Mekanismer i immunförsvaret kan skydda mot smitta

Bara en av tio individer som är smittad av tbc blir sjuk. Övriga har ett immunförsvar som klarar av att förstöra bakterierna. Samma mekanismer kan kanske skydda mot covid-19.

Foto: Peter Holgersson

Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, är en av dem
som har fått Hjärt- Lungfondens extra anslag för att forska kring covid-19 och lungsjukdom. Tillsammans med sina forskarkollegor vill hon försöka ta reda på vilka förändringar som covid-19 ger i vår arvsmassa. Sedan många år har Maria Lerm gjort liknande studier kring tbc.

– Vår idé är att covid-19 ger specifika epigenetiska förändringar i arvsmassan. Sedan länge
har vi sett att det vid tbc finns liknande mekanismer. Nu vill jag studera hur epigenetiska
mönster i arvsmassan påverkas vid genomgången covid-19-infektion, förklarar hon. Epigenetiska förändringar innebär att arvsmassan påverkas så att vissa gener slås av och andra slås på.

Genom att samla in prover från patienter som har haft covid-19 respektive tbc, vill hon undersöka om det finns liknande genetiska mönster mellan covid-19 och tbc.

– Vi vill undersöka om man kan koppla samman covid-19-sjukdomens svårighetsgrad med förekomst av de epigenetiska mönster som tuberkulosvaccinet eller närkontakt med
tuberkulos ger. Vår teori är att detta hänger ihop med tränad immunitet som ökar immunförsvarets möjlighet till en bättre respons på en infektion, säger Maria Lerm.
Förhoppningen är att forskarnas analyser kan ge information både om covid-19-infektion
och tbc samt hur svårighetsgraden efter covid-19 påverkar immuncellerna.

– Vi vill också se om vaccinet mot tbc kan skydda mot covid-19 och undersöka om vi kan använda informationen för att se om en person är skyddad mot ny infektion. Teorin är att det finns liknande processer i vårt immunsystem både kring sjukdomen tbc och covid-19. Uppemot en fjärdedel av världens befolkning är infekterade av bakterien tbc och drygt tio procent av dem som har utvecklat aktiv tbc riskerar att dö om sjukdomen inte behandlas. En person som har haft tbc kan dessutom bli smittad igen och sjukdomen kan ligga latent i kroppen innan den bryter ut. Men bara en av tio som är smittad av tbc blir sjuk.

Foto: Peter Holgersson

– Vi vill ta reda på varför en del inte blir särskilt sjuka när de smittas. Deras immunförsvar
verkar kunna oskadliggöra bakterien men vi vet inte riktigt varför. Min viktigaste
frågeställning är att försöka ta reda på vad det är som gör att bakterien vid tbc oskadliggörs
hos dem men inte hos andra. Om vi kan lyckas ta reda på det kan vi hitta helt nya sätt
att förhindra svår sjukdom och förhoppningsvis se liknande mekanismer hos dem som har
haft covid-19, säger Maria Lerm.

Bakgrunden till teorierna att tbc-bakterien överlever i vita blodkroppar, som finns i lungan. Cellerna har normalt förmåga att döda bakterier, men förmågan kan hämmas av tbc-bakterier. När man får in tbc-bakterier i kroppen uppstår en dragkamp mellan cellerna
och bakterien. Teorin är att om cellerna är gynnsamt omprogrammerade via epigenetiska
mekanismer så blir vi inte sjuka av tuberkulos.

– Generna kan slås på och av genom en epigenetisk förändring. Det epigenetiska
immunminnet är helt annorlunda än det immunminne som ligger till grund för de vacciner som finns i dag. Mitt mål är att förstå ännu mer kring den här processen och försöka
beskriva hur celler som utsatts för mykobakterier, som är den bakterie som orsakar tbc,
kommunicerar med andra celler, säger hon. Denna kunskap kan sedan översättas och
användas i studierna kring covid-19.

– Om vi förstår hur lungorna är skyddade kan vi ta fram något liknande för att härma
skyddet. Min dröm är att vi kan använda vår information till att designa nya preventionsmetoder mot tbc. Jag tror att mycket av min forskning kan användas för att hitta strategier för att skydda befolkningen mot allvarlig covid-19.