Att drabbas av stroke innebär i allmänhet en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående.
Många får kvarstående besvär av olika svårighetsgrad och rehabiliteringen är viktig för att återvinna så mycket som möjligt av grundläggande vardagsfunktioner. Här får du svar på vanliga frågor om rehabilitering efter en stroke.
Frågor om rehab efter stroke
Många – men absolut inte alla – strokedrabbade upplever någon form av funktionsnedsättning. Den som drabbas av stroke har rätt till rehabilitering och vid behov hjälpmedel i hemmet.
Vissa funktioner, som tal- eller rörelseförmåga, kan försvinna med anledning av att nervceller i ett område dör eller skadas av en stroke. Men funktionsbortfallet behöver inte vara för evigt. Med rätt stimulans kan hjärnan lära om och lära nytt.
Nedsatt tal- eller rörelseförmåga efter stroke är funktionsnedsättningar som är uppenbara för omgivningen. Men en del drabbas av funktionsnedsättningar som inte syns, som extrem trötthet, koncentrationssvårigheter, problem med minnet, depression och svängningar i humöret.
Det handlar kort sagt om att återupprätta livskvalitet. Med rehabiliteringen ska den drabbade klara sin vardag, exempelvis kunna äta, dricka, duscha, sköta toalettbesök, klä på sig själv, laga mat, städa och handla. På sikt är målet att den drabbade ska kunna delta i socialt liv och återgå i arbete.
Utöver läkare och sjuksköterskor, är flera olika yrkeskategorier inblandade i rehabiliteringen:
En fysioterapeut hjälper till med träningen av balans och rörelse.
En arbetsterapeut hjälper till med träning av hushållsaktiviteter, koordination och finmotorik samt ansvarar för att anpassa bostaden och prova ut hjälpmedel.
En logoped tränar talförmågan och förmågan att svälja ner mat, dryck och saliv.
En psykolog kan ge samtalsstöd, både i grupp och individuellt.
En kurator informerar och ger råd om hjälp och stöd som samhället kan ge, exempelvis hemtjänst eller färdtjänst.
Rehabiliteringen kan ske inom slutenvården, hemma eller inom dagvården.
Slutenvård innebär att den drabbade är inskriven på rehabiliteringsklinik och tränar där.
Vid rehabilitering i hemmet gör rehabpersonal hembesök.
Dagvård innebär att man bor hemma, men kommer till sjukhuset, rehabiliteringskliniken eller vårdcentralen för träning ett par gånger i veckan.
Regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel i hemmet till den som behöver det. Det kan handla om en duschpall eller stödhandtag i duschen och vid toaletten eller mer omfattande förändringar som att ta bort trösklar och badkar. Käpp, rullator eller rullstol är också exempel på tillgängliga hjälpmedel.
Som närstående eller anhörig vill du säkert hjälpa den drabbade så mycket du kan. Men det är viktigt att du inte hjälper till för mycket utan att den drabbade själv tränar på olika färdigheter. Efter en stroke är alla aktiviteter i det dagliga livet träning. Be rehabpersonalen om råd om hur du kan stödja och stimulera till självträning.
För dig som är närstående är stroke traumatiskt. Du kan känna dig ensam och vilsen och osäker på hur du ska hantera situationen. Men det finns hjälp att få.
I varje kommun ska det finnas anhörigstöd som ger stöd och råd till den som har en närstående som drabbats av stroke.
Via sjukhuset eller vårdcentralen kan man få stöd av en kurator.
På många håll finns det anhöriggrupper som anordnas av exempelvis strokeföreningar eller Röda korset.
