Kolesterolet är nödvändigt för kroppens alla celler men samtidigt ett ämne med en stor varningsstämpel. Det fastnar i blodkärlens väggar och leder till våra vanligaste hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke.
Många har alltför mycket kolesterol i blodet utan att veta om det. Av naturliga skäl – det märks helt enkelt inte. Man kan inte känna att man har högt kolesterol. Däremot kan man känna av de sjukdomar som följer i spåren på ett högt kolesterol.
Många år med högt kolesterol leder till en gradvis åderförfettning, det vill säga överskottet av kolesterol från framför allt LDL-partiklarna har fastnat i kärlväggarna och börjat härskna. Det tas då upp av ett slags vita blodkroppar, makrofager, som sväller upp och bildar så kallade skumceller, som syns som gula fettstrimmor i blodkärlet. När makrofagerna dör utvecklas en inflammatorisk reaktion i kärlväggen och det bildas så kallade plack bestående av skumceller, kolesterol och förkalkade cellrester. Plack bidrar till att blodkärlens väggar blir förtjockade, hårda och ojämna.
De sjukdomar som följer i spåren av åderförfettning är kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och olika former av blodproppar. Förr trodde man att åderförfettning enbart drabbade gamla människor. Men i dag vet man att processen med högt kolesterol som samlas i kärlväggarna kan börja mycket tidigt.
Symtomen kommer ofta smygande. Det handlar om andfåddhet, trötthet, ett tryck över bröstet efter ansträngning eller när det är kallt. Smärtor i vadmuskeln, så kallad fönstertittarsjuka eller claudicatio, är också ett symptom på åderförfettning. Vid fönsterittarsjuka är bäckenets eller benets artärer så trånga att blodet har svårt att ta sig igenom kärlet.
Kolesterolvärdet mäts genom ett enkelt blodprov och sedan mäts halten LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider i blodet. För att analysera värdet måste läkaren ta hänsyn till patientens helhetsbild. Njursjukdomar, diabetes, överkonsumtion av alkohol, fetma, rökning, blodtryck och motion påverkar åderförfettningens förlopp. Även hormonrubbningar kan leda till störningar i blodfettsbalansen.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2022-12-12
Kolesterol är en lipid, ett fettämne. Det kolesterol vi har i kroppen kommer dels från födan via tarmen, och dels från nybildning, framför allt i levern. Levern fungerar som en centralstation för kolesterolet. Därifrån forslas det ut till kroppens vävnader via blodet. I levern tas också överskottet av kolesterol emot, förvandlas till gallsyror och förs ut ur kroppen via avföringen.
Kolesterol är en nödvändig beståndsdel i alla celler, inte minst i hjärnan. Kolesterol är också råvara för produktion av manliga och kvinnliga könshormoner, och behövs för att kroppen ska kunna bilda gallsyror och ta upp fettlösliga ämnen, som till exempel D-vitamin.
Eftersom kolesterol både är nödvändigt och farligt är det viktigt att hålla kolesterolvärdena på en bra nivå, så att kroppen får vad den behöver, men så att inget överskott stannar kvar i blodkärlen.
Kolesterol är inte vattenlösligt och klarar därför inte av transporten i blodkärlen på egen hand. Det behöver någon form av förpackning som kan hjälpa det framåt. Dessa transportkapslar kallas lipoproteiner och färdas som små lastbåtar från levern ut i kroppen.
Det finns flera olika sorters lipoproteiner, beroende på vilket eller vilka ämnen de ska forsla. De största lipoproteinerna heter VLDL. Det står för engelskans Very Low Density Lipoprotein, lipoprotein med mycket låg täthet. VLDL är relativt stora partiklar och tar med sig både kolesterol och triglycerider, det vill säga det som vi vanligtvis kallar "fett".
När VLDL kommer ut i cirkulationen omvandlas det efter ett tag till LDL. Det står för engelskans Low Density Lipoprotein, lipoprotein med låg täthet. LDL-kolesterol kallas ofta för det "onda" kolesterolet. Det är mindre än VLDL.
LDL har ett relativt högt innehåll av kolesterol och en tendens att släppa ifrån sig kolesterol på vägen. Alla kroppens celler har receptorer för LDL. Dessa tar upp LDL-partiklarna och dirigerar kolesterolet till användning det där det behövs. Om det finns mer kolesterol i blodet än vad receptorerna kan ta emot uppstår ett överskott som leder till förhöjda LDL-nivåer. En del personer har en ärftlig brist på LDL-receptorer (så kallad familjär hyperkolesterolemi, FH), och riskerar därför i ännu högre grad att kolesterolet fastnar i kärlväggarna och orsakar hjärt-kärlsjukdomar.
Det lipoprotein som tar med sig kolesterolet tillbaka till levern kallas HDL (High Density Lipoprotein) och det kallas därför ibland för det "goda" kolesterolet.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2021-02-19
Högt kolesterol är i de flesta fall ingen sjukdom i sig. Däremot leder det till ett antal hjärt-kärlsjukdomar. Höga LDL-värden och låga HDL-värden utgör alltså riskfaktorer för att få sjukdomar.
Riskerna för att få högt kolesterol är många och framför allt förknippade med livsstilsmönster. Det är svårt att peka ut en enda riskfaktor som har orsakat högt kolesterol, eftersom kost- och motionsvanor ofta hänger samman.
Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar mångdubblas om man har flera av riskfaktorerna. Om till exempel en person har högt kolesterolvärde och samtidigt röker är risken för hjärt-kärlsjukdomar 14 gånger större än för en frisk person. Har man ytterligare en riskfaktor femdubblas risken. Även andra sjukdomar kan vara bakomliggande orsaker till det höga kolesterolet.
Har man haft hjärtinfarkt är risken för en ny infarkt hög. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke kommer tillbaka till sjukhuset eller avlider inom ett år, som följd av ett återfall. Att hålla kolesterolvärdena nere med medicinering och förändringar av livsstilen är nödvändigt. När man behandlar patienter med tidigare hjärtinfarkt vill man hålla kolesterolvärdena lägre än vad de etablerade ”normalvärdena” anger.
Rökare lever alltid farligt och rökning är en stor riskfaktor när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom påverkas kolesterolvärden både indirekt och direkt av rökning, vilket i förlängningen ökar riskerna ännu mer för hjärt-kärlsjukdomar.
Rökningen skadar endotelskiktet i blodådrorna, vilket underlättar för LDL-kolesterolet att ta sig in i kärlväggen. Rökning sänker också det goda HDL-kolesterolet. Kvinnor som röker når menopausen tidigare än andra, vilket i sig ökar risken för högt kolesterol, eftersom de dessförinnan delvis är skyddade av östrogen.
Alkoholmissbruk leder till en rad sjukdomar, många av dem hjärt-kärlrelaterade. Diabetes, leversjukdomar och pankreatit (inflammation i bukspottskörteln) är några av dem.
Samtidigt kan ett litet intag alkohol faktiskt ha en positiv effekt på kolesterolvärdena. Det visar studier på senare år. Först trodde man att den goda effekten enbart gällde rödvin och att den handlade om nyttiga antioxidanter i vinet. Senare studier visar dock att själva alkoholen sannolikt har en positiv effekt genom att öka det goda HDL-kolesterolet i blodet. Men för att uppnå den goda effekten rör det sig om små mängder per dag, motsvarande ett litet glas vin för kvinnor och ett lite större glas för män.
Detta budskap har inte oväntat fått ett visst genomslag i det allmänna medvetandet. Dessvärre innebär dock större mängder av alkohol att de negativa aspekterna klart överväger de positiva, så de flesta läkare är försiktiga när det gäller att rekommendera alkohol till sina patienter.
Uttrycket "metabolt syndrom" är ett samlingsnamn för flera olika riskfaktorer. Varje faktor är en risk i sig, men de verkar också tillsammans och förstärker varandra. För en person med metabolt syndrom är risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom mångfaldigt ökad.
Definitionerna för vad som är metabolt syndrom har varierat över åren och det finns fortfarande flera varianter. Gemensamt är faktorerna bukfetma, förhöjt blodsocker eller nedsatt glukostolerans, det vill säga insulinresistens, obalans i blodfetterna och förhöjt blodtryck.
Bukfetma kan mätas på olika sätt, antingen helt enkelt med måttband, eller som relation mellan bukmått och stussmått.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 94 centimeter, mycket ökad risk över 102 centimeter för män.
Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 80 centimeter, mycket ökad risk över 88 centimeter för kvinnor.
Ökad risk med midja-stusskvot på över 1,0 hos män och 0,8 hos kvinnor.
Några exakta midjemått är ganska svåra att ge, eftersom människors kroppar skiljer sig för mycket åt. Vid högre ålder har till exempel fettet en tendens att lägga sig runt midjan och på så vis försämra midja-stusskvoten. Men generellt sett är det fettet som lägger sig runt midjan som anses utgöra större risk för hjärt-kärlsjukdomar. Bukfetma minskar det goda HDL-kolesterolet mer än fett på andra delar av kroppen.
Högt blodtryck, eller hypertoni, orsakar i sig inte högt kolesterol. Men det hänger ofta ihop, som två delar av det metabola syndromet. Det finns ingen skarp gräns mellan vad som är normalt och högt blodtryck. Man brukar ha 140/90 som riktmärke. Om antingen den ena eller båda siffrorna är högre, är blodtrycket högt. Ärftliga anlag, stress, övervikt, matvanor och hög alkoholkonsumtion kan ligga bakom högt blodtryck.
Vid extremt hög stress påverkas blodfetterna direkt. Då är de så kallade katekolaminerna (adrenalin och noradrenalin) höga, medan insulinkänsligheten sjunker. Hela blodfettsdistributionen omorganiseras för att de mest livsnödvändiga organen ska få energi. Det uppstår delvis samma fenomen som vid svält.
Vid "normal" stress påverkas knappast kolesterolet direkt, bara en liten sänkning av HDL-värdena kan märkas. Men däremot är effekten indirekt. Stress kan bidra till diabetes, högt blodtryck och andra delar av det metabola syndromet, som i sin tur påverkar kolesterolhalten.
Ungefär en fjärdedel av det kolesterol vi behöver kommer från vår föda, resten tillverkas i levern. Länge trodde man att om man drog ner på det kolesterolet vi får från födan så sänker man kolesterolhalten. Kolesterolrik mat som ägg, kaviar, räkor och andra skaldjur samt inälvsmat fick stora varningsskyltar.
I dag är bilden mer nyanserad. Kroppen har nämligen sin egen kontrollmekanism. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Därför behöver man inte vara rädd för att äta måttligt med ägg eller räkor, som ur andra synpunkter är magra och näringsrika livsmedel.
Däremot har det visat sig att mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar det onda LDL-kolesterolet i blodet. Därför är rekommendationerna i dag att minska på det mättade fettet.
Enkelt uttryck finns det mycket mättat fett i däggdjur och mycket omättat i fisk och vegetabiliska oljor. Det finns två sorters omättade fetter: enkelomättade och fleromättade. Både enkelomättat och fleromättat fett har god verkan på kolesterolet och minskar LDL i blodet. Det innebär inte att dietisterna rekommenderar att hälla olja på allt – fett innehåller en hel del kalorier, oavsett om det är mättat eller omättat.
Transfetter är flytande oljor som har gått igenom en kemisk härdningsprocess. Genom härdningen omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, eller delvis härdade fetter. Transfetterna är ännu farligare än mättat fett och påverkar kolesterolet mer. Transfetter finns bland annat i kakor, kex, pajer, pommes frites och godis. Om det på innehållsförteckningen står "delvis härdat fett" betyder det att varan innehåller transfetter.
Det finns också transfetter naturligt i mjölkprodukter, men dessa har inte visat samma skadliga effekter som de industriellt framställda transfetterna.
Brist på rörelse påverkar alla delar av det metabola syndromet, blodtryck, blodfetter, blodsocker och bukfetma. Mängder med studier visar att fysisk aktivitet ökar kapaciteten att omsätta fett och sänker kolesterolvärdena i blodet. Läkarna blir alltmer medvetna om den fysiska rörelsens betydelse för hälsan och antalet "motions-recept" ökar stadigt.
Man bukar säga att män har högre kolesterol och löper större risk för åtföljande hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Det stämmer – så länge de är unga. Yngre män har oftast högre nivåer av det skadliga LDL-kolesterolet, medan yngre kvinnor i stället har högre koncentrationer av det skyddande HDL-kolesterolet. Detta beror framför allt på det kvinnliga könshormonet östrogen. Efter menopausen närmar sig kvinnorna männen och vid hög ålder är riskerna lika höga för kvinnor som för män.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2022-12-12
Vi lever i en tid där mycket fokus är på vad vi äter, men hur ska man förhålla sig till all information kring mat och dieter? Vilken är den bästa maten ur ett hälsoperspektiv enligt forskningen? Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius.
Lyssna på Hjärt-LungPoddenAtt livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt i ganska många år. Tidigare inleddes behandlingen av höga kolesterolvärden med att enbart uppmuntra patienterna att förändra sin livsstil. Om inte det hjälpte satte man in mediciner, men idag är det annorlunda.
Rörelse i vardagen - även i små doser - har positiva effekter på hälsan enligt samstämmig forskning.
Råd om livsstilsförändringar är första åtgärden vid högt kolesterol, men ofta sätts medicinering in samtidigt. Det beror dels på att dagens mediciner har testats väl och visat sig vara säkra och ha få biverkningar, dels på att medicinerna har blivit mycket billigare.
Om en person har haft hjärtinfarkt eller har symtom på kranskärlssjukdom är det särskilt angeläget att påbörja medicinering så tidigt som möjligt. Likaså om man har konstaterat att en person har FH, ärftligt högt kolesterol. Behandlingen av högt kolesterol är densamma för kvinnor som för män.
Livsstil i samband med höga kolesterolvärden handlar främst om två saker: bra kost och regelbunden motion. För att behandla ett högt kolesterolvärde rekommenderas en nyttig och näringsrik kost där intaget av mättade fetter minskas. Gällande motion lyder rådet att dels röra på sig mycket i vardagen, och dels att regelbundet utöva någon mer intensiv fysisk aktivitet.
Hållbara livsstilsförändringar innebär att man gradvis gör förändringar till en del av vardagen. Om man upplever det som svårt att göra viktiga livsstilsförändringar kan KBT, kognitiv beteendeterapi, vara ett sätt att hitta motivationen för att förändra sin livsstil.
Övervikt är ofta, men inte alltid, en del av det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Man kan ha ett högt kolesterolvärde utan att vara överviktig, särskilt om de höga värdena är ärftliga. Att gå ner i vikt är alltså inte nödvändigtvis en av de livsstilsförändringar man behöver göra. Men med tanke på att antalet överviktiga stadigt ökar och omfattar hälften av alla svenskar har en viss viktminskning ofta välgörande effekter.
Att minska ner på mättat fett och i stället äta omättade fetter är viktigt för att förändra kolesterolbalansen. Det betyder mindre av fett kött, feta charkprodukter och feta mejeriprodukter samt mer av feta fiskar, som lax, makrill och sill samt vegetabiliska oljor och fetter, utom kokosfett.
Hur man använder fett spelar också stor roll. Det är bra om man kan hitta alternativ till stekning, men vill man steka maten rekommenderar dietisterna att man använder rapsolja eller flytande margarin.
Grönsaker och frukt har många nyttiga näringsämnen, men också fibrer. Fem frukter/grönsaker om dagen, eller 500 gram, är ett bra riktmärke. Matiga grönsaker som rotfrukter och kålsorter innehåller både mycket fibrer och mycket näringsämnen. Grovt bröd ger också bra fibrer. Havre och råg innehåller dessutom betaglukaner, som har en direkt effekt på kolesterolvärdet genom att sänka halten LDL-kolesterol i blodet.
”Motion är det närmaste en mirakelmedicin man kan komma”, har fysiologi- och idrottsprofessorn Bengt Saltin sagt. Ändå är det många som rör sig alldeles för lite.
Brist på motion hänger ofta ihop med övervikt. Men motionens goda effekter sträcker sig långt utöver den eventuella viktnedgången. En överviktig person som rör på sig är friskare och har mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar än en smal person som sitter stilla.
Det viktiga är att man rör på sig, inte vad man gör. Trädgårdsarbete och städning är bra exempel på fysisk aktivitet och har många hälsovinster.
För att öka syreupptagningsförmågan och få bättre kondition krävs dock en något mer intensiv motion. Hjärtat ska jobba lite så att man känner sig varm. Snabba promenader, dans, stavgång, joggning, cykling är exempel på bra motion.
För att få goda effekter behövs 30 minuters motion per dag, eller 3–4 timmar i veckan, med en kaloriförbrukning på cirka 1 500 kalorier i veckan. Det bästa resultatet når man om man fördelar motionen på så många dagar som möjligt.
Statiner är i dag det vanligaste läkemedlet mot förhöjt kolesterol. Det gäller både personer med FH, Familjär hyperkolesterolemi FH och andra. Statinerna hämmar produktionen av kolesterol i levern och ökar på så vis mängden LDL-receptorer. Samtidigt hämmar de VLDL-syntesen och därmed produktionen av det onda LDL-kolesterolet.
I likhet med de flesta läkemedel har statiner biverkningar, men i de kontrollerade studier som genomförts, där statiner jämförts med placebo, är de sällsynta. Värk, ömhet, svaghet eller kramp i musklerna kan förekomma, liksom magsmärtor, förstoppning och illamående, men de är inte alltid säkert relaterade till behandlingen. Så kallad transaminasförhöjning, en leverpåverkan, kan också förekomma.
Flera undersökningar har visat att många människor med högt kolesterolvärde inte når ner till målvärdena, trots behandling med statiner. Skälen kan vara varierande medicinintag och biverkningar, men också individuell känslighet för behandling. Värdena är individuella och målvärdena är riktvärden. Generellt sett är det bra att sträva efter så låga LDL-värden som möjligt.
På senare tid har också medicineringen med framför allt statiner blivit mer aktiv. Man sätter in mediciner både tidigare och i större doser.
På senare år har läkemedel som minskar upptaget av kolesterol från tarmen utvecklats. De används vanligen i kombination med statiner och kan då sänka LDL-kolesterolet ytterligare.
Fibrater ökar nedbrytningen av triglycerider och används därför mest vid förhöjda triglyceridvärden. De påverkar också kolesterolcykeln genom att öka HDL-värdena. I dag används statiner i första hand, men om en patient inte svarar på den behandlingen kan man sätta in fibrater. Det händer också att man kombinerar statiner och fibrater. Då ökar dock risken för biverkningar i form av muskelsmärta.
Gallsyrabindare stimulerar levern att bryta ner mer kolesterol. De kombineras ofta med statiner, särskilt vid FH, familjär hyperkolesterolemi. En biverkning kan vara förstoppning, men läkemedlen anses annars vara mycket säkra.
Under 2015 godkändes två så kallade PCSK9-hämmare av EU. PCSK9-hämmare sänker kolesterolet kraftigt vid kombinationsbehandling med statiner, och börjar nu användas hos högriskindivider där tillfredsställande resultat inte kan nås med kombinationer av de vanliga läkemedlen.
Fytosteroler, det vill säga steroler från växtriket, påverkar absorptionen av kolesterol men har mindre uttalade effekter än medicinering med till exempel statiner. Fytosteroler finns i bland annat majs- och rapsolja, broccoli, frukt, nötter och spannmål.
Omega-3-fetter har visat sig sänka triglyceridnivån. En annan positiv effekt är att det tunnar ut blodet. Däremot har det inte visat någon påverkan på kolesterolhalten i blodet.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2022-12-12
De flesta personer med förhöjt kolesterolvärde har det sannolikt genom en kombination av arv och levnadsvanor. Men för ungefär 5 procent är det en uttalat ärftlig sjukdom. Den kallas familjär hyperkolesterolemi och förkortas oftast FH.
Närmare 50 000 svenskar beräknas ha FH, familjär hyperkolesterolemi, vilket betyder att sjukdomen är lika vanlig som typ 1-diabetes. Men det är endast cirka 2 000 som har fått en diagnos och för många kan en hjärtinfarkt i 40-årsåldern vara det första tecknet på FH. Sjukdomen är resultatet av olika genetiska defekter som gör att den drabbade har förhöjda halter av LDL-kolesterol i blodet redan från födseln. En av 200 personer i befolkningen har sannolikt en genetisk förändring som ger upphov till FH.
Personer med FH har en mycket kraftigt förhöjd risk att redan i unga år insjukna i kranskärlssjukdom, det vill säga hjärtinfarkt och kärlkramp. Om de dessutom har andra kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom ökar risken ytterligare. Hälften av männen har insjuknat i allvarlig kranskärlssjukdom vid 45–50 års ålder och hälften av kvinnorna vid 55–60 års ålder.
FH är en så kallad dominant ärftlig sjukdom, vilket betyder att den ärvs från en sjuk förälder till barnet. Det kallas den heterozygota formen av FH.
Ett barn har 50 procents risk att få FH om någon av dess föräldrar har det. Om båda föräldrarna har FH kan några av barnen drabbas av den mycket sällsynta homozygota formen, som leder till en mycket kraftig kolesterolstegring. De kan då få kranskärlssjukdom redan i 5–10-årsåldern. Det är väldigt sällsynt och drabbar en på miljonen i Sverige.
Det främsta symtomet på FH är kraftigt förhöjda LDL-kolesterolvärden, i regel över 6,5 mmol/l. Men det finns också synliga tecken på FH som brukar visa sig i 25-årsåldern. De kallas för xantom och är utbuktningar eller knölar som uppstår antingen på hälsenorna, knäna eller fingrarna. Gulaktiga prickar eller fläckar runt ögonen kan också vara tecken på FH liksom en gråaktig ring i ytterkanten av ögats iris.
Under senare år har det blivit allt vanligare att diagnosen FH fastställs med ett gentest. När man identifierat en mutation hos en person med FH kan man sedan enklare undersöka nära släktingar genom så kallad kaskadscreening.
Kolesterol skickas ut från levern i lipoproteiner, som omvandlas till LDL i cirkulationen. För att kroppens vävnader ska kunna använda sig av kolesterolet har cellerna särskilda receptorer för just LDL. Fungerande LDL-receptorer är avgörande för hur höga LDL-nivåerna är i blodet.
Vid FH har det uppstått en mutation i någon av tre gener, och i den absoluta majoriteten av fallen handlar det om en mutation i genen för LDL-receptorn, vilket innebär att personer med heterozygot FH bara har cirka halva antalet fungerande receptorer på cellernas ytor jämfört med en frisk person. Konsekvensen är att det alltid finns ett överskott av LDL-kolesterol som cirkulerar i blodet och som kan lagras in i blodkärlens väggar.
Behandlingen av FH skiljer sig inte så mycket från den vid annan hyperkolesterolemi. Kombinationen livsstil/medicin är fortfarande viktig, men medicinering har större betydelse för FH-patienter eftersom de inte nödvändigtvis har några andra faktorer som bukfetma, rökning, högt blodtryck, diabetes och stillasittande. En person med FH kan således vara smal, äta bra mat och motionera och ändå ha högt kolesterol.
Statiner är den vanligaste medicinen. Statinerna blockerar ett specifikt enzym i levern och hämmar därmed kolesterolproduktionen i levern. Ibland kombineras statiner med andra läkemedel, som kolesterolabsorptionshämmare, gallsyrabindare, nikotinsyra eller fibrater (läs mer om detta under Behandling högt kolesterol).
Under 2015 godkändes två olika så kallade PCSK9-hämmare av EU. PCSK9-hämmare sänker kolesterolet kraftigt vid kombinationsbehandling med statiner, och börjar komma till användning vid svårkontrollerad FH.
För personer med den homozygota formen av FH fungerar sällan läkemedel som stimulerar LDL-receptorerna tillfredsställande. För dem är i dag ofta den enda möjligheten att rena blodet från LDL-partiklar, vilket de behöver göra varannan vecka med en form av dialysbehandling. Man har också i några fall genomfört behandling med levertransplantation och till och med försök till genterapi.
Det finns en patientförening för personer med FH
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2022-12-12
Kolesterol uppfattas fortfarande av vissa som kontroversiellt. Trots att kunskaperna har ökat mycket på senare år, både vad gäller orsaker och behandling, har inte enigheten bland forskarna varit total. Att förhöjda kolesterolvärden ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och att kolesterolsänkande behandling minskar risken är dock väl etablerat.
De övergripande kopplingarna mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar är mer komplexa och mycket forskning pågår på det området. Frågan om hur lågt LDL-värde man bör eftersträva är inte heller helt löst.
Det finns fortfarande en del läkare som framför att högt kolesterol inte alls leder till hjärt-kärlsjukdomar. "Kolesterolkritikerna" är dock väldigt få, och de argumenterar framför allt mot sambanden mellan kost och åderförfettning, men också i vissa fall mot nyttan av läkemedelsbehandling. Forskningen har dock fortsatt att ge tydliga resultat, inte minst vad gäller nyttan av behandling men även rörande sambanden med arv och livsstil.
Alla senare studier pekar åt samma håll. De visar dels att kost och livsstil är viktigt för balansen av kolesterolvärdena, dels att man kan påverka dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med hjälp av mediciner. Framför allt statinbehandling har under senare år framstått som det klara förstahandsalternativet vid medicinering.
Forskningen om kolesterol följer i dag en rad olika spår. Den kanske viktigaste forskningen är fortfarande att försöka förstå styrningsmekanismerna, vad som sker och varför. Frågan angående genernas betydelse för kolesterolhalten är långt ifrån färdigutredd. I dag känner man till flera sjukdomar som leder till ärftlig hyperkolesterolemi och tidig hjärt-kärlsjukdom, men det finns ännu många sjukdomsgener under kartläggning.
Behandling med statiner är ett etablerat sätt att sänka kolesterolvärdet. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att sänka LDL, bland annat med hjälp av modifierade hormoner eller antikroppar mot proteiner som styr LDL-receptornedbrytningen. Möjligheterna att höja det goda HDL-kolesterolet studeras också intensivt i både djurmodeller och i kliniska studier.
En annan fråga som sysselsätter forskarna är om man kan få alltför lågt kolesterolvärde. Däggdjuren har omkring 1 mmol/l, alltså långt mycket lägre än människorna. Vad säger att vi inte ska sträva efter ännu lägre värden än de som är dagens målvärden? Kanske kommer alla över 40 att rekommenderas behandling med statiner i framtiden, i förebyggande syfte. Redan i dag säljs statiner receptfritt i bland annat Storbritannien.
En intressant utmaning för forskarna är att studera undantagen. Det vill säga de som är fullständigt friska trots att de har rubbade blodfetter, äter onyttigt och inte rör sig alls. Vad har de som är annorlunda?
Kopplingen mellan kolesterol och hjärnan sysselsätter många forskare. Till exempel har det visat sig att höga kolesterolhalter kan bidra till demenssjukdomar som Alzheimer.
Genteknik är ett annat område som kan kopplas till kolesterolvärdet. Det pågår intensiva studier av behandling med så kallat hämmande RNA, som är en metod att ”stänga av” aktiviteten i en specifik gen. I framtiden kanske gentekniken kan göra det möjligt att korrigera ärftliga rubbningar eller ge oss ett vaccin mot högt kolesterol.
Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2022-12-12
Påverkas kolesterolet av vilken typ av fett jag äter? Hur påverkas kolesterolet av rökning? Här får du svar på vanliga frågor om kolesterol.
Vanliga frågor om kolesterolHur mycket vet du om kolesterol och hur det påverkar din hälsa? Hur gör man för att hålla kolesterolvärdena på en bra nivå – så att kroppen får vad den behöver, men så att inget överskott stannar kvar i blodkärlen?
Testa din kunskaperRisken att drabbas av sjukdom i hjärta eller lunga ökar avsevärt hos dem som använder tobak, stressar mycket, har högt blodtryck och högt kolesterolvärde.
Lär dig mer om riskfaktorerOmkring 50 000 svenskar har en genetisk defekt som ger höga kolesterolvärden oavsett sund livsstil. En av dessa personer är Camilla Andevall som vid 34 års ålder fick diagnosen FH, familjär hyperkolesterolemi.
Att livsstilen hänger nära samman med högt kolesterolvärde har varit känt i ganska många år. Tidigare inleddes behandlingen av höga kolesterolvärden med att enbart uppmuntra patienterna att förändra sin livsstil. Om inte det hjälpte satte man in mediciner, men idag är det annorlunda.
Närmare 50 000 svenskar beräknas ha familjär hyperkolesterolemi (FH), en allvarlig ärftlig störning i omsättningen av blodfetter. Men de flesta saknar diagnos.
Plusgiro 90 91 92-7
Bankgiro 909-1927
Swish 90 91 92 7
Telefon: 0200-88 24 00
E-post:
Hjärt-Lungfonden
Box 2167
103 14 Stockholm
Telefon: 08-566 24 200
E-post:
Organisationsnummer: 802006-0763
