Ny studie ska hjälpa fler att återhämta sig efter stroke

De flesta som får stroke överlever, men många drabbas av bestående funktionsnedsättningar.

Publicerad 2025-04-29 ur Forskning för hälsa nummer 2, 2025 | Text: Nils Bergeå.

Hjärt-Lungfonden finansierar 20 forskningsprojekt om stroke över hela landet. I ett av dem vill forskare i Lund ta reda på hur återhämtningen efter stroke kan förbättras vid olika typer av funktionsnedsättningar.

Varje år får omkring 25 000 svenskar stroke. De flesta överlever, men många drabbas av olika typer av bestående funktionsnedsättningar. Det kan handla om nedsatt motorik och/eller känsel, talstörningar (afasi), kognitiva problem och mental trötthet (fatigue).

Förutsättningarna för återhämtning efter en stroke varierar stort mellan patienterna.

– Det är fortfarande oklart hur prognosen ser ut för personer med olika typer av strokesymtom, och vad som kan orsaka en gynnsam effekt på återhämtningen efter en stroke, säger Arne Lindgren,professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Vill hitta markörer

Detta är utgångspunkten för det kliniska forskningsprojekt han leder med stöd av Hjärt-Lungfonden.

– Målet är att hitta olika markörer för när återhämtningen går bra respektive svårigheter. dåligt. Detta kan i sin tur peka mot vilka åtgärder vi kan sätta in för att hjälpa olika kategorier av patienter.

I studien, som också ingår i ett större internationellt samarbete, undersöker forskarna strokepatienter noggrant i akutskedet, efter tre månader samt efter ett år.

– Vi undersöker motorik, känsel, afasi, funktionsnivå, fatigue, livskvalitet och symtomens svårighetsgrad. Vid uppföljningarna registrerar vi förbättring eller utebliven förbättring och kan relatera detta till resultaten från de kliniska undersökningar och analyser av blodprov som vi också tagit. Vi har nyligen också fått stöd för att göra nya genetiska analyser.

Genetisk variant

I en tidigare studie kunde forskarna koppla en särskild genetisk variant till en förhöjd risk att återhämtningen inte gått bra för patienten tre månader efter sin stroke.

– Då tittade vi på hur patienterna fungerade globalt, det vill säga övergripande. I den nya studien letar vi på mer detaljerad nivå efter faktorer som påverkar exempelvis motoriken eller kognitionen.

Den nuvarande studienstartade 2021. Rekryteringen av patienter fortgår. Många yrkesgrupper i sjukvården deltar, fysioterapeuter utvärderar exempelvis patienternas motorik och sjuksköterskor kartlägger symtom som fatigue och kognitiva svårigheter.

– Hypotesen är att det finns biomarkörer som indikerar om man kan förvänta sig en god eller en dålig återhämtning.

Nästa fråga är om man kan påverka dessa faktorer med någon sorts behandling. Det kan handla om läkemedel, befintliga eller nya, eller andra metoder som exempelvis fysioterapi, säger Arne Lindgren.