Hjärtflimmer och andra hjärtrytmrubbningar

Hjärtrytmrubbningar, eller arytmi, är samlingsnamnet för de tillstånd där hjärtat inte följer normal rytm. Hjärtat kan slå för fort, för långsamt eller oregelbundet. Det som kallas hjärtflimmer eller förmaksflimmer är en av de vanligaste rytmrubbningarna.

Fakta hjärtflimmer
  • Hjärtrytmrubbningar är det samlade namnet för en mängd olika tillstånd där hjärtat inte följer normal rytm.
  • Cirka 300 000 svenskar lider av förmaksflimmer, vilket ger ökad risk att drabbas av stroke.
  • Tack vare forskningen finns idag möjlighet att lindra och även bota hjärtrytmrubbningar.
  • Hjärt-Lungfondens mål är att halvera sjukligheten i hjärtrytmrubbningar.

Avvikelser i hjärtats elektriska impulsbildning eller fortledning kallas med ett sammanfattande namn hjärtrytmrubbningar eller arytmier. Rubbningar i hjärtats elektriska impulsbildning och/eller impulsspridning kan få hjärtat att slå både för fort och för långsamt eller att slå oregelbundet. Oavsett om de elektriska impulserna är för många eller för få skapas en slags elektrisk oreda i hjärtat.

När hjärtat slår för fort kallas det takykardi. Slår hjärtat för långsamt kallas det bradykardi. Att hjärtat plötsligt slår ett extraslag är inget ovanligt. Det är ofta helt ofarligt och en hjärtrytmrubbning i dess enklaste form. Men rubbningar i hjärtats rytm kan också ge så svåra symptom att hela livshållningen förändras och kan i värsta fall leda till hjärtstopp och död.

Förmaksflimmer vanligast

Förmaksflimmer är den vanligaste puls- och rytmrubbningen i hjärtat, och den hjärtrytmrubbning som drabbar allra flest. Minst 300 000 svenskar lider av sjukdomen. Risken för förmaksflimmer ökar med åldern och drabbar ungefär 6 procent av alla som är 60 år eller äldre. Förmaksflimmer kan man få då och då, som attacker. Är flimret konstant kallas det permanent förmaksflimmer.

Andra typer av rubbningar i hjärtats sinusrytm drabbar dem som är unga och för övrigt friska medan vissa hjärtrytmrubbningar är medfödda.

Forskningens framsteg har gjort det möjligt att i dag lindra och även bota hjärtrytmrubbningar. Genom det senaste årtiondets utveckling av ny teknik har det blivit möjligt att bota allt fler, men metoderna är ännu förenade med risker och inte exakta. Många måste genomgå både ett eller flera ingrepp innan behandlingen ger resultat.

Texten baseras på Hjärt-Lungfondens skrift om hjärtrytmrubbningar som är faktagranskad av Lennart Bergfeldt, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Sidan senast uppdaterad 2016-07-04