Borsta tänderna – för hjärtats skull

Sambandet mellan munhälsan och risken för hjärt-kärlsjukdom är fortfarande ganska okänt hos svenskarna. Ett nytt initiativ från Hjärt-Lungfonden och Philips ska öka kunskapsnivån.

Erica Eliasson, Philips Sonicare, och Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden

Foto: Tintin Vidhammar

Den svenska forskningsstudien Parokrank bekräftade nyligen att det finns en koppling mellan tandlossningssjukdom och hjärt-kärlsjukdom. Risken att få en första hjärtinfarkt var tydligt högre för personer med medelsvår till svår tandlossning jämfört med dem utan diagnosen, visade studien.

Parokrank är den senaste i raden av vetenskapliga undersökningar som visat på ett samband mellan munhälsa och hjärt-kärlsjukdom. Men trots att kopplingen är väletablerad, är det enligt en aktuell Sifoundersökning mindre än hälften av den svenska befolkningen som känner till den.

Initiativet "Borsta för hjärtat"

Det här är bakgrunden till det initiativ som vi på Hjärt-Lungfonden lanserar i februari tillsammans med Philips Sonicare: ”Borsta för hjärtat”. Kampanjen kommer att synas lite varstans; i våra och Philips Sonicares kanaler men också hos återförsäljare som Clas Ohlson och Elgiganten.

Erica Eliasson är ansvarig för media, PR och partnerskap när det gäller konsumentprodukter på Philips. Som så många andra har hon personlig erfarenhet av hjärt-kärlsjukdomarna i sin närhet.

– De här sjukdomarna berör verkligen alla. Forskningen har bidragit till stora framsteg men vi behöver komma längre. Det är inte alla som känner till att det kan finnas en koppling mellan tandborstning och hjärt-kärlsjukdom, säger hon.

– Tandborstning är mycket mer än vita tänder och en fräsch andedräkt. Ofta är borstningen något som man stressar igenom, men om man har i bakhuvudet att det kan vara bra för hjärthälsan så kan det öka motivationen att fortsätta de två minuter som rekommenderas, säger Erica Eliasson.

En annan nyckel till en god tandhälsa är att börja att tänka på tänderna tidigt i livet.

– Goda vanor startar tidigt som det heter. Börjar du ta hand om dina tänder tidigt har du skapat en bra vana som kan ha en positiv inverkan på hjärt-kärlhälsan senare i livet, säger Erica Eliasson.

– Goda vanor startar tidigt som det heter. Börjar du ta hand om dina tänder tidigt har du skapat en bra vana som kan ha en positiv inverkan på hjärt-kärlhälsan senare i livet, säger Erica Eliasson.

Ett bra stöd för en god tandhälsa är 2+2+2+2-metoden som rekommenderas av Folktandvården.

– Den innebär att man borstar tänderna minst två minuter, två gånger om dagen, med två centimeter tandkräm och sedan väntar minst två timmar till nästa måltid.
Utöver det är det viktigt att rengöra mellan tänderna och, även om man tycker att man har bra koll på sina tänder, besöka en tandläkare eller tandhygienist regelbundet, säger Erica Eliasson.

Vilket är det enskilt viktigaste att tänka på när det gäller tandborstningen?

– Att hålla på i två minuter är antagligen det som flest slarvar med, skulle jag säga. 20 sekunder är antagligen vanligare än två minuter. Det kanske känns som att man står och borstar länge, men det är lätt att överskatta tiden man lägger på tandborstningen. Man kan använda en klocka eller mobilen för att ta tid och de flesta eltandborstar har särskilda tvåminutersprogram, säger Erica Eliasson.

– Om du använder en eltandborste med sonisk teknologi pressas även tandkräm och vatten in mellan tänderna för en mer djup och skonsam rengöring. Du får 62 000 bortstrårörelser per minut, vilket innebär lika många rörelser efter två minuters tandborstning som efter en hel månad med en vanlig tandborste.

Den bakteriebeläggning som byggs upp på tänderna när vi äter och dricker kallas tandplack. Om placken inte borstas bort bryter bakterierna i placken ner tandköttet och orsakar så kallade tandköttsfickor. I fickorna samlas bakterier och det skapas stora sårytor som är kroniskt inflammerade. Inflammationen kan orsaka tandlossning, men man tror att den även påverkar kroppen utanför själva munhålan och kan påverka åderförkalkningsplacken i hjärtats kranskärl på två sätt. Dels snabbas åderförkalkningsprocessen på, dels kan de redan befintliga åderförkalkningsplacken bli mer sköra, vilket ökar risken för hjärtinfarkt eller stroke. 

Personer med diabetes har allmänt sämre läkningsförmåga och ökad risk för infektioner. De har också oftare tandlossning än övriga, och bland de med svår tandlossning är det vanligt med tidigare okänd diabetes. En förklaring är att ökat socker i blodet gynnar tillväxten av bakterier. Eftersom det finns ett samband mellan sockerhalten i blodet och tandlossning är det viktigt att ha god kontroll på blodsockret. God kontroll minskar risken för bakterietillväxt i tandköttsfickor, samtidigt som behandling av omfattande tandlossning kan förbättra blodsockernivåerna.