intaget är maximalt fem till sju gram salt per dag. I en svensk studie fick en grupp friska försökspersoner färdiglagad specialmat som bara innehöll tre gram salt om dagen, mot normalt nio gram. Efter fyra veckor hade försökspersonernas systoliska blodtryck sjunkit med i genomsnitt hela 6 mmHg. Resultaten är glädjande då det finns studier som visar att en sänkning av blodtrycket om endast två till tre millimeter hos blodtryckspatienter sänker risken för stroke med uppåt 15 procent.

Sidan senast uppdaterad 2015-11-30