För att överleva ett plötsligt hjärtstopp behövs omedelbara insatser i form hjärt-lungräddning och strömstöt från en hjärtstartare.
Ofta kommer ett plötsligt hjärtstopp som en blixt från en klar himmel men ibland har personen som drabbas exempelvis haft svår andnöd eller bröstsmärta innan. Den drabbade faller bara vid hjärtstopp bara ihop, personen är då okontaktbar, andas inte eller har en oregelbunden konstig andning som kan vara suckande, rosslande, snarkande eller dylikt. Denna andning kallas agonal och styrs reflexmässigt. Personen kan även ha kramper som kan påminna om epilepsi.
Om personen haft symtom så handlar det ofta om symtom som vid akut hjärtinfarkt, det vill säga tryck eller smärta över bröstet i varierande grad, från smärtfritt till tryck motsvarande ”en elefant” över bröstet. Andra symtom kan vara mer diffusa såsom illamående, buksmärta, strålande smärta mot armar eller nacke, andnöd eller allmän olustkänsla. Kort sagt symtom som kan vara svåra att tyda.
En del drabbade har haft symtom som andnöd, bröstsmärta, yrsel, svimning eller trötthet under kortare eller längre tid innan hjärtstoppet inträffar.
HLR – Lär dig hjärt-lungräddning
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
Vid ett plötsligt hjärtstopp, som hos vuxna orsakas av en hjärtinfarkt, övergår hjärtats normala rytm oftast i ett så kallat kammarflimmer (ventrikelflimmer) och pumpförmågan upphör då omedelbart att fungera. Detta är en katastrof för hjärnan, som är beroende av syresatt blod för att kunna fungera, och om den drabbade ska överleva måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter.
Vid hjärtstopp förlorar hjärtat sin pumpande förmåga, vilket gör att blodcirkulationen omedelbart upphör och kroppens organ drabbas av syrebrist. Den drabbade blir omedelbart medvetslös. Ofta kommer ett plötsligt hjärtstopp som en blixt från en klar himmel men ibland har personen som drabbas haft exempelvis svår andnöd eller bröstsmärta innan.
Hjärtats pumpande förmåga styrs av hjärtats eget nervsystem, retledningssystemet, genom synkroniserade elektriska impulser. Impulserna styr hjärtats sammandragande rörelser, och kammaren pumpar syrerikt blod till kroppens alla organ.
Vid ett plötsligt hjärtstopp drabbas inte sällan retledningssystemet av ett elektriskt kaos (ventrikelflimmer). De normalt synkroniserade impulserna skickas nu helt osynkroniserat och i stället för att pumpa, börjar hjärtats kamrar att flimra. Det här gör att hjärtat omedelbart förlorar sin pumpande förmåga och i stället för att pumpa blod, flimrar hjärtats kamrar och blodcirkulationen upphör. Den drabbade faller omedelbart ihop medvetslös, utan normal andning.
Ibland kan den som drabbas ha förkänningar. Dessa kan bestå av ett tryck över bröstkorgen, smärta, kraftig andnöd eller andra symptom precis innan hen faller ihop, men ofta sker det plötsliga hjärtstoppet helt utan förvarning.
Fenomenet hjärtstopp är komplext. Det handlar inte om en enda bakomliggande hjärtsjukdom och det går inte att ringa in enstaka riskgrupper. Hälften av dem som drabbas är till synes helt friska, aktiva människor som inte har några tidigare symptom. Majoriteten är medelålders eller äldre, men även unga samt fysiskt aktiva och vältränade elitidrottare kan drabbas.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
Den omedelbara behandlingen är hjärt-lungräddning med bröstkompressioner och inblåsningar, helst inom första minuten. Därtill helst inom 3–5 minuter en strömstöt från en hjärtstartare.
Hjärt-lungräddningen håller i gång kroppens blodcirkulation och minskar risken för hjärnskador, och strömstöten från en hjärtstartare kan starta om hjärtat så att det kan pumpa själv igen.
En strömstöt från en hjärtstartare är livsavgörande och om det kan ges inom 3–5 minuter kan 50–70 % överleva om hjärtstoppet är bevittnat. Idag överlever endast 600 personer av cirka 10 000 drabbade eftersom behandling med hjärt-lungräddning och hjärtstartare oftast dröjer för länge.
Majoriteten av dem som drabbats av plötsligt hjärtstopp är medvetslösa vid ankomst till sjukhus och behöver vård på intensivvårdsavdelning. Vården omfattar bland annat respiratorvård, temperaturkontroll samt akut kranskärlsröntgen och vid behov ballongvidgning av kranskärl.
Personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp utvecklar ofta feber. Såväl erfarenhet som vetenskapliga studier har visat att om en person behandlas med nedkylning kan hjärnan klara syrebristen bättre. Därför sänks kroppstemperaturen på den som drabbats av hjärtstopp under 12 till 24 timmar.
Den som ligger i koma vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning (IVA). Syrehalten i blodet mäts kontinuerligt för att säkerställa att kroppen, framför allt hjärnan, får det syre som krävs. Alla kroppens viktiga funktioner övervakas noga, bland annat urinproduktion, sockeromsättning, vätskebalans samt halterna av kalium, magnesium, fosfat och kalcium i blodet.
Efter ett hjärtstopp är det viktigt att hitta den omedelbara orsaken eller bakomliggande sjukdomen. Detta för att kunna påbörja rätt behandling och därigenom förhindra ett nytt hjärtstopp.
Personer som genomgått ett hjärtstopp undersöks alltid med elektrokardiografi, vanligen kallat EKG, som visar hjärtats rytm. EKG tas med hjälp av elektroder, oftast i form av små plattor som fästs på bröstkorgen, handlederna och vristerna. Elektroderna kopplas till en EKG-apparat som sedan skriver ut hjärtrytmen på ett papper i form av en EKG-kurva.
Ultraljudsundersökning (ekokardiografi) av hjärtat genomförs också tidigt. En ultraljudssändare/mot¬tagare placeras utanpå bröstkorgen över hjärtat. Då kan man se hjärtats struktur, funktion och pumpkapacitet. Samtidigt kan olika mätningar göras, till exempel hur blodflödet via klaffarna in i och ut ur hjärtat fungerar.
Undersökningen visar också storleken på kamrarna och förmaken, kamrarnas pumpkapacitet mätt i sammandragningsförmåga samt väggarnas tjocklek, klaffarnas utseende och eventuell vätskeansamling i hjärtsäcken.
Majoriteten av dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus är kranskärlssjuka. Beroende på vad EKG visar kan det bli aktuellt med akut kranskärlsröntgen (koronarangiografi). Vid en kranskärlsröntgen förs en tunn kateter via artären i handleden eller ljumsken till kroppspulsådern och vidare till hjärtat. Kontrastmedel sprutas in i de tre större kranskärlen som försörjer olika delar av hjärtmuskeln. Undersökningen sker under röntgenfilmning och hjärtverksamheten följs hela tiden med EKG.
Om man hittat den bakomliggande sjukdomen eller orsaken till hjärtstoppet påbörjas lämplig och ändamålsenlig behandling. Det kan betyda ballongvidgning (PCI), bypassoperation, implanterad pacemaker eller enbart medicinering. En implanterbar hjärtstartare, så kallad ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator), har visats minska risken för personer som drabbats av hjärtstopp att drabbas på nytt. Behandlingen som följer efter ett plötsligt hjärtstopp styrs helt beroende av bakomliggande orsak.
Hjärnan är det organ som skadas först av syrebristen som uppstår efter ett plötsligt hjärtstopp, och vid ankomst till sjukhuset sätts skyndsamt åtgärder in för att undvika, eller åtminstone minimera, hjärnskadorna. För att minimera hjärnskador kyls den drabbade ned och ibland genomförs en datortomografiundersökning (ett slags datorröntgen) av hjärnan. Detta för att se om det finns några tidiga tecken på skador efter hjärtstoppet.
I de fall där utgången är gynnsam vaknar en patient som drabbats av hjärtstopp inom de första dygnen medan prognosen för en person som fortfarande är medvetslös tre dygn eller senare efter hjärtstoppet ofta är dålig. De allra flesta patienter med hjärtstopp som överlever gör det utan några bestående men eller skador. En del överlevare har emellertid till en början symtom som vid en lätt hjärnskada och konvalescensen kan bli lång.
Det vanligaste problemet efter ett hjärtstopp rör minnet, men majoriteten blir så småningom helt återställda och kan återgå till sina vanliga liv. Hos en mindre grupp patienter blir dock minnesproblematik, uttalad trötthet, nedstämdhet och andra liknande besvär mer långvariga och ibland bestående. Det är av största vikt att hitta metoder som tidigt kan identifiera individer med även måttligt nedsatt hjärnfunktion.
Kunskapen om uppföljning och rehabilitering av patienter som överlevt ett hjärtstopp är över lag bristfällig inom sjukvården. På ett fåtal ställen i landet finns riktade rehabiliteringsprogram för de överlevande och deras anhöriga. Svenska HLR-rådet har nyligen tagit fram rekommendationer för hur uppföljning av överlevare och deras anhöriga kan och bör ske. Rekommendationerna går att finna på Svenska HLR-rådets hemsida
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
Oftast kommer ett plötsligt hjärtstopp som ”en blixt från en klar himmel”. Personen har i allmänhet inte haft några besvär eller symtom – eller så har eventuella symtom inte tolkats på rätt sätt.
Den vanligaste orsaken till plötsligt hjärtstopp hos vuxna är kranskärlssjukdomar och andra mer strukturella sjukdomar i hjärtat. Hos unga kan det bland annat orsakas av medfödda hjärtsjukdomar. Detta är dock ovanligt. När barn drabbas av hjärtstopp beror det oftast på att de inte kunnat andas och att det är syrebrist som är orsaken till hjärtstopp.
Majoriteten av de drabbade av plötsligt hjärtstopp har en akut hjärtinfarkt som orsak till sitt hjärtstopp. Varför vissa hjärtinfarktinsjuknade får hjärtstopp och inte andra är fortfarande oklart. Andra typer av hjärtsjukdomar kan också ligga bakom hjärtstopp som också kan inträffa vid drunkning, förgiftning, överdoser av droger eller läkemedel, svår andningssvikt, kraftiga astmaanfall, kraftiga elektriska strömstötar eller andningsstopp.
Plötsligt hjärtstopp hos barn, ungdomar och unga vuxna är mycket ovanligt och de som drabbas har ofta ovanliga, medfödda hjärtsjukdomar. Det kan också handla om förvärvade hjärtsjukdomar som myokardit (hjärtmuskelinflammation). Vid ärftliga tillstånd brukar inte symtomen uppträda förrän man är lite äldre. Hjärtstopp hos små och mindre barn orsakas oftast av olika typer av andningsstopp.
Det är mycket svårt att förutsäga vilka som kommer att drabbas av plötsligt hjärtstopp. Generellt sett kan de som riskerar att drabbas delas in i tre grupper:
Ingen diagnos, visar inga symptom och har ingen nära anhörig som drabbats av plötsligt hjärtstopp. Det är därför omöjligt att förutse att personen ska drabbas.
Ingen diagnos, har symptom som till exempel bröstsmärta, yrsel, svimning, hjärtklappning, andnöd eller oförklarlig trötthet. Personen kanske inte uppfattar symtomen som allvarliga och för läkaren kan symtomen ibland vara svåra att sätta i samband med hjärtsjukdom. Det är därför viktigt att ställa frågor om familjehistoria och göra en utredning för att ställa en korrekt diagnos.
Har en känd hjärt-kärldiagnos, inte sällan nedsatt pumpförmåga och för läkarens del handlar det om att göra en riskbedömning och ge adekvat behandling. Dessutom bör personen få livsstilsråd som minskar risken för plötsligt hjärtstopp.
För att ta reda på om en yngre person riskerar att drabbas av plötsligt hjärtstopp bör man ställa följande frågor:
Har det förekommit plötslig, oväntad död i släkten?
Har personen känt yrsel eller svimmat vid ansträngning, eller har personen andra symtom som hen inte haft tidigare som oförklarlig andnöd, bröstsmärta eller hjärtklappning?
Kan man svara ja på en eller båda frågorna bör man kontakta vårdcentral för bedömning och undersökning.
I Sverige rekommenderar man alla som idrottar och motionerar att inte träna med feber, förkylning eller någon annan infektion i kroppen eftersom det kan leda till myokardit (hjärtmuskelinflammation), vilket är en vanlig orsak till hjärtstopp hos yngre.
Plötsligt hjärtstopp i samband med idrott är ett ovanligt fenomen, men för att förhindra eller minska risken föreslår Socialstyrelsen en så kallad riktad hjärtkontroll (frågeformulär och EKG) av elitidrottare från så kallad B-juniornivå, det vill säga 16 års ålder. Idrottare som tränar och tävlar på elitnivå utsätter sin kropp och därmed sitt hjärta för extrema påfrestningar. Vid strukturerade hjärtundersökningar kan olika hjärtfel identifieras och passande behandling inledas.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
Den allra största delen av de drabbade, närmare 90 procent, skattar sin hälsa och livskvalitet som god efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Dock finns stora individuella skillnader som visar allvarligare problem med oro och depression hos vissa överlevare.
Att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, eller ha en anhörig som drabbas, är en omvälvande och traumatisk upplevelse. Även om allt gått bra och man klarat sig utan neurologiska skador, har livet i allmänhet förändrats på ett påtagligt sätt. Man har ofta en minneslucka för tiden då hjärtstoppet inträffade, man minns inte vad som hänt och upplever en vilsenhet.
Trots att de flesta drabbade och anhöriga är glada över att man överlevt, är det många svåra tankar som behöver bearbetas. ”Varför hände detta mig?”, ”Varför överlevde just jag?”, ”Hur kommer livet att se ut framöver?”, ”Drabbas jag igen?”. Man drabbas av en existentiell oro, rädsla och osäkerhet. En del reagerar med isolering och passivitet, kanske går de in i en depression. Vissa drabbas av dödsångest.
För de allra flesta är detta dock en övergående fas. Det finns studier av överlevare avseende livskvalitet som visar att de flesta efter hand återupptar sina tidigare aktiviteter och skattar sin livskvalitet lika högt som före hjärtstoppet. De som fått en ICD (implanterbar defibrillator) eller pacemaker börjar så småningom se den som en del av kroppen.
För omgivningen och vården är det viktigt att under den svåra fasen bemöta den drabbade med förståelse och försöka stärka känslan av sammanhang för att motverka vilsenheten. Det är ocks å viktigt att vården erbjuder information, stöd och hjälp på samma sätt som man gör med personer som drabbats av andra hjärnskador.
Svenska HLR-rådet har sammanställt ett antal enkla råd och tips tillsammans med kunskap och erfarenheter samt svenska riktlinjer för uppföljning efter plötsligt hjärtstopp. Dessa råd och riktlinjer kan laddas ned på HLR-rådets hemsida.
Den som drabbats av plötsligt hjärtstopp bör se över sina levnadsvanor och riskfaktorer för att på bästa sätt minimera risken att drabbas på nytt. Det första och viktigaste steget för den som är rökare är att sluta röka. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom.
Mekanismerna för detta är ej fullt kända men en förklaring är att substanser i röken verkar kärlsammandragande och därmed ökar risken för blodpropp. I röken finns även ämnen som tar syrets plats, vilket innebär att blodet blir sämre syresatt än om man inte röker.
Den som behöver hjälp med att sluta röka kan få råd och stöd i sluta röka-grupper på vårdcentralerna. Hjälp finns även på Sluta-röka-linjen.
Den måttliga, regelbundna motionen påverkar kroppens kärl i positiv riktning och är viktig för alla, oavsett om man drabbats av ett hjärtstopp eller ej. Åderförfettning förvärras med stigande ålder för alla människor, och adderar man en befintlig hjärtsjukdom så ökar risken för att ett hjärtstopp skall inträffa ytterligare.
Samtidigt handlar det om att finna en balans. Vid vissa hjärtsjukdomar är det lämpligt att avstå från väldigt hård träning och tävlingsaktiviteter. Har man en hjärtdiagnos bör man diskutera med sin läkare i vilken utsträckning man kan träna och på vilken nivå.
Fysisk inaktivitet är en riskfaktor väl så stor som rökning. All fysisk aktivitet, även ytterst måttlig, har visat sig vara bättre än ingen aktivitet. Att vara fysiskt aktiv innebär att man exempelvis tar promenader i minst 30 minuter minst fem gånger i veckan eller joggar minst 20 minuter minst tre gånger i veckan.
Bra exempel på fysisk aktivitet är stavgång, cykling, simning, gympa, vattengympa, skidåkning och skridskoåkning. Dans och bollspel är andra exempel på lämpliga aktiviteter.
I Sverige rekommenderar man alla som idrottar och motionerar att inte träna med feber, förkylning eller någon annan infektion i kroppen. Man ska också vara uppmärksam på symtom som hjärtklappning, bröstsmärtor, andfåddhet, svimningstendenser och oförklarlig trötthet vid ansträngning. Förutom ärftliga hjärtsjukdomar så ligger hjärtmuskelinflammation bakom flera av de uppmärksammade idrottsrelaterade dödsfallen i Sverige.
Långvarig stress som i förlängningen inte leder till att vi presterar mer innebär ofta negativa konsekvenser för kroppen. Stresstillståndet hjälper oss inte att bli effektivare utan vi blir tvärtom lidande. Man talar då om negativ stress. Negativ och långvarig stress drabbar ofta personer som har en för stor arbetsbelastning, som inte kan påverka sin situation eller som känner att de inte kan hantera de krav som ställs i vardagen.
Negativ stress kan påverka hjärtat. Mekanismen bakom denna påverkan är oklar. Vid stress ökar nivåerna av flera olika stresshormoner i blodet. Förhöjda nivåer av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin gör att vi andas snabbare, att hjärtat klappar snabbare och blodtrycket stiger. Kortisol är ett annat stresshormon som i regel utsöndras i ökad omfattning efter långvarig stress. Detta gör att vi bland annat blir utmattade, att blodtrycket stiger och att risken för diabetes och andra hjärt-kärlsjukdomar ökar. Varför vissa klarar att hantera negativ stress bättre än andra är inte fullständigt klarlagt.
Promenader och annan motion kan verka avstressande. Längre kontinuerliga rörelser kan göra att kroppen producerar mer endorfiner, som är kroppens eget ”lyckohormon” och kan ge ett ökat välbefinnande.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
I avsnittet berättar Elin, en f.d. allsvensk fotbollsspelare, om när hjärtat utan förvarning stannade. Plötsligt hjärtstopp orsakas av elektriskt kaos i hjärtmuskeln. En av landets främsta forskare inom området ger sin bild av det livshotande tillståndet.
Lyssna på avsnittetForskningen om plötsligt hjärtstopp styrs huvudsakligen av att förstå, förklara och förebygga de mekanismer och de omständigheter som leder till plötsligt hjärtstopp, tidigarelägga behandling, hitta högriskpatienterna samt optimera överlevnaden bland dem som drabbas.
Svensk forskning har med stor hjälp och efter initiativ av Hjärt-Lungfonden byggts upp till att bli mycket framgångsrik inom flera av dessa områden. Från att Göteborg varit ledande finns idag även starka forskargrupper i Skåne (Lund och Helsingborg), Växjö, Kalmar, Stockholm, Umeå och Uppsala. Även på andra håll i landet initieras god forskning inom området. Mycket har under åren gjorts, men mycket mer forskning behövs.
På flera håll i världen, men framför allt i USA har man vid hjärtstopp övergått till att bara ge bröstkompressioner. Det är i dag oklart om en förenklad hjärt-lungräddningsmetod med enbart bröstkompressioner är lika bra som hjärt-lungräddning givet med både bröstkompressioner och inblåsningar, i de fall där hjärt-lungräddning ges av personer med tidigare utbildning i HLR. Med anledning av detta pågår för närvarande den nationella TANGO2-studien med stöd av Hjärt-Lungfonden, som försöker besvara frågan om en förenklad HLR-metod med bara bröstkompressioner utförda av HLR-utbildade vittnen är lika bra eller till och med bättre än den metod som i dag lärs ut på bred front.
För att öka andelen som får tidig hjärt-lungräddning har ett så kallat ”SMS-livräddarsystem” utvecklats. Larmcentralen larmar till de frivilliga HLR-utbildade livräddare som befinner sig nära platsen för hjärtstoppet för att göra HLR och hämta närmaste tillgängliga hjärtstartare.
Systemet finns i dag i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Stockholm, Sörmland, Västra Götaland, Västmanland och Östergötland och målet är att bli rikstäckande. Samma SMS-livräddarsystem finns i hela Danmark och totalt i Norden finns just nu 285 000 frivilliga livräddare. Mer information finns på www.smslivraddare.se Målet med SMS-livräddarsystemet är att utvärdera om tiden till behandling med HLR och hjärtstartare kan kortas.
Med stöd av Hjärt-Lungfonden har en grupp forskare i Stockholm sedan ett antal år arbetat med konceptet ultratidig kylning. En metod att kyla såväl hjärnan som kroppen med en kylspray direkt i näsan utanför sjukhus. Kylningen kan initieras redan i patientens bostad eller senast i ambulansen och har potential att skydda mot de hjärnskador som uppkommer vid ett hjärtstopp. Det finns data som visar att ultratidig kylning kan ge ökad chans till komplett neurologisk återhämtning efter hjärtstopp. Detta fynd måste dock konfirmeras i en större internationell multicenterstudie som drivs av forskare från Karolinska institutet i Stockholm och som stöds av Hjärt-Lungfonden.
En grupp forskare i Skåne planerar att under 2023 påbörja en internationell vetenskaplig studie som syftar till att undersöka om tidig nedsövning av patienterna det första dygnet efter hjärtstoppet är gynnsamt. Forskargruppen kommer även att försöka utvärdera vilka blodtrycksmål man ska sikta på när patienten vårdas på intensivvårdsavdelningen.
En del av patienterna som drabbas av hjärtstopp har påverkad hälsa och livskvalitet efter händelsen. Forskargrupper i Skåne och Kalmar driver sedan många år projekt för att bättre kartlägga dessa besvär samt försöker hitta och utvärdera metoder för att bättre hjälpa dessa patienter.
I en Uppsalaledd internationell studie undersöks om akut kranskärlsröntgen efter hjärtstoppet kan öka överlevnaden. Teorin är att akut intervention med ballongvidgning (PCI) med stent som utföres direkt efter hjärtstoppet och öppnar kranskärlen hos hjärtstoppspatienter kan förbättra hjärtfunktionen och överlevnaden, jämfört med sedvanlig rutinbehandling som ofta innebär kranskärlsröntgen först senare i vårdförloppet.
Läkemedelsanvändning i samband med ett hjärtstopp har traditionellt omfattats av adrenalin, lidokain och amidaron. Dessa läkemedel har visat sig ha effekt på att starta hjärtat men har inte en lika övertygande effekt på överlevnad med god neurologisk funktion. VASTA är arbetsnamnet på en studie ledd av Sahlgrenska i Göteborg och Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet, Södersjukhuset. VASTA står för användandet av Vasopressin och Steroider (Cortison) som tilläggsbehandling vid hjärtstopp och studien syftar till att besvara om dessa läkemedel som tillägg till adrenalin kan förbättra överlevnadschansen.
Det svenska Hjärt-lungräddningsregistret är ett av många kvalitetsregister som drivs med målsättningen att kvalitetssäkra sjukvården i vårt land. Samtliga fall av hjärtstopp såväl p å som utanför sjukhuset ska rapporteras till detta register. Registret utgör en källa till forskning där inte minst betydelsen av olika behandlingsinsatser kan fastställas. Registret har hittills genererat mer än 100 vetenskapliga publikationer och legat till grund för ett stort antal doktorsavhandlingar.
I Västra Götalandsregionen studeras i dag om drönare kan leverera en hjärtstartare före ambulansens ankomst. Studien som leds av en forskargrupp i Stockholm undersöker om säkerhet, tidsvinst och användbarhet av fem drönarsystem. Data har kunnat påvisa hög säkerhet och användbarhet samt en uppskattad tidsvinst på 3-4 minuter före ambulansens ankomst. Projektet befinner sig i en pilotfas men redan har hjärtstartare kommit till användning vid flera tillfällen och en person har räddats till livet under uppmärksammade former.
Larmcentralen är en nyckelfaktor då en individ kallar på hjälp vid ytterst allvarliga tillstånd. En forskargrupp i Stockholm studerar tillsammans med SOS Alarm AB hur larmcentralens arbete ytterligare kan förbättras utifrån svarstider och tidig identifiering av hjärtstopp. Flera utbildningsmetoder används inklusive artificiell intelligens.
Dagens forskning kring plötsligt hjärtstopp handlar till stor del om att utveckla undersökningsmetoder som gör det möjligt att finna de personer som löper särskilt stor risk att avlida i plötsligt hjärtstopp samt att identifiera de ärftliga faktorer som kan ligga bakom ett plötsligt hjärtstopp. Vid Norrlands universitetssjukhuset i Umeå samarbetar Hjärtcentrum, Barn- och ungdomskliniken samt Klinisk genetik vid utredning av ärftliga hjärt-kärlsjukdomar – Centrum för Kardiovaskulär Genetik. Genetisk forskning kring ärftliga hjärt-kärlsjukdomar har bedrivits här sedan slutet av 1990-talet. Det finns även en klinisk mottagningsverksamhet för familjer med hypertrofisk kardiomyopati och andra ärftliga hjärt-kärlsjukdomar som till exempel familjär hyperkolesterolemi, långt QT-syndrom och familjära aortaaneurysm. Forskningen omfattar inte bara de sjuka utan även deras närmaste familjemedlemmar. Målsättningen är att kunna förebygga sjuklighet och död för de familjer som är drabbade. Det är också tänkt att familjerna ska erbjudas diagnostik, genetisk vägledning, kontrollprogram, behandling och utbildning om sin sjukdom. Verksamheten ingår delvis i ett gemensamt europeiskt projekt med målsättningen att kartlägga de ärftliga hjärtsjukdomarna hypertrofisk och dilaterad kardiomyopati.
Det är oerhört centralt att bekämpa riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. När man har identifierat en persons hjärtsjukdom kan man göra åtskilligt för att den drabbade ska kunna leva ett nästan normalt liv. De hjärtstimulerande apparater som redan finns har förfinats och nya har utvecklats. Den senaste livräddande apparaten är den implanterbara hjärtstartaren, ICD, som tillsammans med medicin kan förebygga hjärtstopp. Livsstilsråd som rör motion och rökning kan rädda många liv. All forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet på rätt anpassad nivå är gynnsam för hälsan, medan rökning och ett stillasittande liv ökar risken att drabbas av plötsligt hjärtstopp.- Forskningen – ofta initierad och finansierad av Hjärt-Lungfonden har kunnat ta stora steg framåt de senaste decennierna. Dödligheten i många av sjukdomarna har minskat, men när det gäller plötsligt hjärtstopp avlider fortfarande cirka 90 % av de drabbade även om överlevnadschansen har fördubblats de senaste 20 åren. Det behövs därför fortsatt stora resurser till forskning kring plötsligt hjärtstopp.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Plötsligt hjärtstopp
Vetenskapligt ansvarig: Jacob Hollenberg, professor och överläkare vid hjärtkliniken Södersjukhuset samt chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning, Karolinska institutet
Uppdaterat: 2023-03-30
Redaktör: Birgit Erikssom, Hjärt-Lungfonden
Ärftliga faktorer ligger bakom många hjärtsjukdomar. Därför har man vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå inrättat en enhet för klinisk genetik dit sjukhus i hela landet kan skicka blodprover.
Nära anhöriga till personer som drabbats av plötsligt hjärtstopp kan få veta om de bär på anlag för hjärtsjukdom. Om de gör det kan de få tillgång till kontroller, förebyggande behandling och livsstilsråd. I de allra flesta fall av plötsligt hjärtstopp är det dock inte ärftliga faktorer som ligger bakom.
Är det farligt att idrotta om man har hjärtsjukdom i släkten?
Måttlig, regelbunden motion är oerhört viktig för alla. Motion påverkar kroppens kärl i positiv riktning och det är dessutom lättare att hålla vikten. Den som har en hjärtdiagnos eller hjärtsjukdom i släkten bör rådgöra med sin läkare om lämplig motionsnivå.
Om jag förstått rätt orsakas de flesta hjärtstopp av en hjärtinfarkt. Men alla hjärtinfarkter leder ju inte till döden. Hur hänger det ihop?
En hjärtinfarkt beror nästan alltid på att det så kallade placket i ett åderförfettat kranskärl brister, vilket leder till att en blodpropp bildas och täpper till kärlet. När blodet inte kan cirkulera i kranskärlet uppstår syrebrist i den drabbade delen av hjärtmuskeln och det är detta som ger upphov till den sprängande smärtan i bröstet.
Ibland leder hjärtinfarkten till att hjärtats elektriska signalsystem störs så att signalerna inte synkroniseras på ett korrekt sätt. I värsta fall resulterar detta i så kallat kammarflimmer då hjärtat darrar istället för att slå normalt. Ett flimrade hjärta kan inte pumpa ut något blod i kroppen och den drabbade får hjärtstopp. För att överleva krävs att någon startar hjärt-lungräddning direkt och att hjärtstartare ansluts så snart som möjligt.
Hur stor är chansen att man kan få ett normalt liv efter ett hjärtstopp? Skadas inte hjärnan?
Hjärnan är den kroppsdel som är mest känslig för syrebrist och ju längre syrebristen varar desto större blir skadorna på hjärnan. Det är därför oerhört viktigt att ge hjärt-lungräddning om någon drabbas av hjärtstopp. För bästa chans till överlevnad ska du larma 112 och startar hjärt-lungräddning inom 60 sekunder. Om någon parallellt hämtar en hjärtstartare och ansluter den inom 180 sekunder ökar chansen för överlevnad med 2-3 gånger.
Tack vare vetenskapliga studier vet vi också betydelsen av att monitorera temperatur och kontinuerligt behandla feber ≥ 37,8°C hos medvetslösa patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning efter hjärtstopp.
Generellt kan man säga att om en hjärtstoppspatient vaknar av sig själv inom de tre första dygnen är prognosen god och chansen att återfå en god livskvalitet är stor. Vid längre medvetslöshet är prognosen däremot dålig.
Jag har läst att man inte måste göra mun-mot-mun-inblåsningar när någon drabbas av hjärtstopp utan att det räcker med bröstkompressioner. Stämmer det?
Det stämmer att det finns studier som tyder på att det kan räcka med bröstkompressioner vid bevittnade hjärtstopp hos vuxen person. Än så länge omfattar såväl den europeiska och svenska rekommendationen att 30 bröstkompressioner åtföljs av 2 inblåsningar. Om man inte kan eller vill ge inblåsningar är det bättre att ge enbart bröstkompressioner än att inte göra något alls. Vid hjärtstopp hos barn ska man dock alltid försöka ge både bröstkompressioner och inblåsningar.
Att drabbas av plötsligt hjärtstopp, eller ha en närstående som drabbats, är en stor och traumatisk upplevelse. Även om allt gått bra och man klarat sig utan neurologiska skador, har livet förändrats på ett påtagligt sätt.
En del reagerar med isolering och passivitet, kanske går de in i en depression. Liksom efter en hjärtinfarkt drabbas många av dödsångest. För de allra flesta är detta dock en övergående fas.
Det finns studier i livskvalitet som visar att de flesta allteftersom återupptar sina tidigare aktiviteter och skattar sin livskvalitet lika högt som före hjärtstoppet.
Den som drabbats av hjärtstopp bör dock se över sina riskfaktorer för att minimera risken att drabbas på nytt. Det första steget för den som är rökare är att sluta röka. Rökning är den enskilt största riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom.
Regelbunden motion påverkar kroppens kärl i positiv riktning och är därför viktig för alla, vare sig man drabbats av ett hjärtstopp eller en hjärtinfarkt. Att vara fysiskt aktiv innebär exempelvis att minst fem gånger i veckan ta promenader i minst 30 minuter, eller jogga minst 20 minuter minst tre gånger i veckan. Stavgång, cykling, simning, gympa, vattengympa, skidåkning, skridskor, dans och bollspel är andra exempel på lämpliga aktiviteter. Allt är bättre än inget!
Motion är också bra mot negativ stress, som också ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Rörelse gör att kroppen producerar mer endorfiner, som är kroppens eget lyckohormon.
Den som drabbas av plötsligt hjärtstopp blir omedelbart medvetslös och utan andning. Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist och om syretillförseln inte genast kan återställas finns risk för bestående hjärnskador. Därf ör är varje minut viktig.
Chansen att överleva hjärtstoppet minskar med 10 procent för varje minut som går om ingen gör något. Det är därför livsavgörande att larma ambulans och att någon omedelbart inleder hjärt-lungräddning (HLR). Hjärt-lungräddning består av två moment – dels bröstkompressioner som ges genom att trycka hårt med bägge händerna mitt på bröstkorgen och som hjälper det syresatta blodet att cirkulera i kroppen, dels inblåsningar där man blåser in luft i den medvetslöses lungor. Hjärt-lungräddningar startar vanligen inte hjärtat, men det skapar blodcirkulation och ser till att blodet syresätts i väntan på en hjärtstartare. Är man osäker på hur man ska göra kan man alltid göra bröstkompressioner. Man kan aldrig göra fel! Fel gör man bara om man inte gör något alls!
Både nationella och internationella riktlinjer rekommenderar att hjärtlungräddning påbörjas inom en minut efter hjärtstoppet och att hjärtstartare (defibrillator) sätts in inom fem minuter. Om dessa kriterier uppfylls skulle mellan 50 och 75 procent av de drabbade kunna räddas till livet.
Kurser i hjärt-lungräddning, HLR, anordnas av många olika organisationer.
Du kan bland annat kontakta Svenska rådet för hjärt-lungräddning och sök efter utbildare i din närhet. Svenska Livräddningssällskapet, Röda Korset, Civilförsvarsförbundet och många andra utbildningsföretag. Det är särskilt viktigt att anhöriga till personer med hjärt-kärlsjukdom utbildas i hjärt-lungräddning.
Vid plötsligt hjärtstopp är regeln att ge hjärt-lungräddning följt av defibrillering, det vill säga en strömstöt med hjärtstartare som återför hjärtat till normal rytm.
De hjärtstartare som finns ute i samhället är självinstruerande och enkla att använda även för den som inte har några medicinska förkunskaper. Det är viktigt att så många som möjligt lär sig hjärt-lungräddning.
Plusgiro 90 91 92-7
Bankgiro 909-1927
Swish 90 91 92 7 (ej minnesgåva)
Telefon: 0200-88 24 00
E-post:
Hjärt-Lungfonden
Box 2167
103 14 Stockholm
Telefon: 08-566 24 200
E-post:
Organisationsnummer: 802006-0763
