Om hjärtstartare

En hjärtstartare är en liten EKG-apparat som läser hjärtrytmen och kan ge en strömstöt för att starta om hjärtat vid ett plötsligt hjärtstopp.

Hjärtstartaren består av själva apparaten, ett par elektroder (plattor som klistras på bröstkorgen), en knapp för att ge strömstöt och eventuellt någon ytterligare knapp. Om hjärtstartaren hittar ett kammarflimmer (elektriskt kaos) ges instruktion om defibrillering, d.v.s. en elektrisk stöt. Du kan aldrig ge en stöt om inte hjärtstartaren analyserat att det behövs.

Att använda en hjärtstartare

En hjärtstartare används när en person är medvetslös och inte andas. Innan hjärtstartaren är på plats påbörjas hjärt-lungräddning och 112 larmas.

  • Starta hjärtstartaren så snart den finns tillgänglig.
  • Fäst elektroderna på bröstkorgen, när båda är på plats analyserar hjärtartaren hjärtrytmen.
  • Hjärtstartaren kan ge två rekommendationer: defibrillering eller hjärt-lungräddning.
    • Strömstöt kan ges om hjärtstartaren hittar ett kammarflimmer under analysen
    • Hjärt-lungräddning om kammarflimmer inte hittas, fortsätt hjärt-lungräddning så länge personen inte andas normalt.

Efter att defibrillering har givits görs hjärt-lungräddning i två minuter, varpå hjärtstartaren analyserar hjärtstrytmen på nytt och ger vid behov instruktion om ny strömstöt som följs av hjärt-lungräddning i två minuter. Detta återupprepas tills personen visar tydliga livstecken eller tills hjälp anländer. Det är viktigt att fortsätta så länge personen inte visar livstecken.

Vem får använda en hjärtstartare?

Vem som helst får använda en hjärtstartare. Det finns ingen lag som säger att man måste ha utbildning, men utbildning i hjärt-lungräddning och hjärtstartare rekommenderas alltid för att få hjärt-lungräddning med så hög kvalitet som möjligt och för att behandling med hjärtstartare ska komma igång så snabbt som möjligt och utan fördröjande tveksamhet. Hjärtstartaren ger instruktioner men praktisk träning gör att den som använder hjärtstartaren vet vad den ska göra och det går snabbare.

Hel- eller halvautomatisk hjärtstartare?

De flesta hjärtstartare som finns ute i samhället är halvautomatiska. Det innebär att hjärtstartaren gör en analys av hjärtrytmen och rekommenderar om strömstöt eller hjärt-lungräddning. Användaren startar hjärtstartaren, fäster elektroderna och trycker själv på en knapp för att avge en strömstöt om hjärtstartaren rekommenderar det. I en helautomatisk hjärtstartare kommer strömstöten automatiskt utan att livräddaren/användaren behöver trycka på en knapp. Inom sjukvården finns också manuella hjärtstartare. Då är det sjukvårdspersonalen som analyserar hjärtrytmen och tar beslut om strömstöt eller inte.

Olika namn för hjärtstartare

Det korrekta namnet för en hjärtstartare är defibrillator och kommer från ordet ”de-fibrillate” som betyder ”av-flimra”. Det innebär att hjärtstartarens strömstöt ska avbryta det flimmer som orsakar själva hjärtstoppet.

AED – Automated External Defibrillator används ofta utomlands.

PAD – Public Access Defibrillator används ibland för hjärtstartare som är tillgängliga för allmänheten.

ICD – Implantable Cardioverter Defibrillator är en hjärtstartare som opereras in i bröstet på personer med stor risk att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp.

Placering av hjärtstartare

Allt för ofta händer det att hjärtstartare inte kommer till användning vid ett hjärtstopp, trots att de finns i närheten. Detta pga att de som finns i närheten inte känner till att hjärtstartaren finns.
Placera hjärtstartaren så att den är så synlig och tillgänglig som möjligt. Helst ska den vara tillgänglig dygnet runt.
Skylta så att den är lätt att hitta (här finns grafisk manual för nödskylt hjärtstartare)
Registrera hjärtstartaren på www.hjartstartarregistret.se

Underhåll av hjärtstartare

Hjärtstartare kräver minimalt av underhåll med något års mellanrum. Underhållet består av utbyte av elektroder och batterier enligt tillverkarens rekommendationer. Hur frekvent byten ska ske beror på modell av hjärtstartare. Efter användning i en livräddningssituation ska elektroder alltid bytas och på vissa modeller även batteri. Kontrollera detta med din leverantör.
Utöver service ska innehavare ha regelbunden tillsyn över sin hjärtstartare för att kontrollera att:

  • Hjärtstartaren finns kvar och är hel.
  • Statusindikator visar att batteri inte blivit förbrukat.
  • Elektrodförpackning är obruten och bäst före-datum ej passerat.
  • Tillbehör som sax, rakhyvel, ev tork mm finns kvar. 
  • Hjärtstartaren är skyltad och registrerad i hjartstartarregistret.se

Hjärtstartarregistret

Sveriges Hjärtstartarregister visar var du kan hitta din närmaste hjärtstartare. Alla innehavare av hjärtstartare uppmanas att registrera sin hjärtstartare hjärtstartarregistret.se. Det är gratis och bidrar till att rädda liv. Registret används av SOS Alarm och SMS livräddare för att dirigera livräddare till närmaste hjärtstartare. Hjärtstartarregistret ägs och drivs av HLR-rådet. Stöd från Hjärt-lungfonden har bidragit till utvecklingen av Hjärtstartarregistret.
www.hjartstartarregistret.se

Hjärtsäker zon

Bästa sättet att säkerställa att hjärtstartaren och rutiner fungerar vid ett hjärtstopp är att följa standarden Hjärtsäker zon. Läs mer här.
Hjärtsäker zon är en svensk standard för hjärtstartare. Den ger innehavare råd och rekommendationer för placering, tillsyn, utbildning med. Du kan läsa mer om standarden Hjärtsäker zon här.