Hjärt-Lungfonden satsar på livsstilsrelaterad forskning

Hjärt-Lungfonden satsar på livsstilsrelaterad forskning

Svenskarna blir allt mer stillasittande, motionerar allt mindre och äter inte tillräckligt hälsosamt. På grund av de försämrade levnadsvanorna med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom genomför Hjärt-Lungfonden en större satsning på livsstilsrelaterad forskning med stöd av Norheds stiftelse. Ett nytt anslag på sex miljoner kronor ska komplettera Hjärt-Lungfondens ordinarie finansiering av preventions- och behandlingsforskning inom hjärt-kärlområdet.

– I Sverige har andelen vuxna med fetma tredubblats sedan 1980-talet och idag har omkring hälften av den vuxna befolkningen övervikt eller fetma. Samtidigt är svenska ungdomar mindre fysiskt aktiva än EU-snittet. Det är en oroande utveckling som Hjärt-Lungfonden med forskningens hjälp vill bidra till att motverka, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Bilden av att våra levnadsvanor har försämrats stärks av en rapport från Nordiska ministerrådet som visar att svenskarna har sämst kosthållning av alla nordbor. Nio av tio äter för lite fullkorn, sju av tio äter för mycket salt och endast var femte svensk äter rekommenderade 500 gram frukt, grönsaker och bär per dag.

– En stor andel av hjärt-kärlsjukdomarna liksom många andra vanliga sjukdomar i samhället är livsstilsrelaterade. Levnadsvanor som är både förebyggande mot och kan ses som behandling av kardiovaskulär sjukdom blir därför allt viktigare och här behövs mer forskning, säger Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

I Sverige vet vi redan mycket om vad vi bör göra för att leva hälsosamt. Samtidigt krävs mer kunskap om hur till exempel kvinnor och män i olika ålder på bästa sätt kan ta hand om sin hälsa. Forskningens mål är bland annat att individualisera råden så att de passar alla. Det behövs också mer forskning om hur människor motiveras att förbättra sina levnadsvanor, inte minst barn och unga.

Anslagen är i första hand är inriktade på kost och fysisk aktivitet och gäller både primär och sekundär prevention, samt behandling. I den mån det finns en koppling mellan livsstilsfaktorer och kronisk lungsjukdom kan även sådana studier beviljas anslag.

Ansökningsperioden är öppen 19 oktober - 24 november 2020 för forskning som ska genomföras med start 2021. Utlysningen av det totalt sex miljoner kronor stora anslaget sker varje år i tre år med utdelning av två miljoner kronor per år.

Fakta om fetma

  • Vad är fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/1,72). Personer med BMI över 30 räknas som feta, medan personer med BMI över 25 räknas som överviktiga. Beräkningsmodellen är inte tillämplig på barn eller elitidrottare.

  • Varför är fetma farligt? Fetma leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera:

- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.

- När kroppen inte gör av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett cirkulerandes i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka stroke eller hjärtinfarkt.

- Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.

  • Hur går jag ner i vikt? Enligt Livsmedelsverket bör den som vill gå ner i vikt få minst 30 minuters rörelse om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag.