Jakten på markörer som förutsäger stroke

Snart kan det finnas ett enkelt blodprov på vårdcentralen som visar om du har en överhängande risk för stroke eller hjärtinfarkt.

Professor och överläkare Ulf Hedin

Professor och överläkare Ulf Hedin är forskargruppsledare för kärlkirurgigruppen vid Karolinska institutet.

Foto: Anders Warn

Publicerad 20 januari 2023
Text: Nils Bergeå

Trots stora forskningsframsteg under de senaste decennierna är hjärtinfarkt och stroke sammantaget den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. Boven i dramat bakom sjukdomarna är i de allra flesta fall ateroskleros – åderförkalkning.

Kända riskfaktorer

Riskfaktorerna bakom ateroskleros är välkända; högt blodtryck, kolesterol, rökning med mera. Men vad är det som får ett åderförkalkningsplack att bli instabilt, spricka och bilda en blodpropp som orsakar en stroke eller en hjärtinfarkt?

Denna hjärt-kärlforskningens tiotusenkronorsfråga har gäckat kliniker och forskare världen över i decennier. En av alla de forskare som vigt sin forskargärning åt frågeställningen är Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid Karolinska institutet. 2018 tilldelades han Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag.

Jakten på markörer som förutsäger stroke

Mer forskning kan leda till att ett enkelt blodprov kan påvisa risk för stroke.

Foto: Anders Warne

Stort forskningsanslag ökade tempot

Hans forskargrupp är med alla mått världsledande på området och ligger bakom en lång rad publiceringar i vetenskapliga topptidskrifter. Och Stora forskningsanslagets betydelse avspeglas i det accelererande tempot i antalet publiceringar på senare år.

När vi sökte anslaget minns jag att vi hade 200 publicerade vetenskapliga artiklar. Nu, fyra år senare, är vi uppe i 315.

Forskningen har två huvudlinjer

Gruppens verksamhet kan delas in i två huvudlinjer. I det grundforskningsinriktade spåret kartlägger man nya möjliga biomarkörer som kan bidra till att skilja stabila åderförkalkningsplack från instabila, och i ett andra spår utvecklas nya metoder för bilddiagnostik av instabil åderförkalkning.

I forskningens centrum finns den biobank, BIKE, som började byggas upp 2003 på Kärlkirurgen vid Karolinska universitetssjukhuset. Här finns blodprover och åderförkalkningsplack från tusentals patienter samlade. Idag är detta den största forskningsresursen i sitt slag i världen.

Ledtrådar från biobank

Från guldgruvan BIKE kartlägger forskarna gener, proteiner och molekylära signalvägar i detalj. Varje prov från biobanken ger upphov till uppemot 100 000 enskilda variabler. Med hjälp av datorbaserad bioinformatik söker forskarna mönster som kan ge ledtrådar om vilka molekylära mekanismer som styr sjukdomsutvecklingen.

– Vi utgår från fynd som vi har gjort i BIKE och studerar dessa i djurmodeller och cellkulturer. Min kollega docent Ljubica Matic som har en forskartjänst hos Hjärt-Lungfonden har haft en viktig roll i utvecklingen av den här forskningslinjen, berättar Ulf Hedin.

Forskare petar med pincett på objekt

Från biobanken BIKE spårar forskarna molekylära ledtrådar som styr sjukdomsutveckling.

Foto: Anders Warn

Nya läkemedel på sikt

Gruppen har exempelvis identifierat en hittills okänd process som reglerar immunförsvarets förmåga att rensa bort döda celler vid åderförkalkning. I förlängningen kan kunskapen komma att bana väg för helt nya läkemedel mot hjärtinfarkt och stroke.

Vid sidan om grundforskningen arbetar forskargruppen med att ta fram nya kliniska applikationer.

Idag finns det ingen metod för att förutsäga en förestående stroke eller hjärtinfarkt, varken genom bilddiagnostik eller blodprover, hos personer som har ateroskleros.

Det här är den stora utmaning som vi jobbar med, att hitta metoder att identifiera individer och åderförkalkningsplack i riskzonen innan det händer.

Markör för instabila plack

Målet är antagligen inte alltför långt borta. I en uppmärksammad studie som publicerades 2018 genomförde gruppen storskaliga molekylära analyser av åderförkalkningsplack och blodprover, hämtade från BIKE-biobanken, och kompletterade med analyser av samma patienters cirkulerande blod. Forskarna kunde konstatera att ett enzym, BLVRB – som normalt sett har en viktig roll i kroppens nedbrytning av hemoglobin – är en markör för blödning i åderförkalkningsplack, något som i sin tur är ett kännetecken för instabila plack.

– I studien använde vi även blodprover från SCAPIS pilotstudie i Göteborg. Där såg vi att personer med relativt sett mer åderförkalkning i kranskärlen också hade mer av det här enzymet i blodet, säger Ulf Hedin.

– Tack vare Stora forskningsanslaget har vi kunnat ta detta fynd ännu längre. I ett bilddiagnostiskt samarbetsprojekt med nederländska forskare kunde vi bekräfta att det, hos personer med ateroskleros i halspulsådern, finns en koppling mellan höga nivåer av BLVRB och såväl plackblödning som detekterats via magnetkamera som ökad risk för stroke. Dessa fynd har stärkt vår hypotes ytterligare, säger Ulf Hedin.

Utvärderar markör i SCAPIS

– Vi är nu nära att ha en biomarkör som kan användas i sjukvården. Vi undersöker hur väl BLVRB korrelerar med insjuknande i hjärtinfarkt och stroke hos studiedeltagarna i SCAPIS-studiens Stockholmsdel.

Vi gör dessutom kompletterande undersökningar i vår biobank. Vi har successivt blivit mer och mer övertygade att BLVRB är ett fruktbart forskningsspår, säger Ulf Hedin.

Fakta om SCAPIS

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • förebygga dem

  • ställa bättre och tidigare diagnos

  • påverka sjukdomsförloppet

  • hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds och drivs SCAPIS av en forskare från universiteten och universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1 100 individer genomfördes 2012 i Göteborg.

Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

(Källa: Hjärt-Lungfonden )

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org

Snart kan det alltså finnas ett enkelt blodprov på vårdcentralen som visar om du har en överhängande risk för en allvarlig hjärt-kärlhändelse.

Indikerar provet att du är i riskzonen kan sjukvården sätta in åtgärder snabbt. En begränsning är dock att provet inte säger något om var åderförkalkningsplacket sitter, här behövs det kompletterande bilddiagnostik. Det är något som gruppen utvecklar i ett annat forskningsspår.

Datorbaserad bildanalys

Här har man visat att datorbaserad bildanalys med en ny programvara kan användas för att hitta åderförkalkningsplack med hög risk för både stroke och hjärtinfarkt.

SCAPIS-halskärl

Datoriserad bildanalys av blodkärl i halsen.

Foto: SCAPIS, Hjärt-Lungfonden

Framöver är det troligt att ytterligare biomarkörer, kanske framtagna genom forskning baserad på SCAPIS, tillsammans med vår biomarkör kan användas för att finna patienter med risk för hjärtinfarkt och stroke.

Sedan kan man använda ny bilddiagnostik för att hitta det åderförkalkningsplack som behöver behandlas innan något händer, avslutar professor Ulf Hedin.

FAKTA: ÅDERFÖRKALKNING

Ateroskleros, åderförfettning, är i första hand ett bakomliggande och bidragande tillstånd vid många sjukdomar och tillstånd på hjärt- och kärlområdet, exempelvis stroke, kärlkramp och hjärtinfarkt.

Ateroskleros kan ses som en kronisk inflammatorisk sjukdom i artärerna. En av de viktigaste orsakerna till ateroskleros är obalans i blodfetterna med för mycket LDL-kolesterol (”det onda kolesterolet”) och för lite HDL-kolesterol.

Ikon stroke

Om stroke

Stroke är samlingsnamnet på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det beröra området.

Lär dig mer om stroke