Graviditet och hjärtsjukdom

Som förlossningsläkare kan Ellika Andolf se tidiga signaler på framtida hjärt-kärlsjukdom hos gravida kvinnor.

Hjärt-Lungfonden stödjer den viktiga studien av tillväxthämning, en studie som kan innebära stora framsteg i kampen mot hjärt-kärlsjukdom.

Kvinnlig läkare i vit rock i behandlingsrum

Kvinnor som väntar barn som är tillväxthämmade, det vill säga att fostrets vikt är lägre än förväntat både under graviditeten och vid födseln, har högre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom senare i livet.

Många av dessa kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning, preeklampsi, ett allvarligt tillstånd för den blivande mamman med symptom som högt blodtryck och äggvita i urinen. Vid havandeskapsförgiftning påverkas moderkakan och därmed näringstillförseln, vilket gör att barnet kan bli mindre än normalt.

Allt det här är känt sedan tidigare – men varför det är så, det vet man inte riktigt.

Tillväxthämning och risken för hjärtsjukdom

– Därför är det här ett så viktigt forskningsområde. Om vi kan förstå vad som ligger bakom tillväxthämningen samt fånga upp dessa kvinnor som riskerar hjärt-kärlsjukdom senare i livet och eventuellt även hjälpa dem medicinskt på ett tidigt stadium i graviditeten – då har vi vunnit mycket för framtiden, säger förlossningsläkaren Ellika Andolf vid Danderyds kvinnoklinik i Stockholm. Där leder hon studien Fostertillväxt i tidig graviditet som en markör för kommande hjärt-kärlsjukdom hos modern som finansieras av Hjärt-Lungfonden.

Det är ett komplicerat pussel för forskarna att lägga. Nya forskningsresultat visar att flera olika faktorer tycks ligga bakom orsaken till både tillväxthämningen och risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom hos mamman. Ibland pekar resultaten åt olika håll. Det är lite som att utreda den klassiska frågeställningen: Vad kom först, hönan eller ägget? Är det mamman, barnet eller moderkakan som initierar det hela?

Höga fysiska krav på gravida kvinnor

– Vi vet inte vad som startar själva processen. Men till att börja med sker det en enorm omställning i kroppen när kvinnan blir gravid, och det ställs oerhörda krav på hjärta och kärl. Blodmängden ökar och blodcirkulationen måste anpassa sig som om kvinnan var ute och löptränade hela tiden. Detta kan också påverka moderkakan, säger Ellika Andolf.

Andra viktiga faktorer bakom havandeskapsförgiftning är ärftlighet, miljö och livsstil. Man vet att överviktiga kvinnor samt kvinnor med diabetes eller njursjukdom ligger i farozonen. Eftersom de fysiska kraven på kvinnan ökar under graviditeten kan även kvinnor som inte har några uttalade eller upptäckta sjukdomstillstånd plötsligt bli sjuka när de blir gravida – exempelvis få högt blodtryck. Det beror på att graviditeten kan liknas vid ett stresstest på mamman.

– Det gemensamma för alla dessa tillstånd är att de har en stark koppling till hjärta och kärl, säger Ellika.

Blivande mödrar i tidig graviditet studeras

I skrivande stund är fallgruppen för Ellika Andolfs studie inte helt komplett – 40 av totalt sett 50 gravida kvinnor ingår i studien. Ellika Andolf och hennes kollegor undersöker blivande mödrar och deras foster i tidig graviditet, det vill säga mellan vecka 11 och 14. De tittar på fostrets tillväxt, och de tar blodprover på mamman för att undersöka blodfetter, inflammatoriska reaktioner, genetiken och vissa proteiner.

Man gör även ultraljud av kvinnans hjärta för att se hur det fungerar och hur blodet transporteras i kärlen, om de är elastiska eller stela och hur snabbt eller långsamt de vidgar sig. Vissa resultat pekar redan på att ärftligheten tycks spela en stor roll. Om kvinnan har hjärt-kärlsjukdom i familjen är risken för tillväxthämmade barn större.

– För att kunna genomföra studien har jag ett nära samarbete med invärtesmedicinarna på Danderyds sjukhus. Jag får möjlighet att lära och använda mig av metoder som inte hör till min specialitet, och jag tror att jag kan lära dem mycket också. Som förlossningsläkare har man inte möjlighet att följa upp dessa kvinnor som riskerar att få hjärt-kärlsjukdom i framtiden, men det kan andra läkare och det är viktigt.

Hjärt-Lungfondens stöd – viktig faktor

Viktigt för studien är även forskningsstödet Ellika Andolf har fått från Hjärt-Lungfonden:

– Det har betytt oerhört mycket. Forskningen styrs av den finansiering man får – det låter kanske självklart, men forskning är kostsamt och undersökningarna vi gör är dyrbara. Jag märker också att de kvinnor jag kontaktar för studien blir positivt inställda när jag berättar att den finansieras av Hjärt-Lungfonden. Det har öppnat många dörrar.

Personligt

Namn: Ellika Andolf

Ålder: 61 år

Familj: Gift och har tre döttrar, 30, 25 och 19 år.

Forskningsmål: Att förstå sambandet mellan graviditet och framtida sjukdom.

Fritid: Sjunger i kör och har börjat spela fiol. Det är inte så lätt, men det går framåt.

Senast lästa bok: Augustprisvinnaren Spill av Sigrid Combüchen.

Dold talang: Jag är väldigt bra på franska, och har även studerat spanska och talar italienska. Jag ser mig själv som en språkmänniska, en humanist som har tillgång till båda världarna.

Hjärt-LungPodden – avsnitt 1 STROKE

Maja, gravid i sjätte månaden, berättar om när hon helt oväntat får en stroke. Hur vanligt är det att unga drabbas? Stroke orsakas av en propp eller ett brustet kärl i hjärnan. En av landets främsta forskare inom området ger sin bild av stroke.

Lyssna på avsnittet
Illustration kvinnors hjärtfel

Kvinnors hjärtfel

Kvinnor drabbas av samma hjärt-kärlsjukdomar som män, till exempel hjärtinfarkt, kärlkramp, hjärtrytmrubbningar och stroke. Men sjukdomsbilderna kan se olika ut mellan kvinnor och män.

Lär dig mer om kvinnors hjärtfel