Hälsofaran i luften påverkar både hjärta och kärl

Luftföroreningar påverkar inte bara lungorna. Ny forskning visar även tydlig koppling till hjärt- och kärlsjukdomar.

Publicerad 2024-04-30 ur Forskning för hälsa nummer 1, 2024 | Text: Bertil Janson.

Bit för bit läggs det komplexa forskningspussel som visar hur människan påverkas av luftföroreningar. Luftföroreningar orsakar, enligt WHO:s beräkningar, globalt runt 7 miljoner dödsfall per år.

Thomas Sandström, professor i lungmedicin vid Umeå universitet, har tillsammans med sin forskargrupp i snart 40 år studerat hur olika typer av luftföroreningar påverkar vår hälsa – och inte bara lungorna.

De var först med att undersöka utsläppens effekter på hjärta och blodkärl, och studierna har efterhand kommit att utvidgas även till nervsystem och hjärna. Idag studerar de främst hur avgaser från diesel, biodiesel och olika typer av vedrök påverkar kroppen.

Vilka effekter har ni sett hittills?

– Dieselavgaserna ger inflammatoriska processer i lungor och blodkärl, vilket kan leda till proppbildning. Vedröken har andra effekter. Vi har gjort studier som visar effekter på cellnivå som sätter ner immunförsvaret. Det kan leda till infektioner, lungskador och lungsjukdomar.

Vilken luftförorening är det största folkhälsoproblemet?

– I Europa dominerar fortfarande motoravgaser, men vintertid kan vedrök lokalt bidra till mellan 30 och 80 procent av föroreningarna. Om vi i stället tittar på Indien så orsakar trafiken enorma utsläpp i de större städerna, medan folk på landsbygden bränner ved för uppvärmning och matlagning. Där utsätts främst kvinnor och barn för jättehöga halter av vedrök som bland annat kan ge svår astma och KOL.

Hur förändras föroreningarna över året i Sverige?

– Motoravgaserna finns ju hela året. Under vinterhalvåret kan rök från vedeldning lokalt bidra väldigt mycket. Sommartid kan skogsbränder, som kommer att öka på grund av klimatförändringarna, ge stora hälsoeffekter. Sommartid ökar även marknära ozon, som bildas när motoravgaser och rök bestrålas av solljus. Ozon är oerhört reaktivt och kan ge inflammationseffekter.

Vilket är det övergripande målet med er forskning?

– Att bidra till bättre hjärt- och lunghälsa. För att kunna nå dit och förstå vad som orsakar sjukdomar och sjukdomsförsämring måste vi också se miljösammanhanget.

Vad betyder stödet från Hjärt-Lungfonden?

– Det har varit helt avgörande. Det behövs pengar för att bygga upp ett forskningslabb och anställa personal, och långsiktigheten i anslagen har gjort att vi vågat satsa på systematisk forskning, alltså serier av undersökningar, i stället för mer tillfälliga hagelskott i olika riktningar.