Fler icke-rökare får KOL

När SCAPIS nu startar i Umeå hoppas professor Anders Blomberg att studien ska svara på frågan om varför de som aldrig rökt kan drabbas av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Personlig fakta
  • Namn: Anders Blomberg
  • Bor: Byn Innertavle strax öster om Umeå
  • Familj: Fru och tre döttrar i åldrarna 10-17 år
  • Intressen: Åker skidor på alla ledder, plockar bär och reser gärna
  • Dold talang: Väldigt dold – jag skriver gärna sånger till födelsedags- och disputationsfester…

SCAPIS växer. Hjärt-Lungfondens satsning på att undersöka 30 000 svenskar i åldern 50–64 år och bygga världens djupaste medicinska kunskapsbank drar nu norrut.

– Ett fantastiskt och värdefullt projekt, säger professor Anders Blomberg i Umeå, som nu ska börja undersöka 2 500 slumpvis utvalda umebor.

Möjliga samband mellan KOL och luftföroreningar

Målet med SCAPIS är bland annat att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt- eller lungsjukdom och hindra sjukdomen innan den uppstår. Anders Blomberg, som är professor i lungmedicin, forskar förutom på KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, bland annat om luftföroreningars skadliga effekter. Det vill säga hur dieselavgaser, vedrök och liknande inverkar på hjärt-, kärl- och lungsjukdomar.

– Vi misstänker att människor med en KOL-diagnos men som själva aldrig rökt, ser annorlunda ut i sina luftvägar jämfört med KOL-patienter som är eller har varit rökare.

Fler icke-rökare får KOL

Anders Blomberg tror att undersökningen kan identifiera markörer som ger mer information om orsakerna till den KOL-liknande sjukdomsbild man ser hos aldrig-rökare. Kanske har för tidig födsel inverkan, luftföroreningar i omgivningen kan påverka liksom eventuellt andra händelser i barndomen, såsom infektioner.

I dag är runt 8 procent av svenskarna drabbade av KOL. Men sannolikt kommer andelen rökare/ex-rökare som drabbas av KOL att minska, medan frekvensen ökar hos aldrig-rökare. Befolkningsunderlaget i Umeå är betydligt mindre än vid övriga universitetssjukhus, men Anders Blomberg tror inte att det blir problem att samla den grupp som krävs för att forskningen ska bli relevant.

– Vi har sett i tidigare studier med liknande upplägg – till exempel i ”Västerbottensprojektet”, där man även studerar hjärt-kärlsjukdomar – att svarsfrekvensen häruppe brukar vara jämförelsevis hög. Många är intresserade av sin hälsa och vill även bidra till forskningen, avslutar han.

Sidan senast uppdaterad 2016-05-09