Så fungerar en hjärtstartare

En hjärtstartare är en liten EKG-apparat som läser hjärtrytmen och kan ge en strömstöt för att starta om hjärtat vid ett plötsligt hjärtstopp.

Hjärtstartaren består av själva apparaten, ett par elektroder (plattor som klistras på bröstkorgen), en knapp för att ge strömstöt och eventuellt någon ytterligare knapp. Om hjärtstartaren hittar ett kammarflimmer (elektriskt kaos) ges instruktion om defibrillering, d.v.s. en elektrisk stöt. Du kan aldrig ge en stöt om det inte är ett kammarflimmer.

Så används en hjärtstartare

En hjärtstartare används när en person är medvetslös och inte andas. Innan hjärtstartaren är på plats påbörjas hjärt-lungräddning och 112 larmas.

  • Hjärtstartaren startas så snart den finns tillgänglig.
  • Elektroderna klistras på bröstkorgen, varvid hjärtstartaren analyserar hjärtrytmen.
  • Hjärtstartaren kan ge två rekommendationer: defibrillering eller hjärt-lungräddning.
    • Defibrillering om en defibrilleringsbar rytm hittas
    • Hjärt-lungräddning om defibrilleringsbar rytm inte hittas

Efter att defibrillering har givits görs hjärt-lungräddning i två minuter, därefter talar hjärtstartaren om att det är dags att avbryta hjärt-lungräddning och gör en ny analys av hjärtrytmen.

Vem får använda en hjärtstartare?

Vem som helst får använda en hjärtstartare. Det finns ingen lag som säger att man måste ha utbildning, men utbildning i hjärt-lungräddning och hjärtstartare rekommenderas alltid. Dels för att kunskapen ska sitta i ryggmärgen och hålla så hög kvalitet som möjligt, och dels för att livräddaren ska känna sig så trygg som möjligt.

Hel- eller halvautomatisk hjärtstartare?

De flesta hjärtstartare som finns ute i samhället är halvautomatiska. Det innebär att hjärtstartaren gör en analys av hjärtrytmen och ger beslut om defibrillering eller hjärt-lungräddning. Användaren startar och kopplar upp hjärtstartaren och trycker själv på en knapp för att avge en strömstöt om hjärtstartaren rekommenderar det. I en helautomatisk hjärtstartare kommer strömstöten automatiskt utan att livräddaren/användaren behöver trycka på den. Inom sjukvården finns också manuella hjärtstartare där det är sjukvårdspersonalen som analyserar hjärtrytmen och tar beslut om defibrillering eller inte.

Olika namn för hjärtstartare

Det korrekta namnet för en hjärtstartare är defibrillator och kommer från ordet ”de-fibrillate” som betyder ”av-flimra”. Det innebär att hjärtstartarens strömstöt ska avbryta det flimmer som orsakar själva hjärtstoppet.

AED – Automated External Defibrillator används ofta utomlands.

PAD – Public Access Defibrillator används ibland för hjärtstartare som är tillgängliga för allmänheten.

ICD – Implantable Cardioverter Defibrillator är en hjärtstartare som opereras in i bröstet på personer med stor risk att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp.

Rekommendationer kring hjärtstartare

Allt för ofta används inte hjärtstartare vid ett hjärtstopp, trots att de finns i närheten. Detta p.g.a. att de som finns i närheten inte känner till hjärtstartaren. I de fall en hjärtstartare inte fungerar i en skarp situation är den vanligaste orsaken bristande tillsyn och batteriet blivit gammalt.

  • Placera hjärtstartaren så att den är så synlig och tillgänglig som möjligt. Helst så att den är tillgänglig dygnet runt.
  • Skylta så att den är lätt att hitta (här finns grafisk manual för nödskylt hjärtstartare)
  • Registrera hjärtstartaren i hjartstartarregistret.se
  • Informera omgivningen om att ni har en hjärtstartare
  • Inför rutiner för regelbunden tillsyn och underhåll av hjärtstartaren
  • Gå kurs i hjärt-lungräddning där användning av hjärtstartare ingår och repetera årligen
  • Bli gärna frivillig livräddare om sådant system finns i ert län