Antalet kvinnor som drabbas av hjärtsvikt i samband med graviditet har ökat den senaste tiden.

Andelen kvinnor som drabbas av hjärtsvikt i samband med graviditet eller året efter förlossning har ökat med 66 procent i Sverige mellan 2000 och 2019. Det visar en ny studie från Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden, där över två miljoner förlossningar studerats.

– Som gravid kvinna ska man inte vara orolig, eftersom hjärtsvikt fortfarande är väldigt ovanligt. Men det är ett tillstånd som sjukvården behöver vara mer uppmärksam på. Särskilt när det finns riskfaktorer som högt blodtryck innan graviditet eller graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning. Det får inte misstolkas som vanliga graviditetssymtom, säger Ängla Mantel, specialistläkare i obstetrik och gynekologi och forskare vid Karolinska institutet.

Vi ser att flera riskfaktorer ofta förekommer samtidigt.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till allvarlig sjukdom och död i samband med graviditet i höginkomstländer. Tillståndet medför en ökad belastning på hjärt-kärlsystemet, vilket kan bidra till hjärtsvikt hos kvinnor med riskfaktorer.

Bland de drygt två miljoner förlossningar som forskarna studerade identifierades 706 fall av hjärtsvikt, vilket innebär att tillståndet är mycket ovanligt. Men antalet fall ökade markant: Mellan 2000 och 2019 steg förekomsten med 66 procent. Forskarna såg också att 62 procent av fallen inträffade efter förlossningen, en period då vårdansvaret ofta skiftar till primärvården.

Fler kvinnor bär på riskfaktorer

Ökningen förklaras delvis av att fler kvinnor idag har riskfaktorer, såsom högre ålder, fetma och högt blodtryck under graviditeten. Särskilt havandeskapsförgiftning stack ut som en stark riskfaktor, med en markant ökad risk för hjärtsvikt både under och efter graviditeten. Men även efter att forskarna justerat för dessa riskfaktorer kvarstod ökningen, vilket tyder på att fler bakomliggande orsaker behöver utforskas. En annan möjlig förklaring till ökningen kan vara en förbättrad diagnostik till följd av införandet av känsligare diagnostiska metoder.

– Vi ser att flera riskfaktorer ofta förekommer samtidigt. För att förebygga i tid behöver vi förstå mer om vilka kvinnor som löper störst risk. Vi behöver också se till att vårdpersonal, även utanför förlossningsvården, kan känna igen symptomen. Särskilt under det första året efter förlossningen, då risken är som störst, säger Clara Kihlborg, läkarstudent och en av författarna till studien.

Sociala faktorer och okänd hjärtsjukdom

Även sociala faktorer spelade roll. Lägre utbildningsnivå och födelseland utanför Sverige var kopplade till högre risk, vilket tyder på brister i hur vården når ut till kvinnor med olika bakgrund. I ungefär hälften av fallen upptäcktes även en annan, tidigare okänd, hjärtsjukdom i samband med hjärtsvikten. Det tyder på att graviditetsrelaterad hjärtsvikt ibland kan vara det första tecknet på en allvarlig hjärt-kärlsjukdom, som behöver utredas och följas upp noggrant.

– Hjärtsvikt i samband med graviditet är ett livshotande tillstånd, men fortfarande alltför okänt. Vi behöver mer forskning som tar hänsyn till kvinnors särskilda riskfaktorer, symtom och sjukdomsförlopp. Med rätt kunskap kan vi rädda liv, både hos mamman och barnet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.