Forskning om KOL

För att förhindra att fler människor drabbas av KOL inriktas en stor del av forskningen mot att identifiera faktorer som är särskilt viktiga för att utveckla eller för att skydda mot sjukdomen.

Rökning är den vanligaste orsaken, men utvecklingen av KOL beror på förhållandet mellan det irriterande ämnet och kroppens eget försvar. Detta håller forskarna på att lära sig mer om. Uppskattningar säger att 15-20 procent av orsakerna till KOL i västvärlden är något annat än rökning. Därför är det viktigt att försöka ta reda på vad som ligger bakom och varför kroppen reagerar på det här sättet. Kunskapen ger också ökade möjligheter att påverka hur sjukdomen utvecklas. Hjärt-Lungfonden stödjer forskning inom dessa områden.

Ärftliga faktorer för inflammation

Redan på 1960-talet visade två läkare i Malmö att en medfödd brist på skyddsämnet alfa-1-antitrypsin gör att man har lättare att utveckla KOL. Det är alltså särskilt farligt hos rökare att ha den här bristen för då saknas den normala skyddsfunktionen. Även om det bara är några enstaka procent av alla som har KOL som har denna speciella brist, så är det en modell för hur man kan tänka sig att sjukdomen utvecklas också hos andra.

Det börjar bli allt tydligare att det finns flera ärftliga komponenter som bidrar till att man utvecklar sjukdomen. Alfa-1-antitrypsinbristen är bara ett exempel. Andra typer av ärftliga faktorer är mer komplicerade och kräver ytterligare forskning för att identifieras.

För närvarande pågår intensiv forskning kring den inflammatoriska processen vid KOL och kunskapen ökar snabbt. I dag vet man att vissa ämnen i kroppen ger upphov till inflammatoriska celler som kan skada luftvägarnas struktur för alltid. Läkemedel som riktas just mot att hämma eller stoppa dessa ämnen från att göra skada är under utveckling och prövas nu kliniskt.

Förbättrad livskvalitet

Forskning bedrivs på flera fronter för att förbättra livskvaliteten för befintliga KOL-patienter. Nu riktas exempelvis omfattande insatser på att undersöka hur försämringsperioderna kan mildras. Det finns många bevis på att det går att påverka förloppet.

Konkreta resultat av tidigare forskning är till exempel att KOL-patienter nu rekommenderas att vaccinera sig mot influensa varje år. Detta är ett sätt att minska antalet svåra infektioner. Därutöver finns många studier som talar för att det är bra med träning. När det gäller farmakologisk behandling har olika typer av luftrörsvidgande mediciner, eventuellt tillsammans med inhalationskortison, visat sig kunna reducera antalet försämringsperioder med cirka 25 procent.

Ytterligare en behandling med en ny mekanism som minskar risken för försämringar har nyligen introducerats. Behandlingen ges i tablettform. Exakt hur dessa nya medel verkar är inte klarlagt. En del av effekten förklaras av att luftrörsvidgningen gör att man får bättre borttransport av slem från luftvägarna, vilket leder till färre infektioner. Men det kan också vara så att de här medicinerna påverkar själva inflammationen som finns i luftrören.

Patienter som inte själva kan upprätthålla tillräckligt hög syrehalt brukar erbjudas syrgasbehandling i hemmet. Denna metod började användas redan på 1980-talet, och studier visade tidigt att detta minskar dödligheten och att patienterna mår väsentligt bättre. Idag har forskare byggt upp ett andningssviktsregister i Sverige som omfattar alla patienter med syrgasbehandling i hemmet.

Samband mellan KOL och hjärtsjukdom

En insikt som blivit allt starkare de senaste åren är att KOL inte bara är en sjukdom som sitter i luftrören. KOL-patienter får till exempel oftare hjärt-kärlsjukdom än andra. För att klarlägga mekanismerna bakom detta pågår flera omfattande studier. Stora patientgrupper undersöks både med hänsyn till lungfunktioner och till hjärta. Sedan analyseras resultaten för att se vilka gemensamma faktorer som gör att sjukdomarna förekommer tillsammans.

Det planeras även stora folkhälsostudier som ska studera sambanden mellan hjärt-kärlsjukdom och KOL.

Sidan senast uppdaterad 2016-04-11