Om sambandet mellan förmaksflimmer och stroke

Frågor och svar om förmaksflimmer och stroke

• Vad är förmaksflimmer?

  Visa svar

  Hjärtats arbete styrs av elektriska signaler som utgår från den så kallade sinusknutan som finns i hjärtats högra förmak. Vid förmaksflimmer uppkommer en ”elektrisk oreda” då signaler uppkommer från flera ställen i förmaken. Det resulterar i en oregelbunden rytm, ofta med hög frekvens, och gör att hjärtats pumpförmåga försämras.

• Hur märker jag om jag har förmaksflimmer?

  Visa svar

  Förmaksflimmer uppträder ofta i attacker. Vanliga symtom är att hjärtat slår hårt och fort, att pulsen är oregelbunden och att man känner sig andfådd, svag eller trött. En del drabbas också av yrsel, svettningar och illamående. En attack kan pågå i allt från ett par minuter till flera dygn.

  I allmänhet går en attack över av sig själv, men vissa lider av permanent förmaksflimmer, vilket innebär att den oregelbundna rytmen håller i sig. Cirka 1/3 av alla med förmaksflimmer upplever inga symtom alls, vilket gör att det kan vara svårt för sjukvården att hitta dessa patienter.

• Finns det en koppling mellan förmaksflimmer och stroke?

  Visa svar

  Ja, det finns en koppling. Förmaksflimmer ökar risken för att det ska bildas blodproppar i hjärtat. Blodpropparna kan följa med blodströmmen och orsaka stopp av blodflödet i något av hjärnans kärl. Risken att drabbas av stroke, oberoende av andra riskfaktorer, är 5–6 gånger högre om man har förmaksflimmer jämfört med om man inte har det.

• Varför orsakar förmaksflimmer blodproppar?

  Visa svar

  I vänster förmak finns en liten ficka som kallas förmaksörat, hjärtats ”blindtarm”. När hjärtat flimrar står blodet i förmaksörat mer eller mindre stilla, vilket ökar risken för att en propp ska bildas. Det har visat sig att just vänster förmaksöra är den viktigaste källan till blodproppar som orsakas av förmaksflimmer.

• Hur behandlar man förmaksflimmer för att förebygga stroke?

  Visa svar

  Den traditionella behandlingen är blodförtunnande medicin. Tyvärr medför blodförtunnande medicin också en något ökad risk för blödningar, både i hjärnan och i andra organ. Hos de allra flesta överväger dock de positiva effekterna av blodförtunnande medicin de negativa.

  Tidigare bestod behandlingen av warfarin (Waran), men under senare år har det kommit nya läkemedel som är lättare att dosera och ger lägre risk för blödningar.

  Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke med mellan 65 och 70 procent.

• Vad händer om jag inte tål blodförtunnande medicin?

  Visa svar

  Under senare år har det utvecklats olika små clips och pluggar som stänger förmaksörat och därmed minskar risken för att en blodpropp ska kunna lossna från förmaksörat och följa med blodet upp till hjärnan.

  Inom hjärtkirurgin har det blivit allt vanligare att man i samband med annan kirurgi, som bypassoperationer eller byte av en hjärtklaff, även försluter förmaksörat hos patienter med förmaksflimmer. Insättning av plugg kan också göras med så kallad kateterteknik som inte kräver öppen hjärtkirurgi.

• Kan jag göra något själv för att förebygga stroke vid förmaksflimmer?

  Visa svar

  Det absolut viktigaste är att sköta den blodförtunnade medicineringen.

  Risken för blodproppsbildning vid förmaksflimmer ökar om man röker, är äldre, samt om man har högt blodtryck, diabetes eller hjärtsvikt. Alkohol, även i måttliga doser, verkar också kunna provocera fram förmaksflimmer. Hos män, verkar även tung fysisk träning, över tid, öka risken för flimmer. Åldern är inte mycket att göra åt, men det är viktigt att sluta röka och att sköta sin medicinering om man har högt blodtryck, diabetes eller hjärtsvikt.