Förmaksflimmer och hjärtflimmer

Avvikelser i hjärtats rytm är vanliga. De beror på fel i hjärtats elektriska impulsbildning eller fortledning och kallas med ett sammanfattande namn hjärtrytmrubbningar eller arytmier. Den vanligaste betydelsefulla hjärtrytmrubbningen är förmaksflimmer.

Fakta hjärtrytmrubbningar
  • Hjärtrytmrubbningar är det samlade namnet för en mängd olika tillstånd när hjärtat inte följer normal rytm.
  • Cirka 370 000 svenskar lever med förmaksflimmer, vilket ger ökad risk att drabbas av stroke.
  • Tack vare forskningen finns det i dag möjligheter att lindra och i vissa fal även bota rytmrubbningarna.
  • Hjärt-Lungfondens mål är att halvera sjukligheten i hjärtrytmrubbningar.
  • Läs mer om olika typer av hjärtrytmrubbningar i Hjärt-Lungfondens skrift Hjärtrytmrubbningar eller här

Vid hjärtrytmrubbning slår hjärtat för fort, för långsamt eller oregelbundet. När hjärtat slår för fort kallas det takykardi. Slår hjärtat för långsamt kallas det bradykardi.

Takykardi

När hjärtat slår för snabbt, takykardi, beror det på att hjärtat bildar för många impulser eller på att det blir elektrisk rundgång i hjärtat. Impulserna går då inte bara genom retledningssystemet utan också via elektriska extravägar i hjärtat. Dessa extravägar kan vara medfödda eller förvärvade.

Orsaken kan också vara att impulsen går alternativa vägar på grund av en ärrbildning efter en infarkt eller att det finns ett område med enstaka hjärtceller med förmåga att aktivera hjärtat snabbare än vad sinusknutan gör.

Orsaken till de elektriska störningarna som orsakar en hjärtrusning kan finnas både i hjärtats förmak och i dess kammare. Hjärtrytmrubbningar i förmaken är vanligast och finns hos alla åldersgrupper och även hos dem som i övrigt är helt friska. Risken för att drabbas ökar dock med åldern, framförallt vad gäller förmaksflimmer och -fladder. De oftast betydligt allvarligare elektriska störningarna i kamrarna drabbar oftare dem som redan har andra hjärtsjukdomar, exempelvis tidigare hjärtinfarkt.

Förmaksflimmer vanligaste rytmrubbningen

Förmaksflimmer är en form av takykardi. Återkommande episoder av flimmer som går över spontant, oftast inom ett – maximalt sju – dygn, kallas paroxysmalt. Persisterande förmaksflimmer innebär att flimret behöver brytas med till exempel elkonvertering. Är flimret konstant kallas det permanent.

Förmaksflimmer hos yngre människor uppträder oftast i attacker. Hur ofta attackerna kommer och hur stora besvären är varierar. Vissa personer har enstaka attacker per år, andra varje vecka. I vissa fall kan attackerna bero på negativ stress eller hög konsumtion av kaffe och alkohol, eller en kombination av flera faktorer. Exempel på sådana faktorer är fetma, högt blodtryck, diabetes och obstruktiv sömnapné men också kranskärlssjukdom och klaffel samt hjärtsvikt. Giftstruma kan också leda till förmaksflimmer. Åtminstone 60 procent av dem som har förmaksflimmer har också någon annan underliggande hjärt-kärlsjukdom, vanligen högt blodtryck.

Vid förmaksflimmer utgår den elektriska signalen inte från sinusknutan. I stället uppstår, utan samordning, elektriska signaler på flera ställen i förmaken, ofta 400 till 600 impulser per minut. Man kan beskriva det som om förmaksmuskulaturen ”flimrar” med knappt synliga, oregelbundna rörelser. Denna elektriska oreda gör att förmaken inte drar ihop sig på ett ordnat sätt och inte samarbetar med kamrarna. De flesta förmaksimpulserna fastnar dock i AV-knutans filter. Den oregelbundna rytmen och dåliga samordningen mellan förmak och kammare gör att hjärtats förmåga att pumpa runt blodet försämras. Generellt tappar hjärtat cirka 20 procent av sin maximala pumpförmåga.

Varje år får flera tusen personer i Sverige stroke till följd av förmaksflimmer. Den ökade risken för blodpropp i hjärnan beror på att blodet strömmar sämre och tidvis står stilla i hjärtats vänstra förmaksöra. Blodet har då lättare att klumpa ihop sig, lossna och sedan följa blodströmmen till hjärnan. Av denna anledning är blodproppsförebyggande behandling den absolut viktigaste faktorn när det gäller att minska risken för förtida död och lidande och en av hörnpelarna i vården av personer med förmaksflimmer.

Förmaksfladder

Förmaksfladder beror på elektrisk rundgång, oftast i höger förmak. Vid förmaksfladder är vanligen en del av de elektriska impulserna i förmaket blockerade på väg ner till kammaren. Hjärtats sammandragningar är visserligen oftast regelbundna, men de är svagare än normalt och alldeles för snabba. Den normala förmaksfrekvensen ökar till mellan 280 och 350 impulser per minut vid fladder, men minst varannan elektrisk fladderimpuls blockeras av AV-knutan och når inte kamrarna.

Orsaken till fladdret är ofta andra underliggande hjärtsjukdomar. Även om mekanismerna som ger förmaksflimmer är andra än de som ger förmaksfladder lider många patienter av både flimmer och fladder. Ur blodproppssynpunkt behandlas fladder som flimmer. Fladder i höger förmak kan hos cirka 90 procent av patienterna botas med ablationsbehandling.

Bradykardi

Bradykardi innebär att hjärtat slår långsammare än normalt – färre än 50 gånger i minuten. Bradykardi kan bero på att de elektriska impulserna från sinusknutan bildas för sällan eller på att de elektriska impulserna fastnar i AV-knutan, His’ka bunten eller i övriga retledningssystemet. Blir uppehållen i hjärtrytmen långa kan man svimma helt utan förvarning. I de flesta fall kommer hjärtat igång av sig själv igen och patienten vaknar upp, annars behövs hjärt-lungräddning. Ett plötsligt anfall med svimning bör alltid leda till akut sjukhusbesök och utredning. Behandlingen är pacemaker.

Extraslag i hjärtat

Alla hjärtan slår extra slag ibland, mer eller mindre ofta. Orsaken till extraslag är att förmaken eller kamrarna aktiveras för tidigt. När hjärtat slår 60 slag per minut är det en sekund mellan slagen. Om extraslaget kommer redan efter en tredjedels sekund har hjärtat inte hunnit fyllas med blod och själva extraslaget blir svagt. Efter extraslaget följer som regel en paus och slaget som sedan följer upplevs ofta som ett hopp eller en rejäl dunk.
För den som i övrigt har ett friskt hjärta är extraslag inte farligt.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtrytmrubbningar
Vetenskapligt ansvarig: Lennart Bergfeldt, seniorforskare, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare verksamhet kardiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Datum: 2019-04-29