Var med och bidra till nya forskningsgenombrott!
Skänk en valfri gåva och var med i kampen mot hjärt- och lungsjukdomar. Med hjälp av din gåva kan fler få ett längre och friskare liv.
Stöd forskningenForskaren svarar på vanliga frågor om stroke
Katarina Jood, universitetslektor och överläkare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, svarar på vanliga frågor om stroke.
Katarina Jood forskar om stroke vid Göteborgs universitet, institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Foto: privat
Stroke är samlingsnamnet på det tillstånd med plötsliga symtom som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel i det beröra området. En stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna.
Vad händer när någon drabbas av en stroke?
– En stroke betyder att det uppstår en störning av blodförsörjningen till en del av hjärnan. Området som drabbas skadas eftersom nervvävnaden inte får tillräckligt mycket syre och näringsämnen. Störningen kan bero på en blodpropp (hjärninfarkt), vilket är orsaken i cirka 85 procent av fallen, eller att ett blodkärl går sönder (hjärnblödning). Följden blir syre- och näringsbrist i hjärnan som påverkar funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.
Vad beror det på och hur kan jag förebygga att det händer?
– De flesta som drabbas är äldre och en vanlig orsak är en rubbning av hjärtats rytm som kallas förmaksflimmer. Risken finns då att det bildas blodproppar i hjärtat som kan färdas med blodströmmen och täppa igen ett av hjärnans blodkärl. Detta kan förebyggas med blodförtunnande läkemedel. Andra riskfaktorer är åderförkalkning, högt blodtryck, rökning, fysisk inaktivitet och diabetes.
Hur märks det att jag håller på att få en stroke?
– Det typiska är ett plötsligt och akut insjuknande. De vanligaste symtomen är förlamningar eller domningar i en kroppsdel, svårt att tala och förstå, kraftig yrsel och synrubbningar – synfältet kan försvinna på ena sidan eller så kan man drabbas av dubbelseende. Ofta är det ena sidan av hjärnan som drabbas, och symtomen blir därför halvsidiga. Vid misstanke kan man göra AKUT-testet.
Vad gör jag om någon får stroke?
– Ring 112! Risken för bestående symtom minskar ju snabbare man får behandling. Du kan hjälpa till när någon drabbas genom att larma SOS och finnas på plats när ambulans anländer. Om den som insjuknat har svårt att prata kan du hjälpa till att beskriva omständigheterna kring insjuknandet, som vilken tidpunkt det inträffade.
Vilken behandling får den som har drabbats?
– Behandlingen skräddarsys utifrån den som har drabbats, eftersom det finns olika orsaker, symtom och svårighetsgrad. Är orsaken en propp kan man i vissa fall ge blodproppslösande läkemedel efter insjuknande (det ska ges så fort det går, senast inom ett dygn). Större blodproppar kan plockas ut genom en slang via ljumsken. Man behöver understödjande behandling på sjukhus under den kritiska fasen då hjärnskadan etableras, och komma i gång med rehabilitering så snabbt som möjligt.
Uppdaterad 2022