Lungsäcken (pleura) är den tunna hinna som omger lungorna och täcker brösthålans insida. Hinnsäcken består av två skikt och mellan de båda skikten finns pleurahålan, som innehåller en tunn vätskefilm. Lungsäcken kan drabbas av olika sjukdomar, exempelvis lungsäcksinflammation, vätska i lungsäcken och lungkollaps.
Symtom på lungsäcksinflammation (pleurit)
Vid lungsäcksinflammation har lungsäckens hinnor blivit inflammerade. Oftast beror lungsäcksinflammation på ett virus, men det kan också orsakas av bakterier eller andra sjukdomar.
Vid lungsäcksinflammation gör det ont på den ena sidan av bröstkorgen när man andas, framför allt vid djupa andetag. Andfåddhet och torrhosta är andra symtom.
Om lungsäcksinflammationen har orsakats av virus läker den ut av sig själv. Om den har orsakats av bakterier, till exempel i samband med lunginflammation eller lungtuberkulos, behandlas den med antibiotika.
Vätska i lungsäcken (hydrotorax)
Av olika anledningar kan det bli för mycket vätska i pleurahålan. Orsakerna kan vara allt från godartade behandlingsbara tillstånd till allvarliga och potentiellt dödliga sjukdomar, som olika typer av cancer. Symtomen är i allmänhet andfåddhet och hosta.
Den vanligaste orsaken till pleuravätska är hjärtsvikt, oftast i vänster kammare, och överskottet av vätska försvinner med läkemedel mot hjärtsvikt. Pleuravätska förekommer också hos cirka hälften av alla som vårdas på sjukhus för lunginflammation. Även hos personer med reumatiska sjukdomar som reumatoid artrit och framför allt systemisk lupus erythematosus (SLE) kan det förekomma pleuravätska.
Lungkollaps (pneumothorax)
Om det läcker in luft i lungsäcken faller själva lungan helt eller delvis ihop. Detta kallas lungkollaps (pneumothorax). Orsaken kan vara en traumatisk skada i bröstkorgen, exempelvis ett brutet revben, eller ett spontant läckage (spontan pneumothorax). Vid en lungkollaps gör ont i bröstkorgen när man andas och smärtan debuterar plötsligt. Andningen känns även tung. Om man misstänker lungkollaps bör man omgående söka vård.
En mindre lungkollaps läker ofta ut av sig själv, men i vissa fall måste luften sugas ut ur lungsäcken. Den som har haft lungkollaps en gång har ökad risk för att drabbas på nytt. Bland de som drabbas av lungkollaps är rökare överrepresenterade – men även långa och smala individer är överrepresenterade. Återfallsrisken är högst hos de patienter som fortsätter att röka. Cannabisrökning ökar risken ännu mer än vanlig tobak och även e-cigaretter ger en ökad risk.
Cancer i lungsäcken (pleuracarcinos och malignt pleuramesoteliom)
Pleuracarcinos och malignt pleuramesoteliom är två ovanliga lungsäckssjukdomar.
Pleuracarcinos innebär att en cancer har spritt sig (metastaserat) till lungsäcken. Modertumören behöver alltså inte finnas i lungan eller lungsäcken, utan kan finnas på annan plats i kroppen. Metastaser i lungsäcken kan ge upphov till stora mängder vätska som trycker ihop lungorna med andningssvårigheter som följd. Symtomen brukar lindras genom att vätska tappas ur lungsäcken.
Malignt pleuramesoteliom, eller lungsäckscancer finns i flera former och beror oftast på exponering för asbest långt (30–50 år) tidigare i livet. Asbest användes förr som isolering och i byggnadsmaterial, men är sedan 1982 förbjudet i Sverige och sjukdomen blir därför allt mindre vanlig i vårt land. Mesoteliom ger symtom som andfåddhet och värk i bröstkorgen. Behandlingen är cellgifter (cytostatika) och ibland operation och strålning.
