Forskning om kolesterol

Kolesterol uppfattas fortfarande av vissa som kontroversiellt. Trots att kunskaperna har ökat mycket på senare år, både vad gäller orsaker och behandling, har inte enigheten bland forskarna varit total. Att förhöjda kolesterolvärden ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och att kolesterolsänkande behandling minskar risken är dock väl etablerat.

De övergripande kopplingarna mellan kost, kolesterolnivåer och hjärt-kärlsjukdomar är mer komplexa och mycket forskning pågår på det området. Frågan om hur lågt LDL-värde man bör eftersträva är inte heller helt löst.

Det finns fortfarande en del läkare som framför att högt kolesterol inte alls leder till hjärt-kärlsjukdomar. "Kolesterolkritikerna" är dock väldigt få, och de argumenterar framför allt mot sambanden mellan kost och åderförfettning, men också i vissa fall mot nyttan av läkemedelsbehandling. Forskningen har dock fortsatt att ge tydliga resultat, inte minst vad gäller nyttan av behandling men även rörande sambanden med arv och livsstil.

Alla senare studier pekar åt samma håll. De visar dels att kost och livsstil är viktigt för balansen av kolesterolvärdena, dels att man kan påverka dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar med hjälp av mediciner. Framför allt statinbehandling har under senare år framstått som det klara förstahandsalternativet vid medicinering.

Sökandet efter gener

Forskningen om kolesterol följer i dag en rad olika spår. Den kanske viktigaste forskningen är fortfarande att försöka förstå styrningsmekanismerna, vad som sker och varför. Frågan angående genernas betydelse för kolesterolhalten är långt ifrån färdigutredd. I dag känner man till flera sjukdomar som leder till ärftlig hyperkolesterolemi och tidig hjärt-kärlsjukdom, men det finns ännu många sjukdomsgener under kartläggning.

Sökandet efter nya behandlingar 

Behandling med statiner är ett etablerat sätt att sänka kolesterolvärdet. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att sänka LDL, bland annat med hjälp av modifierade hormoner eller antikroppar mot proteiner som styr LDL-receptornedbrytningen. Möjligheterna att höja det goda HDL-kolesterolet studeras också intensivt i både djurmodeller och i kliniska studier.

En annan fråga som sysselsätter forskarna är om man kan få alltför lågt kolesterolvärde. Däggdjuren har omkring 1 mmol/l, alltså långt mycket lägre än människorna. Vad säger att vi inte ska sträva efter ännu lägre värden än de som är dagens målvärden? Kanske kommer alla över 40 att rekommenderas behandling med statiner i framtiden, i förebyggande syfte. Redan i dag säljs statiner receptfritt i bland annat Storbritannien.

En intressant utmaning för forskarna är att studera undantagen. Det vill säga de som är fullständigt friska trots att de har rubbade blodfetter, äter onyttigt och inte rör sig alls. Vad har de som är annorlunda?

Kopplingen mellan kolesterol och hjärnan sysselsätter många forskare. Till exempel har det visat sig att höga kolesterolhalter kan bidra till demenssjukdomar som Alzheimer.

Genteknik är ett annat område som kan kopplas till kolesterolvärdet. Det pågår intensiva studier av behandling med så kallat hämmande RNA, som är en metod att ”stänga av” aktiviteten i en specifik gen. I framtiden kanske gentekniken kan göra det möjligt att korrigera ärftliga rubbningar eller ge oss ett vaccin mot högt kolesterol. 

Källa: Hjärt-Lungfondens temaskrift om Kolesterol
Vetenskapligt ansvarig: Bo Angelin, professor i klinisk metabolisk forskning vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet, Huddinge
Uppdaterat: 2018-05-31