Vanliga frågor om kvinnors hjärtsjukdom
Män och kvinnor drabbas av likartade sjukdomar i hjärta och kärl. Forskning visar dock att skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor kan påverka hjärt-kärlhälsan. Här får du svar på vanliga frågor om kvinnors hjärtsjukdomar.
Frågor och svar
Kvinnor och män drabbas av samma hjärtsjukdomar, som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärtrytmrubbningar och sjukdom i hjärtklaffarna. Vissa former av hjärthändelser är emellertid betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Det handlar om takotsubo (brustet hjärta), spontan kranskärlsdissektion (SCAD) och infarkt utan betydande kranskärlsförträngningar. Den form av hjärtsvikt där hjärtats pumpförmåga är bevarad (diastolisk svikt) är också vanligare hos kvinnor än hos män.
Kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt cirka tio år senare i livet än män. En trolig delförklaring är att kvinnor skyddas av könshormonet östrogen fram till klimakteriet. En annan delförklaring är att vissa riskfaktorer, till exempel blodfettsrubbningar, föreligger tidigare hos män än hos kvinnor.
De absolut vanligaste symtomet på hjärtinfarkt hos båda könen är en sprängande smärta mitt i bröstet. Smärtan kan även stråla ut i armarna, händerna, halsen, underkäken, magen och ryggen. Illamående och yrsel är också vanligt. Äldre, kvinnor och personer med diabetes kan emellertid ha mer diffusa symtom som andnöd och extrem trötthet.
Vid takotsubo vidgas hjärtats vänstra kammare så att den liknar en ballong, samtidigt som pumpförmågan försämras. Takotsubo föregås oftast av en akut stressande händelse. Symtomen är desamma som vid hjärtinfarkt, det vill säga kraftig bröstsmärta, ofta med utstrålning mot hals, käke, axlar eller armar, samt kallsvettningar, illamående och ångestkänslor.
Vid spontan kranskärlsdissektion har det plötsligt och utan yttre påverkan uppkommit en falsk passage i kranskärlsväggen. När den falska passagen fylls med blod buktar den in i den äkta passagen och det uppstår syrebrist i den aktuella delen av hjärtmuskeln. De drabbade har sällan klassiska kardiovaskulära riskfaktorer, däremot har en relativt stor andel kärlsjukdomen fibromuskulär dysplasi.
Rökning, diabetes och komplikationer under graviditeten är kopplade till ökad risk för hjärtsjukdom hos kvinnor. Rökning är kopplat till lägre nivåer av östrogen och tidigt klimakterium. När det gäller diabetes har en studie med stöd av oss funnit att framför allt kvinnor under 65 år med diabetes löper större risk att dö i hjärtinfarkt än män med diabetes.
Rökning är kopplat till lägre nivåer av östrogen och tidigt klimakterium, vilket ökar risken för hjärtsjukdom hos kvinnor. Nikotinet i både cigaretter och snus höjer puls och blodtryck, vilket också bidrar till ökad risk. Även e-cigaretter är skadligt för hjärt-kärlhälsan i och med att vejping leder till ökad kärlstyvhet, som är en riskfaktor för bland annat hjärtinfarkt.
En graviditet utan komplikationer innebär ingen ökad risk för hjärtsjukdom hos mamman, men flera studier med stöd av Hjärt-Lungfonden har visat att graviditetskomplikationer kan öka risken. Det handlar om havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och graviditetsutlöst högt blodtryck. Gravida med övervikt och fetma har ökad risk för dessa komplikationer.
I klimakteriet sjunker kvinnans östrogennivåer, vilket innebär att östrogenets skyddande effekt försvinner. En studie med stöd av oss visar att det finns en koppling mellan långvariga och svåra besvär med värmevallningar i klimakteriet och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Annan forskning visar att depression under övergången till klimakteriet är starkt kopplat till högre risk för hjärt-kärlsjukdom.
Fettet som lagras runt organen i bukhålan är kopplat till ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom för båda könen. Men en stor studie med stöd av oss visar att bukfetma är en större riskfaktor för diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter för kvinnor än för män. En annan studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att unga kvinnor med svår fetma har fyra gånger högre risk att drabbas av hjärtsvikt än normalviktiga.
En studie baserad på vår forskningssatsning SCAPIS visar att personer som drabbats av en hjärtinfarkt hade kraftigt ökade värden av ett stresshormon månaderna före infarkten. Det tyder på att långtidsstress är en riskfaktor för hjärtinfarkt för båda könen. En akut fysiskt eller psykiskt stressande händelse kan utlösa takotsubo, vars symtom är identiska med en hjärtinfarkt.
Eftersom kvinnor ofta drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet än vad män gör har de ofta hunnit utveckla högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärtinfarkt, njursjukdom och försämrad cirkulation i benen. En norsk studie visar dessutom att ett högt blodtryck hos medelålders kvinnor är en större riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom senare i livet än vad det är hos män.
Vill du veta mer om kvinnors hjärtsjukdom?
Vissa former av hjärtsjukdom är vanligare hos kvinnor än hos män. Forskningen om kvinnors hjärtan har tagit ordentlig fart först under de senaste decennierna.
Lär dig mer om kvinnors hjärtsjukdomVill du också att fler kvinnor ska kunna överleva hjärtsjukdomar?
Skänk i så fall gärna en gåva till forskningen om kvinnors hjärtsjukdom.
Ditt mobilnummer