Vill förstå sjukdomen längst in i lungan
Vad händer allra längst in i lungorna vid astma och KOL? Tack vare professor Leif Bjermers, professor i lungmedicin vid Lunds universitet, forskargrupp i Lund har kunskapen ökat avsevärt på senare år.
De allra yttersta delarna av luftvägsträdet, de perifera eller små luftvägarna, har en viktig roll i utvecklingen av både astma och KOL. Inflammation, fibros och andra sjukliga förändringar som inträffar här har stor betydelse för sjukdomarnas utveckling.
Här skiljer sig inflammationen från den som man ser i de centrala luftvägarna.
Det är nästan så att de här sjukdomsprocesserna, längst in i lungan, lever sitt eget liv. De är dessutom svåra att komma åt med inhalationsläkemedel.
Ett exempel på en sådan sjukdomsmekanism är den mycket kraftiga mobilisering av så kallade mastceller som sker i anslutning till lungblåsorna hos vissa astmatiker. Nivåerna av IgE-receptorpositiva mastceller här kan vara mer än 600 gånger högre än det normala. Fenomenet är ofta kopplat till svårbehandlad astma där patienten inte svarar på steroidbehandling.
2010 gick Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag till en grupp lungforskare med Leif Bjermer i spetsen. Ett övergripande mål med deras projekt var att i detalj beskriva vad som händer i de perifera luftvägarna hos personer med astma och KOL.
– I en tidigare forskningsstudie hade vi sett att till och med astmapatienter med mild sjukdom hade inflammation och fibrosbildning i de perifera luftvägarna och lungblåsorna. Resultaten var en riktig ögonöppnare. Sjukdomsprocesserna i de perifera luftvägarna är ofta resistenta mot den vanliga astmabehandlingen. Med hjälp av det stora anslaget har vi kunnat gå till botten med det här, säger Leif Bjermer.
Vad har Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag lett till?
– Oerhört mycket. Det var en sorts plattformsanslag snarare än ett projektanslag och blev startskottet för en produktiv forskningsverksamhet. Vi kunde utveckla en translationell forskningsmiljö där vi kombinerar kliniska experiment med avancerad cellbiologi. Vi har byggt upp ett fysiologiskt labb där vi utvärderar nya, icke-invasiva undersökningstekniker som i många fall är inriktade på de perifera luftvägarna. Här är målet att ta fram förfinade diagnostiska metoder. Anslaget har också bidragit till att flera doktorander har kunnat disputera på det här området.
– Forskningen har gett oss ny kunskap som har återverkningar på dagens strategier för behandling av astma. Övergripande har vi bland annat lärt oss hur viktigt det är att börja behandla tidigt vid astma och KOL. Behandlingen kan vara dyr, men kostnaden för patienten blir ändå lägre i det långa loppet om vi gör så.
– Man kan jämföra det med reumatiska sjukdomar. Avvaktar man för länge att behandla svår astma är det lite som att man väntar med att behandla en reumatiker tills lederna redan är förstörda, säger Leif Bjermer.
Publicerad: 14 mars 2023
Fakta om astma
Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.
Symptom: Vanliga symptom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.
Drabbade i siffror: Andelen självrapporterad astma är idag uppe i 12 procent av alla 16-84-åringar i Sverige, vilket innebär att cirka en miljon i åldersgruppen uppger att de lever med astma. Ungefär 160 000 barn och ungdomar i Sverige beräknas ha astma. Närmare 150 personer avlider i astma varje år.
Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar har utvecklats och dödligheten i astma har minskat med 45 procent sedan millennieskiftet.
Forskningens utmaningar: Att identifiera markörer för astma, utveckla nya läkemedelsbehandlingar, fördjupa kunskapen om kopplingen mellan astma i barndomen och nedsatt lungfunktion i vuxen ålder, förbättra möjligheterna att förebygga försämringsperioder hos astmapatienter samt vidareutveckla råd om levnadsvanor för personer med astma.
Bästa sättet att undvika astmaanfall: Ta dina läkemedel och se till att astmamedicinen alltid är med, var rökfri och undvik rökiga miljöer, ät näringsriktig kost med mycket grönsaker och frukt, motionera regelbundet och undvik stillasittande, gå ner i vikt om du är överviktig.
Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.
