Familjär hyperkolesterolemi – en genetisk sjukdom

De flesta personer med förhöjt kolesterolvärde har det sannolikt genom en kombination av arv och levnadsvanor. Men för ungefär 5 procent är det en uttalat ärftlig sjukdom. Den kallas familjär hyperkolesterolemi och förkortas oftast FH.

Närmare 50 000 svenskar beräknas ha FH familjär hyperkolesterolemi, vilket betyder att sjukdomen är lika vanlig som typ 1-diabetes. Men det är endast cirka 2 000 som har fått en diagnos och för många kan en hjärtinfarkt i 40-årsåldern vara det första tecknet på FH. Sjukdomen är resultatet av olika genetiska defekter som gör att den drabbade har förhöjda halter av LDL-kolesterol i blodet redan från födseln. En av 200 personer i befolkningen har sannolikt en genetisk förändring som ger upphov till FH.

Personer med FH har en mycket kraftigt förhöjd risk att redan i unga år insjukna i kranskärlssjukdom, det vill säga hjärtinfarkt och kärlkramp. Om de dessutom har andra kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom ökar risken ytterligare. Hälften av männen har insjuknat i allvarlig kranskärlssjukdom vid 45–50 års ålder och hälften av kvinnorna vid 55–60 års ålder.

En ärftlig sjukdom

FH är en så kallad dominant ärftlig sjukdom, vilket betyder att den ärvs från en sjuk förälder till barnet. Det kallas den heterozygota formen av FH.

Ett barn har 50 procents risk att få FH om någon av dess föräldrar har det. Om båda föräldrarna har FH kan några av barnen drabbas av den mycket sällsynta homozygota formen, som leder till en mycket kraftig kolesterolstegring. De kan då få kranskärlssjukdom redan i 5–10-årsåldern. Det är väldigt sällsynt och drabbar en på miljonen i Sverige.

Symptom på FH familjär hyperkolesterolemi

Det främsta symptomet på FH är kraftigt förhöjda LDL-kolesterolvärden, i regel över 6,5 mmol/l. Men det finns också synliga tecken på FH som brukar visa sig i 25-årsåldern. De kallas för xantom och är utbuktningar eller knölar som uppstår antingen på hälsenorna, knäna eller fingrarna. Gulaktiga prickar eller fläckar runt ögonen kan också vara tecken på

FH liksom en gråaktig ring i ytterkanten av ögats iris.

Under senare år har det blivit allt vanligare att diagnosen FH fastställs med ett gentest. När man identifierat en mutation hos en person med FH kan man sedan enklare undersöka nära släktingar genom så kallad kaskadscreening.

Kolesterol skickas ut från levern i lipoproteiner, som omvandlas till LDL i cirkulationen. För att kroppens vävnader ska kunna använda sig av kolesterolet har cellerna särskilda receptorer för just LDL. Fungerande LDL-receptorer är avgörande för hur höga LDL-nivåerna är i blodet. Vid FH har det uppstått en mutation i någon av tre gener, och i den absoluta majoriteten av fallen handlar det om en mutation i genen för LDL-receptorn, vilket innebär att personer med heterozygot FH bara har cirka halva antalet fungerande receptorer på cellernas ytor jämfört med en frisk person. Konsekvensen är att det alltid finns ett överskott av LDL-kolesterol som cirkulerar i blodet och som kan lagras in i blodkärlens väggar.

Behandling av FH

Behandlingen av FH skiljer sig inte så mycket från den vid annan hyperkolesterolemi. Kombinationen livsstil/medicin är fortfarande viktig, men medicinering har större betydelse för FH-patienter eftersom de inte nödvändigtvis har några andra faktorer som bukfetma, rökning, högt blodtryck, diabetes och stillasittande. En person med FH kan således vara smal, äta bra mat och motionera och ändå ha högt kolesterol.

Statiner är den vanligaste medicinen. Statinerna blockerar ett specifikt enzym i levern och hämmar därmed kolesterolproduktionen i levern. Ibland kombineras statiner med andra läkemedel, som kolesterolabsorptionshämmare, gallsyrabindare, nikotinsyra eller fibrater (läs mer om detta under Högt kolesterol behandling).

Under 2015 godkändes två olika så kallade PCSK9-hämmare av EU. PCSK9-hämmare sänker kolesterolet kraftigt vid kombinationsbehandling med statiner, och börjar komma till användning vid svårkontrollerad FH.

För personer med den homozygota formen av FH fungerar sällan läkemedel som stimulerar LDL-receptorerna tillfredsställande. För dem är i dag ofta den enda möjligheten att rena blodet från LDL-partiklar, vilket de behöver göra varannan vecka med en form av dialysbehandling. Man har också i några fall genomfört behandling med levertransplantation och till och med försök till genterapi.

Det finns en patientförening för personer med FH, webbadress www.fhsverige.se   

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2018-05-31