Vad händer när någon drabbas av stroke och vad beror stroke på? Det och många andra frågor om stroke får du svar på här.
Frågor om stroke
Vanliga frågor om stroke
Stroke är samlingsnamnet på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när blodflödet till en del av hjärnan minskar eller upphör helt på grund av blodpropp eller hjärnblödning.
En hjärninfarkt är den vanligaste, cirka 85% av fallen, orsaken till stroke. En hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som täpper till något av hjärnans blodkärl och stoppar eller kraftigt hämmar blodförsörjningen till deceller i hjärnan som normalt får sitt blod via kärlet.
När hjärnan inte får tillräckligt med blod uppstår syrebrist i området och cellerna kan inte fungera normalt.
Om blodflödet är mycket nedsatt eller uteblir helt dör cellerna i den del av hjärnan som berörs.
En stroke betyder att det uppstår en störning av blodförsörjningen till en del av hjärnan. Området som drabbas skadas eftersom nervvävnaden inte får tillräckligt mycket syre och näringsämnen. Störningen kan bero på en blodpropp (hjärninfarkt), vilket är orsaken i cirka 85 procent av fallen, eller att ett blodkärl går sönder (hjärnblödning). Följden blir syre- och näringsbrist i hjärnan som kan påverka funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.
De flesta som drabbas är äldre och en vanlig orsak är en rubbning av hjärtats rytm som kallas förmaksflimmer. Risken finns då att det bildas blodproppar i hjärtat som kan färdas med blodströmmen och täppa igen ett av hjärnans blodkärl.
Andra riskfaktorer är åderförkalkning, högt blodtryck, rökning, fysisk inaktivitet och diabetes.
Ju fler riskfaktorer en person bär på desto större är risken för insjuknande eller återinsjuknande i stroke. Det är därför viktigt att titta på en persons sammantagna riskprofil.
Beräkningar visar att nästan två tredjedelar av alla strokefall kan tillskrivas fem riskfaktorer, som alla är möjliga att påverka själv. De är; högt blodtryck, rökning, förmaksflimmer, diabetes och låg fysisk aktivitet.
Ring 112! Risken för bestående symtom minskar ju snabbare man får behandling. Du kan hjälpa till när någon drabbas genom att larma SOS och finnas på plats när ambulans anländer. Om den som insjuknat har svårt att prata kan du hjälpa till att beskriva omständigheterna kring insjuknandet, som vilken tidpunkt det inträffade.
Ett enkelt sätt för personer utanför sjukvården att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet
A - Ansikte, be personen att le.
K - Kropp, be personen att lyfta armarna.
U - Uttal, be personen att säga en enkel mening.
T – tid, varje sekund är livsviktig, vänta inte.
Det typiska är ett plötsligt och akut insjuknande. De vanligaste symtomen är att hela eller ena sidan av kroppen försvagas, svårt att tala och förstå, kraftig yrsel och synrubbningar – synfältet kan försvinna på ena sidan eller så kan man drabbas av dubbelseende. Ofta är det ena sidan av hjärnan som drabbas, och symtomen blir därför halvsidiga. Vid misstanke kan man göra AKUT-testet.
Behandlingen skräddarsys utifrån den som har drabbats, eftersom det finns olika orsaker, symtom och svårighetsgrad. Är orsaken en propp kan man i vissa fall ge blodproppslösande läkemedel efter insjuknande (det ska ges så fort det går, senast inom ett dygn).
Större blodproppar kan plockas ut genom en slang via ljumsken. Man behöver understödjande behandling på sjukhus under den kritiska fasen då hjärnskadan etableras, och komma i gång med rehabilitering så snabbt som möjligt.
Ungefär hälften av de som haft stroke rapporterar att de efteråt utvecklar hjärntrötthet. Tillståndet med tr ötthet kallas även fatigue, och definieras som en subjektiv frånvaro av psykisk och/eller mental energi som upplevs störa vanliga eller önskade aktiviteter.
Fatigue varierar över tiden. Tröttheten uppstår ofta hastigt i form av snabb förlust av mental energi och kräver vanligen en lång återhämtning, men kan också förekomma efter fysisk aktivitet. Den kan även yttra sig som en sämre koncentrationsförmåga där man lätt blir distraherad.
Det är ännu inte klart vad som orsakar den här typen av trötthet i samband med stroke. Det är vanligare med fatigue efter stroke, då det finns en kvarstående hjärnskada, men fatigue kan även förekomma efter TIA.
När hjärtat slår oregelbundet och fort kallas det förmaksflimmer. Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna, drygt 3 procent av den vuxna befolkningen har förmaksflimmer som klassas som en folksjukdom. Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp och stroke.
Om man har en genetiskt nära släkting som drabbats av stroke kan man ha en ökad risk att drabbas. Ibland kan stroken orsakas av högt blodtryck eller att man har diabetes typ 2 som båda är ärftliga i olika grad.
En blodpropp i hjärnan kallas för hjärninfarkt. När ett blodkärl går sönder kallas det för hjärnblödning.
Ofta orsakas hjärnblödningar av högt blodtryck som leder till att kärlväggar försvagas och slutligen brister, det kan också finnas medfödda svagheter i blodkärl.
I Sverige pågår forskning om stroke vid universitet och universitetssjukhus från Lund i söder till Umeå i norr. Hjärt-Lungfonden ger stöd till ett antal olika projekt varje år. Viss forskning är till exempel inriktad på att ta reda på mer om riskfaktorerna och orsakerna till stroke, annan forskning är inriktad på konsekvenserna av en genomgången stroke.
Ja, Hjärt-Lungfonden delar varje år ut anslag till strokeforskning.
Bli månadsgivare + få vår tidning (full av goda nyheter)
Bakom varje framsteg finns forskning – och människor som gör den möjlig. Som månadsgivare hjälper du forskarna att upptäcka sjukdomar tidigare och utveckla nya behandlingar. Tillsammans kan vi rädda fler liv.
Bli månadsgivare nu + få vår tidning
Rehabilitering efter stroke
Många får kvarstående besvär av olika svårighetsgrad och rehabiliteringen är viktig för att återvinna så mycket som möjligt av grundläggande vardagsfunktioner.
Till frågor och svar om rehabilitering
Kan du AKUT-testet?
Har du kunskap att agera akut när någon drabbas av en stroke? Lär dig AKUT-testet och vilka symtomen på stroke är.
Lär dig AKUT-testet