Högt kolesterol riskfaktorer - Hjärt-Lungfonden

Högt kolesterol och andra riskfaktorer

Högt kolesterol är i de flesta fall ingen sjukdom i sig. Däremot leder det till ett antal hjärt-kärlsjukdomar. Höga LDL-värden och låga HDL-värden utgör alltså riskfaktorer för att få sjukdomar.

Riskerna för att få högt kolesterol är många och framför allt förknippade med livsstilsmönster. Det är svårt att peka ut en enda riskfaktor som har orsakat högt kolesterol, eftersom kost- och motionsvanor ofta hänger samman.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar mångdubblas om man har flera av riskfaktorerna. Om till exempel en person har högt kolesterolvärde och samtidigt röker är risken för hjärt-kärlsjukdomar 14 gånger större än för en frisk person. Har man ytterligare en riskfaktor femdubblas risken. Även andra sjukdomar kan vara bakomliggande orsaker till det höga kolesterolet.

Tidigare hjärtinfarkt

Har man haft hjärtinfarkt är risken för en ny infarkt hög. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke kommer tillbaka till sjukhuset eller avlider inom ett år, som följd av ett återfall. Att hålla kolesterolvärdena nere med medicinering och förändringar av livsstilen är nödvändigt. När man behandlar patienter med tidigare hjärtinfarkt vill man hålla kolesterolvärdena lägre än vad de etablerade ”normalvärdena” anger.

Rökning och kolesterol

Rökare lever alltid farligt och rökning är en stor riskfaktor när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom påverkas kolesterolvärden både indirekt och direkt av rökning, vilket i förlängningen ökar riskerna ännu mer för hjärt-kärlsjukdomar.

Rökningen skadar endotelskiktet i blodådrorna, vilket underlättar för LDL-kolesterolet att ta sig in i kärlväggen. Rökning sänker också det goda HDL-kolesterolet. Kvinnor som röker når menopausen tidigare än andra, vilket i sig ökar risken för högt kolesterol, eftersom de dessförinnan delvis är skyddade av östrogen.

Alkohol och kolesterol

Alkoholmissbruk leder till en rad sjukdomar, många av dem hjärt-kärlrelaterade. Diabetes, leversjukdomar och pankreatit (inflammation i bukspottskörteln) är några av dem.

Samtidigt kan ett litet intag alkohol faktiskt ha en positiv effekt på kolesterolvärdena. Det visar studier på senare år. Först trodde man att den goda effekten enbart gällde rödvin och att den handlade om nyttiga antioxidanter i vinet. Senare studier visar dock att själva alkoholen sannolikt har en positiv effekt genom att öka det goda HDL-kolesterolet i blodet. Men för att uppnå den goda effekten rör det sig om små mängder per dag, motsvarande ett litet glas vin för kvinnor och ett lite större glas för män.

Detta budskap har inte oväntat fått ett visst genomslag i det allmänna medvetandet. Dessvärre innebär dock större mängder av alkohol att de negativa aspekterna klart överväger de positiva, så de flesta läkare är försiktiga när det gäller att rekommendera alkohol till sina patienter.

Det metabola syndromet

Uttrycket "metabolt syndrom" är ett samlingsnamn för flera olika riskfaktorer. Varje faktor är en risk i sig, men de verkar också tillsammans och förstärker varandra. För en person med metabolt syndrom är risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom mångfaldigt ökad.

Definitionerna för vad som är metabolt syndrom har varierat över åren och det finns fortfarande flera varianter. Gemensamt är faktorerna bukfetma, förhöjt blodsocker eller nedsatt glukostolerans, det vill säga insulinresistens, obalans i blodfetterna och förhöjt blodtryck.

Bukfetma och kolesterol

Bukfetma kan mätas på olika sätt, antingen helt enkelt med måttband, eller som relation mellan bukmått och stussmått.

  • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 94 centimeter, mycket ökad risk över 102 centimeter för män.
  • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 80 centimeter, mycket ökad risk över 88 centimeter för kvinnor.
  • Ökad risk med midja-stusskvot på över 1,0 hos män och 0,8 hos kvinnor.

Några exakta midjemått är ganska svåra att ge, eftersom människors kroppar skiljer sig för mycket åt. Vid högre ålder har till exempel fettet en tendens att lägga sig runt midjan och på så vis försämra midja-stusskvoten. Men generellt sett är det fettet som lägger sig runt midjan som anses utgöra större risk för hjärt-kärlsjukdomar. Bukfetma minskar det goda HDL-kolesterolet mer än fett på andra delar av kroppen.

Högt blodtryck

Högt blodtryck, eller hypertoni, orsakar i sig inte högt kolesterol. Men det hänger ofta ihop, som två delar av det metabola syndromet. Det finns ingen skarp gräns mellan vad som är normalt och högt blodtryck. Man brukar ha 140/90 som riktmärke. Om antingen den ena eller båda siffrorna är högre, är blodtrycket högt. Ärftliga anlag, stress, övervikt, matvanor och hög alkoholkonsumtion kan ligga bakom högt blodtryck.

Stress och kolesterol

Vid extremt hög stress påverkas blodfetterna direkt. Då är de så kallade katekolaminerna (adrenalin och noradrenalin) höga, medan insulinkänsligheten sjunker. Hela blodfettsdistributionen omorganiseras för att de mest livsnödvändiga organen ska få energi. Det uppstår delvis samma fenomen som vid svält.

Vid "normal" stress påverkas knappast kolesterolet direkt, bara en liten sänkning av HDL-värdena kan märkas. Men däremot är effekten indirekt. Stress kan bidra till diabetes, högt blodtryck och andra delar av det metabola syndromet, som i sin tur påverkar kolesterolhalten.

Kost och kolesterol

Ungefär en fjärdedel av det kolesterol vi behöver kommer från vår föda, resten tillverkas i levern. Länge trodde man att om man drog ner på det kolesterolet vi får från födan så sänker man kolesterolhalten. Kolesterolrik mat som ägg, kaviar, räkor och andra skaldjur samt inälvsmat fick stora varningsskyltar.

I dag är bilden mer nyanserad. Kroppen har nämligen sin egen kontrollmekanism. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Därför behöver man inte vara rädd för att äta måttligt med ägg eller räkor, som ur andra synpunkter är magra och näringsrika livsmedel.

Däremot har det visat sig att mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar det onda LDL-kolesterolet i blodet. Därför är rekommendationerna i dag att minska på det mättade fettet.

Enkelt uttryck finns det mycket mättat fett i däggdjur och mycket omättat i fisk och vegetabiliska oljor. Det finns två sorters omättade fetter: enkelomättade och fleromättade. Både enkelomättat och fleromättat fett har god verkan på kolesterolet och minskar LDL i blodet. Det innebär inte att dietisterna rekommenderar att hälla olja på allt – fett innehåller en hel del kalorier, oavsett om det är mättat eller omättat.

Transfetter är flytande oljor som har gått igenom en kemisk härdningsprocess. Genom härdningen omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, eller delvis härdade fetter. Transfetterna är ännu farligare än mättat fett och påverkar kolesterolet mer. Transfetter finns bland annat i kakor, kex, pajer, pommes frites och godis. Om det på innehållsförteckningen står "delvis härdat fett" betyder det att varan innehåller transfetter.

Det finns också transfetter naturligt i mjölkprodukter, men dessa har inte visat samma skadliga effekter som de industriellt framställda transfetterna.

Stillasittande och kolesterol

Brist på rörelse påverkar alla delar av det metabola syndromet, blodtryck, blodfetter, blodsocker och bukfetma. Mängder med studier visar att fysisk aktivitet ökar kapaciteten att omsätta fett och sänker kolesterolvärdena i blodet. Läkarna blir alltmer medvetna om den fysiska rörelsens betydelse för hälsan och antalet "motions-recept" ökar stadigt.

Könsskillnader

Man bukar säga att män har högre kolesterol och löper större risk för åtföljande hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Det stämmer – så länge de är unga. Yngre män har oftast högre nivåer av det skadliga LDL-kolesterolet, medan yngre kvinnor i stället har högre koncentrationer av det skyddande HDL-kolesterolet. Detta beror framför allt på det kvinnliga könshormonet östrogen. Efter menopausen närmar sig kvinnorna männen och vid hög ålder är riskerna lika höga för kvinnor som för män.

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2018-05-31