Unga som inte deltog i skolidrotten hade högre risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet

Personer som inte deltog i idrottsundervisningen i skolan hade högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet än de som var med på idrotten.

Personer som inte deltog i idrottsundervisningen i skolan hade högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet än de som var med på idrotten. Det visar en ny svensk registerstudie från Gymnastik- och idrottshögskolan som genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Enligt forskarna kan frånvaro från idrotten vara ett sätt att fånga upp personer med högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder.

– Våra resultat visar en tydlig koppling mellan deltagande i skolans idrott och lägre risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Däremot kan vi inte slå fast att skillnaden i risk beror på just skolidrotten, eftersom andra bakomliggande faktorer i ungdomen kan förklara frånvaron, säger Frida Söderström, tidigare forskningsassistent vid Gymnastik- och idrottshögskolan, numera doktorand inom medicinsk vetenskap vid Karolinska institutet.

Studien bygger på data från över 269 000 personer som genomfört en hälsoprofilbedömning inkluderande enkät och tester via företagshälsovården mellan åren 1995 och 2023. Deltagarna fick i samband med hälsoundersökningen besvara frågor om sin fysiska aktivitet före 20 års ålder, bland annat om de deltog i skolans idrott och hur ofta de var aktiva på fritiden. Uppgifterna kopplades sedan till nationella sjukdomsregister för att följa insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdom över tid.

18 procent lägre risk

Resultaten visade att de personer som uppgav att de deltagit i skolans idrottslektioner i genomsnitt hade 18 procent lägre risk att senare drabbas av hjärt-kärlsjukdom än de som inte deltog i idrotten. En del av associationen förklarades av levnadsvanor i medelåldern, som kondition, BMI och rökning – faktorer som är viktiga för hjärt-kärlhälsan. Forskarna betonar att studien visar en koppling, inte ett orsakssamband, men att ungdomar som uteblir från idrottslektionerna kan vara en riskgrupp för framtida hjärt-kärlsjukdom.

– Den kanske viktigaste signalen är att unga som inte är med på idrotten verkar utgöra en skörare grupp. Frånvaron kan bero på medicinska, psykiska eller sociala skäl, men oavsett orsak kan den vara ett sätt att identifiera personer som behöver extra stöd för att må bra och minska risken för framtida hjärt-kärlsjukdom, säger Daniel Väisänen, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Når inte upp till riktlinjerna

Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och globalt. En stor del av sjukdomsbördan kan kopplas till levnadsvanor som fysisk inaktivitet, rökning och ohälsosamma matvanor. Bland svenska 15-åringar är det endast 11 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna som är fysiskt aktiva en timme om dagen, i enlighet med de svenska riktlinjerna.

– Fysisk aktivitet för unga handlar inte bara om idrott, utan om att lägga grunden för en bättre folkhälsa. Skolan och skolidrotten är en viktig arena där vi når alla barn, oavsett bakgrund och förutsättningar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.