Personer med låg utbildning och låg inkomst har lägre överlevnad efter ett plötsligt hjärtstopp än de med högre socioekonomisk status. Det visar ny forskning vid Karolinska institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. Forskningsresultaten belyser vikten av förebyggande insatser riktade mot personer med låg socioekonomisk status.
- För den som drabbas av hjärtstopp är tidig hjärt-lungräddning och behandling med hjärtstartare avgörande. Det är även livsviktigt med förebyggande insatser som utbildningar i hjärt-lungräddning och fler hjärtstartare, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
Nu visar ny forskning att det finns socioekonomiska skillnader som påverkar chansen att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Resultaten från studien som publicerats i en av de viktigare vetenskapliga tidskrifterna inom området, Circulation, visar att både lägre inkomst och utbildningsnivå är förknippade med en lägre chans till överlevnad.
- Våra resultat visar att personer med kortare utbildning hade sämre överlevnad än personer med eftergymnasial utbildning, säger Martin Jonsson, forskare vid Karolinska universitetet och studiens förste författare.
Forskarna såg även att de hjärtstoppsdrabbade med lägst inkomst, men också de med lägst utbildning, fick hjärt-lungräddning av allmänheten i betydligt lägre utsträckning än de med högre inkomst och utbildning. Vilket kan bero på att personer i områden med lägre inkomst inte har samma kunskap om hjärt-lungräddning och inte ingriper i lika stor utsträckning. Forskning har tidigare visat att sju av tio hjärtstopp utanför sjukhus sker i hemmet.
- Vi har valt inkomst och utbildningsnivå som mått på socioekonomi. Tidigare forskningsresultat visar även att socioekonomiska faktorer har kopplats till en förhöjd risk att drabbas av plötsligt hjärtstopp, säger Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet.
Skillnaderna i risken att drabbas kan bero på skillnader i levnadsvanor. Forskningsresultaten belyser vikten av förebyggande insatser riktade mot personer med låg socioekonomisk status.
För att den som drabbats av plötsligt hjärtstopp ska ha en chans att överleva måste man börja med hjärt-lungräddning omedelbart. Lär dig första hjälpen-behandling som ges för att få igång hjärtverksamheten och andningen vid hjärtstopp.
Lär dig mer om HLRPlötsligt hjärtstopp är: När hjärtat av oväntad anledning plötsligt stannar.
Symtom: Den drabbade förlorar omedelbart medvetandet och saknar puls och normal andning. Onormal andning (ytliga, långsamma, snarkande andetag) kan förekomma, men förmår inte syresätta blodet.
Drabbade i siffror: Varje år drabbas uppskattningsvis 10 000 svenskar av hjärtstopp. Sedan millennieskiftet har antalet personer i Sverige som överlever plötsligt hjärtstopp mer än femdubblats – från 110 till över 600 räddade liv och har legat relativt stabilt de senaste tio åren. Det motsvarar fortfarande att en person dör av plötsligt hjärtstopp varje timme.
Tiden är dyrbar: Vid plötsligt hjärtstopp, larma 112, påbörja hjärt-lungräddning och använd en hjärtstartare om sådan finns.
Forskningsframgångar: Forskning visar att den som får hjärt-lungräddning i väntan på ambulansen har mer än dubbelt så stor chans att överleva. Därför är allmänhetens insats avgörande. Forskning har visat att i de fall som en hjärtstartare används inom de första minuterna kan så många som sju av tio överleva.
Forskningens utmaningar: hitta mekanismerna och orsakerna bakom hjärtstopp, utveckla undersökningsmetoder för att hitta personer som är i riskzonen för hjärtstopp och utveckla ännu bättre metoder att vårda hjärtstoppspatienter så att hjärnans funktioner räddas.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: är att du som råkar ut för hjärtstopp ska överleva och inte få hjärnskador. Fler kan klara livhanken om omhändertagandet i akutfasen och behandlingen utvecklas. Forskningen syftar även till att förebygga att du drabbas av hjärtstopp.
Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
(Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hur vi äter, dricker och rör på oss spelar roll för hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Få inspiration av den samlade forskningen om levnadsvanor för ett längre och friskare liv.
Om levnadsvanorPublicerad: 10 oktober 2022
