Snart kommer drönare försedda med hjärtstartare att flyga i skarpt läge för att rädda liv – parallellt med att ambulanser larmas ut på vanligt sätt.
Övning med en hjärtstartare som transporterats av drönare.
ANDREAS CLAESSON, legitimerad ambulanssjuksköterska och forskare vid Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet/Södersjukhuset, har en av Hjärt-Lungfondens forskartjänster. Hans forskning berör en av de många tekniska innovationer som är på väg in i hjärtstoppsvården: drönare försedda med hjärtstartare.
– Bakgrunden är att överlevnaden i hjärtstopp är fortsatt låg, och att ambulanserna har lång framkörningstid i stora delar av landet. Det finns många röda områden på kartan, till exempel delar av Norrland och öar i kustbandet. Här skulle det behövas ett kompletterande system, säger Andreas Claesson.
Andreas Claesson är ambulanssjuksköterska och docent vid Hjärtstoppscentrum, Karolinska institutet, Solna.
I en pilotstudie som publicerats i tidskriften JAMA testade han och hans kollegor för några år sedan att göra testflygningar med drönarna på historiska hjärtstopp i Norrtälje. Studien visade att drönaren nådde fram betydligt snabbare än ambulansen. Nu pågår en registerstudie av 40 000 historiska hjärtstopp i hela landet, som ska utröna var i landet som drönare skulle behöva placeras för att göra mest nytta.
Nästa steg är att inom ramen för en studie flyga drönarna i skarpt läge, men parallellt med att ambulans larmas ut. Studien beräknas starta 2020 och har stöd av Hjärt-Lungfonden. En fördel med drönarna förutom snabbheten är att de är relativt billiga i drift. De skulle därför kunna skickas ut ganska frikostigt vid misstänkta hjärtstopp.
– Jag tror att drönarna är en del av framtidens hjärtstoppsvård. I första hand kan de göra nytta i områden där överlevnaden i hjärtstopp är låg, som ett komplement till den övriga vården. Vill vi att det ska gå att leva och få tillgång till sjukvård i hela Sverige är det här en viktig satsning, avslutar Andreas Claesson.
Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdom än av något annat. Bli månadsgivare och stöd forskningen långsiktigt. Som månadsgivare får du tidningen Forskning för hälsa fyra gånger per år.
Bli månadsgivare
