Pia lever med förmaksflimmer

Pia Johansson levde ett aktivt liv med musik, jobb och familj. När hon drabbades av förmaksflimmer tog livet en drastisk vändning.

Kvinna framför kyrkokör och kyrka

Personligt

  • Namn: Pia Johansson

  • Ålder: 60+

  • Bor: I Nödinge utanför Kungälv.

  • Familj: Barn, barnbarn och bonusbarnbarn.

  • Sysselsättning: Tidigare kyrkomusiker, i dag förskolechef i Biskopsgården i Göteborg.

  • Tycker om att göra: Sjunga och musicera, både själv och tillsammans med andra.

Uppdaterad januari 2023

Det var en majmorgon 2013. Trots att det var helg vaknade Pia Johansson tidigt eftersom hon och den damkör hon grundat skulle uppträda på ett kosläpp. Men något var fel.

– Hela jag bara skakade och jag svettades massor. Jag försökte gå upp, jag försökte koka kaffe och äta lite mackor, men vad jag än gjorde blev det bara värre.

Trots det lyckades Pia ta sig iväg till gården och dirigera sin kör. I varje paus drog hon sig undan och hoppades att skakningarna skulle gå över med tvärtom blev det värre. Efter uppträdandet åkte Pia hem, men när det inte blev bättre ringde hon sjukvårdsupplysningen som uppmanade henne att söka vård direkt. Väl på jourcentralen fick hon göra ett EKG, och strax därefter kom läkaren in och sa att hon skulle elkonverteras.

– När läkaren förklarade att det innebar att jag skulle få en elstöt för att jag hade förmaksflimmer blev jag helt skräckslagen.

Pia visste inte vad förmaksflimmer var

Jag är rädd för sjukhus, och så få höra att något var fel med mitt hjärta. Jag undrade om jag skulle dö nu, det var så mycket tankar och känslor som passerade genom mig den kvällen.
Innan hon själv drabbades av förmaksflimmer hade Pia Johansson ingen aning om vad det var, men när hon väl fick diagnosen sög hon i sig kunskap. Googlade allt som hade med flimmer att göra, läste andra drabbades berättelser, försökte ta reda på vad hon kunde göra för att må bättre.

Jag undrade om jag skulle dö nu, det var så mycket tankar och känslor som passerade genom mig den kvällen.

Men hon berättade inte för någon vad det var som hade hänt.

– Jag har en kollega som också har flimmer och hon och jag kan prata för vi förstår varandra. Men annars är det typiskt mig att sätta upp en positiv fasad och inte visa när jag mår dåligt. Samtidigt, när människor frågar hur jag mår så undrar jag för mig själv om de skulle orka lyssna om jag verkligen gav dem ett ärligt svar. De flesta klarar inte det, så jag säger bara ”tack, det är bara bra”.

En kort tid senare var flimret tillbaka, och efter en lång rad elkonverteringar bestämde läkarna till slut att Pia skulle få genomgå en lungvensablation, vilket innebär att en speciell elektrod förs in i vänster förmak och det område som utlöser flimret bränns bort eller isoleras.

– Resultatet av den höll i ett par år, men sen kom flimret tillbaka och läkarna har fått börja göra elkonverteringar igen.

Pia som före den 3 maj 2013 hade gått ner 30 kilo i vikt, tränade tre dagar i veckan, jobbade som chef för tre förskolor, cyklade till och från jobbet, ledde sin kör, sov som en stock och på det hela taget levde ett väldigt gott liv, orkar i dag nästan ingenting.
– Sjukdomen syns ju inte på utsidan, men hela min kropp skriker konstant av trötthet. Jag orkar inte som andra längre. Jag skulle vilja kunna gå på stan och shoppa och flanera i timmar, men efter tio minuter måste jag sätta mig på en bänk för redan då är jag helt slut.
Samtidigt är jag en person som biter ihop och inte visar vad jag känner, utan jag kämpar på till det yttersta. Men det håller inte hela vägen.

I perioder blir Pia Johansson ledsen. – Hjärtat är förknippat med så mycket oro, säger hon.

För Pia Johansson har det också varit jobbigt att hon genom hela vårdtiden har fått träffa nya läkare och om och om igen fått berätta sin historia från början.

Hjärtsjukdom är så känsligt. Man blir ledsen i perioder, till och med deprimerad, för hjärtat är förknippat med så mycket oro. Då hade det varit skönt att ha tryggheten i att ha en läkare som jag känner och som känner mig.

Men trots att sjukdomen har varit tuff och förändrat vardagen på många sätt har Pia aldrig haft någon tanke på att ge upp. Barnen, barnbarnen och barnen på de förskolor hon jobbar med ger henne energi, för att inte tala om musiken

Om förmaksflimmer

  • Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen hos vuxna. Minst 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer. Men mörkertalet är stort och endast drygt två tredjedelar har fått diagnosen.

  • Om man misstänker förmaksflimmer undersöks hjärtats elektriska funktioner med hjälp av olika former av EKG.

  • Behandlingen består av läkemedel som är avsedda att förebygga attacker och dämpa hjärtfrekvensen, exempelvis betablockerare som får hjärtat att arbeta lugnare och kalciumblockerare som motverkar oregelbunden hjärtverksamhet.

  • Vid svåra besvär kan kateterablation bota förmaksflimmer. Kateterablation innebär att det område i vänster förmak eller i lungvenerna som utlöser flimret bränns bort eller isoleras. Det sker genom att en tunn kateter förs in i ljumsken via ett blodkärl till det drabbade området i hjärtat där den avger värme.

  • Tekniken utvecklas hela tiden och allt fler blir botade från sitt flimmer. Personer med förmaksflimmer får även blodförtunnande läkemedel.
Detta eftersom flimret innebär en kraftigt ökad risk för stroke.

Källa: Hjärt-Lungfonden

– Jag har sysslat med musik sedan jag var liten och det har alltid varit en stor del av mitt liv. Och nu hjälper det mig även att orka med mitt flimmer.
Dessutom sätter hon stora förhoppningar till forskningen.

Visste du att ...

minst 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer. Men mörkertalet är stort och endast drygt två tredjedelar har fått diagnosen. Förmaksflimmer är den vanligaste puls- och rytmrubbningen i hjärtat, så vanlig att man kan tala om en folksjukdom.

– Jag har haft stora problem med biverkningar från mina mediciner, och jag hoppas att forskningen framöver ska kunna ta fram nya mediciner som kan ge mig och alla andra som lever med flimmer bättre livskvalitet.

Hon hoppas också att forskarna ska få reda på mer om vad det är som utlöser förmaksflimmer så att hon och andra drabbade kan göra livsstilsförändringar.

–  Jag är beredd att avstå från mycket bara mitt hjärta slår som det ska och jag kan göra det som alla andra kan. Så länge försöker jag leva i nuet, för det är nu jag kan leva och det är nu läkarna och forskarna kan göra saker för framtiden.

Lär dig mer om hjärtrytmrubbningar

Avvikelser i hjärtats rytm är vanliga. De beror på fel i hjärtats elektriska impulsbildning eller impuls och kallas med ett sammanfattande namn hjärtrytmrubbningar eller arytmier.

Hjärtrytmrubbningar

Göran Bergström vill stoppa hjärt- och lungsjukdomar innan de kommer

Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdomar än av något annat. Med hjälp av SCAPIS vill Göran Bergström förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Var med och stöd forskningen