Högt kolesterol riskfaktorer

Högt kolesterol är i de flesta fall ingen sjukdom i sig. Däremot leder det till ett antal hjärt-kärlsjukdomar. Höga LDL-värden och låga HDL-värden utgör alltså riskfaktorer för att få sjukdomar.

Riskerna för att få högt kolesterol är många och framför allt förknippade med livsstilsmönster. Det är svårt att peka ut en enda riskfaktor som har orsakat högt kolesterol, eftersom kost- och motionsvanor ofta hänger samman.

Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar mångdubblas om man har flera av riskfaktorerna. Om till exempel en person har högt kolesterolvärde och samtidigt röker är risken för hjärt-kärlsjukdomar 14 gånger större än för en frisk person. Har man ytterligare en riskfaktor femdubblas risken. Även andra sjukdomar kan vara bakomliggande orsaker till det höga kolesterolet.

Tidigare hjärtinfarkt

Har man haft hjärtinfarkt är risken för återfall hög. Var femte som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke kommer tillbaka till sjukhuset eller avlider inom ett år, som följd av ett återfall. Att hålla kolesterolvärdena nere med medicinering och förändringar av livsstilen är nödvändigt. När man behandlar patienter med tidigare hjärtinfarkt vill man hålla kolesterolvärdena lägre än vad de etablerade ”normalvärdena” anger.

Sjukdomar som påverkar blodfetterna

Sjukdomar som kan leda till obalans i kolesterolvärdena:

  • njursvikt
  • nedsatt funktion av sköldkörteln (hypotyreos)
  • gallstockning (kolestas)

Andra sjukdomar kan ge dyslipidemi, som exempelvis:

  • flera cystor i äggstockarna (polycistiskt ovariesyndrom (PCOS)
  • reumatiska sjukdomar

Även hypofyssjukdomar kan leda till dyslipidemi, exempelvis:

  • kortisolöverskott (hyperkortisolism)
  • hypofysskada (hypopituitarism)
  • tumör i hypofysen (akromegali)
  • tillväxthormonbrist (GH-brist)

För höga triglyceridvärden kan leda till bland annat

  • inflammation i bukspottskörteln (pankreatit)

Diabetespatienter har ofta dyslipidemi. Vanligen har patienterna en kombination av lågt HDL, höga triglycerider och ibland högt kolesterol och i förlängningen hjärt-kärlsjukdomar. Läkemedelsverket har därför lyft upp typ 2-diabetes till samma risknivå som genomgången hjärtinfarkt. I Sverige räknar man med att det finns omkring 350 000 personer med diabetes, varav 300 000 har typ 2-diabetes, det som också brukar kallas åldersdiabetes.

Rökningens påverkan på kolesterol

Rökare lever alltid farligt och rökning är en stor riskfaktor när det gäller hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom påverkas kolesterolvärden både indirekt och direkt av rökning, vilket i förlängningen förstorar riskerna ännu mer för hjärt-kärlsjukdomar.

Rökningen skadar endotelskiktet i blodådrorna, vilket underlättar för LDL-kolesterolet att ta sig in i kärlväggen. Rökning sänker också det goda HDL-kolesterolet. Kvinnor som röker når menopausen tidigare än andra, vilket i sig ökar risken för högt kolesterol, eftersom de dessförinnan delvis är skyddade av östrogen.

Alkoholmissbruk och kolesterol

Alkoholmissbruk leder till en rad sjukdomar, många av dem hjärt-kärlrelaterade. Diabetes, leversjukdomar och pankreatit (inflammation i bukspottskörteln) är några av dem.

Samtidigt kan ett litet intag alkohol faktiskt ha en positiv effekt på kolesterolvärdena. Det visar studier på senare år. Först trodde man att den goda effekten enbart gällde rödvin och att den handlade om nyttiga antioxidanter i vinet. Senare studier visar dock att själva alkoholen har en positiv effekt genom att öka det goda HDL-kolesterolet i blodet. Men för att uppnå den goda effekten rör det sig om små mängder, 15–20 centiliter vin för män och 10–15 centiliter för kvinnor. Det motsvarar ett litet glas vin för kvinnor och ett lite större glas för män.

Det metabola syndromet

Uttrycket "metabolt syndrom" eller "syndrom X" som det hette tidigare, är ett samlingsnamn för flera olika riskfaktorer. Varje faktor är en risk i sig, men de verkar också tillsammans och förstärker varandra. För en person med metabolt syndrom är risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom mångfaldigt större.

Definitionerna för vad som är metabolt syndrom har varierat över åren och det finns fortfarande flera varianter. Gemensamt är de faktorer de innehåller, nämligen bukfetma, förhöjt blodsocker eller nedsatt glukostolerans, det vill säga insulinresistens, obalans i blodfetterna och förhöjt blodtryck.

Bukfetma

Bukfetma kan mätas på olika sätt, antingen helt enkelt med måttband, eller som relation mellan bukmått och stussmått.

  • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 94 centimeter, mycket ökad risk över 102 centimeter för män.
  • Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid ett midjemått över 80 centimeter, mycket ökad risk över 88 centimeter för kvinnor.
  • Ökad risk med midja-stusskvot på över 1,0 hos män och 0,8 hos kvinnor.

Några exakta midjemått är ganska svåra att ge, eftersom människors kroppar skiljer sig för mycket åt. Vid högre ålder har till exempel fettet en tendens att lägga sig runt midjan och på så vis försämra midja-stusskvoten. Men generellt sett är det fettet som lägger sig runt midjan som anses utgöra större risk för hjärt-kärlsjukdomar. Bukfetma minskar det goda HDL-kolesterolet mer än fett på andra delar av kroppen.

Högt blodtryck

Högt blodtryck, eller hypertoni, orsakar i sig inte högt kolesterol. Men det hänger ofta ihop, som två delar av det metabola syndromet. Det finns ingen skarp gräns mellan vad som är normalt och högt blodtryck. Man brukar ha 140/90 som riktmärke. Om antingen den ena eller båda siffrorna är högre, är blodtrycket högt.Ärftliga anlag, stress, övervikt, matvanor och hög alkoholkonsumtion kan ligga bakom högt blodtryck.

Stress

Vid extremt hög stress påverkas blodfetterna direkt. Då är de så kallade katekolaminerna (adrenalin, noradrenalin och dopamin) höga, medan insulinnivåerna sjunker. Hela blodfettsdistributionen omorganiseras för att de mest nödvändiga delarna av kroppen ska få energi. Det uppstår samma fenomen som vid svält.

Vid "normal" stress påverkas knappast kolesterolet direkt, bara en liten sänkning av HDL-värdena kan märkas. Men däremot är effekten indirekt. Stress kan bidra till diabetes, högt blodtryck och andra delar av det metabola syndromet, som i sin tur påverkar kolesterolhalten.

Kost och kolesterol

Ungefär en fjärdedel av det kolesterol vi behöver kommer från vår föda, resten tillverkas i levern. Länge trodde man att om man drog ner på det kolesterolet vi får från födan så sänker man kolesterolhalten. Kolesterolrik mat som ägg, kaviar, räkor och andra skaldjur samt inälvsmat fick stora varningsskyltar.

I dag är bilden mer nyanserad. Kroppen har nämligen sin egen kontrollmekanism. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Därför behöver man inte vara rädd för att äta måttligt med ägg eller räkor, som ur andra synpunkter är magra och näringsrika livsmedel.

Däremot har det visat sig att mättat fett skadar kolesterolbalansen och ökar det onda LDL-kolesterolet i blodet. Därför är rekommendationerna i dag att minska på det mättade fettet.

Enkelt uttryck finns det mycket mättat fett i däggdjur och mycket omättat i fisk och vegetabiliska oljor. Det finns två sorters omättade fetter: enkelomättade och fleromättade. Både enkelomättat och fleromättat fett har god verkan på kolesterolet och minskar LDL i blodet. Det innebär inte att dietisterna rekommenderar att hälla olja på allt.

Transfetter är flytande oljor som har gått igenom en kemisk härdningsprocess. Genom härdningen omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, eller delvis härdade fetter. Transfetterna är ännu farligare än mättat fett och påverkar kolesterolet mer. Transfetter finns bland annat i kakor, kex, pajer, pommes frites och godis. Om det på innehållsförteckningen står "delvis härdat fett" betyder det att varan innehåller transfetter.

Det finns också transfetter naturligt i mjölkprodukter, men dessa har inte visat samma skadliga effekter som de industriellt framställda transfetterna.

Stillasittande

Brist på rörelse påverkar alla delar av det metabola syndromet, blodtryck, blodfetter, blodsocker och bukfetma. Mängder med studier visar att fysisk aktivitet ökar kapaciteten att omsätta fett och sänker kolesterolvärdena i blodet. Läkarna blir alltmer medvetna om den fysiska rörelsens betydelse för hälsan och antalet "motions-recept" ökar stadigt.

Könsskillnader kolesterol

Män anses ha högre kolesterol och löpa större risk för åtföljande hjärt-kärlsjukdomar än kvinnor. Det stämmer – så länge de är unga. Då är också dödligheten större för män. Kvinnor är delvis skyddade av det kvinnliga könshormonet östrogen. Efter menopausen närmar sig kvinnorna männen och vid hög ålder är riskerna lika höga för kvinnor som för män. Eftersom kvinnor lever längre än män jämnar det ut sig.

Om man ser på det totala antalet kvinnor och män som dör i hjärt-kärlsjukdomar finns det ingen skillnad i antalet. Däremot släpar forskningen på kvinnor efter. De flesta forskningsresultaten om kolesterolvärden och hjärt-kärlsjukdomar baserar sig fortfarande på undersökningar av män.

Medvetenheten om att kvinnors symptom kan se annorlunda ut än männens har dock förändrat forskningen och de studier som görs i dag tar ofta hänsyn till skillnader mellan män och kvinnor.

Sidan senast uppdaterad 2016-05-03