Prins Daniels anslag till banbrytande forskning om hjärtklaffsjukdom
Kristina Sparreljung, Bahira Shahim, H.K.H Prins Daniel. | Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna
Publicerad: 2025-10-19 | Text: Nils Bergå
Docent Bahira Shahim vid Karolinska institutet tilldelas Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare 2025 från Hjärt-Lungfonden för sin världsledande forskning om mitralisklaffsjukdom.
Mitralisklaffen är hjärtklaffen mellan hjärtats vänsterkammare och vänster förmak. Omkring 24 miljoner människor i världen uppskattas leva med en så kallad prolaps på mitralisklaffen. Det innebär att klaffseglen blivit förtjockade, sladdriga och inte sluter tätt när hjärtat pumpar blod ut i kroppen. En del av blodet läcker bakåt in i vänster förmak, vilket innebär att hjärtat måste arbeta hårdare för att förse kroppen med syrerikt blod. Läckaget medför en ökad risk för hjärtsvikt. Hos vissa patienter, med eller utan läckage, kan prolaps i mitralisklaffen orsaka livshotande kammararytmier.
– Det här är en ganska bortglömd patientgrupp. Om man har en diagnosticerad mitralisprolaps med måttligt läckage följs man i regel upp vartannat år med hjärtultraljud. Hjärtläkarna ser då om läckaget har förvärrats, om hjärtmuskelfunktionen försämrats och om patienten har utvecklat symtom på hjärtsvikt. Det är ofta först då som läkarna agerar och patienterna erbjuds klaffkirurgi, berättar Bahira Shahim.
Olika kirurgiska metoder ska jämföras
De kirurgiska metoderna varierar något från sjukhus till sjukhus. På Karolinska universitetssjukhuset använder man oftast metoden minimalinvasiv mitraliskirurgi med chordae repair där man bevarar klaffen och ersätter skadade klaffsträngar med goretextrådar. På andra universitetssjukhus, exempelvis de i Uppsala och Linköping, är det vanligare att sjuka klaffdelar tas bort (resektion).
En av studierna som Bahira Shahim planerar att genomföra med stöd av anslaget är en jämförelse av dessa metoder. Hon vill särskilt undersöka risken att utveckla hjärtarytmi.
Detaljerad kartläggning av klaff- och hjärtfunktionen
Patienter med mitralisklaffprolaps och uttalat läckage som står inför behandling i Stockholm, Uppsala respektive Linköping ska monitoreras för hjärtarytmier både före och efter klaffkirurgin. Patienterna ska också undersökas med hjärtultraljud för att följa klaff- och hjärtmuskelfunktionen.
– Min hypotes, som är baserad på en preliminär studie som vi har genomfört, är att reparation av klaffen med trådar kanske kan ge en viss ökning av risken för kammararytmi i jämförelse med när man tar bort klaffdelar eller sätter in en protes. Men det återstår att se. Kanske kan det vara så att resektion är ett bättre alternativ för just patienter som har livshotande kammararytmier.
Ett scenario i framtiden skulle kunna vara att just dessa patienter bör få resektion, och övriga chordae repair. Min förhoppning är i alla händelser att studien kan bidra till en mer skräddarsydd behandling utifrån patienternas specifika sjukdomsbild, säger Bahira Shahim.
Vad är mitralisklaffprolaps?
Klaffen mellan vänster förmak och kammare sluter inte tätt
Cirka 24 miljoner personer globalt är drabbade
Kan orsaka läckage (mitralisinsufficiens), hjärtsvikt och rytmrubbningar
Drabbar både patienter med och utan synligt läckage
Satsning på ny patientkohort
Sedan tre år tillbaka leder hon även arbetet med att bygga upp en studiekohort, en patientgrupp som följs över tid, på Karolinska universitetssjukhuset. Patienter med mitralisklaffprolaps som genomgår klaffkirurgi ingår i kohorten.
Patienterna genomgår:
magnetkameraundersökning före och efter kirurgi
biopsier från hjärtmuskel och klaff
blodprovstagning
kontinuerlig övervakning av hjärtarytmier
Mot en mer träffsäker diagnostik och behandling
Studierna är kostsamma, så anslaget är mycket välkommet.
– Vi behöver rekrytera en postdoktoral molekylärbiolog och en bioinformatiker. Dessutom behöver vi deltidsanställa studiesjuksköterskor i Uppsala och Linköping. Pengarna lär gå åt, säger Bahira Shahim.
– Vi behöver ta ett helhetsgrepp om den här sjukdomen, från molekylärbiologiska försök till kliniska studier med arytmimonitorering. Genom att sammanföra olika kompetenser kan vi lägga pusslet och få svar på våra frågor, säger hon.
Mitt mål är att vi ska kunna nå bortom den ganska trubbiga verktygslåda som vi har idag och röra oss mot precisionsmedicin.
– Mitt mål är att vi ska kunna nå bortom den ganska trubbiga verktygslåda som vi har idag och röra oss mot precisionsmedicin. Jag vill förstå underliggande mekanismer, utveckla möjligheter att förutse sjukdomsrisk och bidra till individanpassning av våra kirurgiska ingrepp, säger hon.
Bahira Shahim vill rikta ett varmt tack till Hjärt-Lungfondens givare.
– Jag har haft anslag från fonden i många år och det har betytt enormt mycket. Alla generösa gåvor från givarna möjliggör viktig forskning som i slutändan kommer patienterna till stor nytta, säger hon.
Om Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare
Hjärt-Lungfonden vill verka för att främja återväxten av yngre forskare genom att utlysa ett anslag till särskilt lovande yngre forskare.
Forskningsanslaget delas ut till banbrytande svensk hjärt- eller lungforskning och syftar till att skapa förutsättningar för avgörande genombrott inom ett viktigt forskningsområde med stor betydelse för patienter. Anslaget, som delas ut årligen och delades ut för första gången 2013, består av sex miljoner kronor som fördelas över tre år.
Hjärt-Lungfondens styrelse fattar beslut om anslagstilldelning efter rekommendation från forskningsrådet. Anslaget delas ut av Hjärt-Lungfondens hedersordförande H.K.H. Prins Daniel.
Om hjärt- och lungsjukdomar
2,2 miljoner lever med hjärtsjukdom i Sverige. 1,3 miljoner svenskar lever med lungsjukdom. Här kan du lära dig mer om dessa sjukdomar.
Sjukdomar som gäller oss alla
Hjärt-Lungfondens forskningsanslag
Vi delar ut olika former av forskningsanslag. Forskningsrådet väljer ut ansökningarna som är mest relevanta och har störst chans att bli framgångsrika för patienter.
Läs om våra forskningsanslag