Markant ökad överlevnad för barn som behöver en hjärttransplantation

Doktor undersöker barn med stetoskop

Publicerad: 2025-10-31 | Text: Daniel Edelsvärd-Wallerman

Överlevnaden för barn som väntar på en hjärttransplantation har ökat markant i Sverige sedan 1989, och ligger i internationell framkant. Det visar en ny studie vid Lunds universitet, med stöd från Hjärt-Lungfonden. Forskning som lett till viktiga tekniska framsteg och förbättrad barnintensivvård anses ligga bakom den positiva trenden.

Kraftig minskning av dödlighet trots längre väntetider

– Överlevnaden för barn som väntar på ett nytt hjärta har förbättrats avsevärt över tid i Sverige, trots att väntetiden har blivit längre. Den här utvecklingen är mycket glädjande och visar på framsteg inom forskningen och barnhjärtvården, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Studien som omfattar samtliga 254 barn som satts på väntelistan för hjärttransplantation i Sverige ger en översikt över de senaste 38 åren och är uppdelad i två tidsperioder: 1989–2008 och 2009–2023. Resultaten visar särskilt på en kraftig minskning av dödligheten i väntan på nytt hjärta. Trots att väntetiderna ökat har dödligheten på väntelistan i Sverige minskat från 30,5 procent (1989–2008) till 8,8 procent (2009–2023).

Brist på organ – särskilt för små barn

– Trots att resultaten i Sverige är uppmuntrande, noterar vi att de minsta barnen – de under ett år – har sämre möjlighet att nå hjärttransplantation jämfört med de äldre barnen. Detta påminner oss om behovet av att öka professionens och allmänhetens medvetenhet kring bristen på organ, säger Oscar van der Have, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Barnhjärtcentrum, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Tekniska framsteg bakom förbättrad överlevnad

Forskningsframsteg med teknisk utveckling inom barnintensivvården, nya och mindre mekaniska hjärtpumpar och förbättrad immunologisk provtagning har troligen varit viktiga faktorer som ökat överlevnaden på väntelistan. Cirkulationsstöd som ECMO och mekaniska hjärtpumpar hjälper idag barn att klara tiden fram till transplantation.

Svensk barnhjärtvård i världsklass

Trots att antalet barnhjärttransplantationer i Sverige årligen är lågt, visar resultaten att den svenska vården står sig väl i en internationell jämförelse med betydligt större centra. Forskargruppen planerar nu fortsatta studier för att följa hur livskvaliteten förändras hos barn och familjer efter en transplantation.

– Vi hoppas bättre kunna förstå vilka delar av livet som förbättras efter en transplantation, och var de kvarstående utmaningarna finns – både för barn och föräldrar, säger Oscar van der Have.

Utmaningar kvarstår – långsiktig forskning avgörande

Samtidigt betonar forskarna vikten av att fortsatt forskning fokuserar på långsiktiga komplikationer som kan uppstå efter hjärttransplantation i ung ålder, såsom transplantationsassocierad kranskärlssjukdom, kronisk avstötning och biverkningar av immunhämmande behandling.

Fakta om studien

Studiens titel och länk: Comprehensive Analysis of the First 35 Years of Pediatric Heart Transplantation in Sweden

Resultat: Överlevnaden för barn som genomgår hjärttransplantation har ökat markant sedan 1989. Det visar en studie vid Lunds universitet. Forskning som resulterat i viktiga tekniska framsteg och bättre rutiner i vården anses ligga bakom den positiva trenden.

Tidskrift: Pediatric Transplantation, september 2025

Hjärttransplantationer genom tiderna

1958

Norman Shumway och Richard Lower på Stanforduniversitetet i USA genomför lyckade hjärttransplantationer på hundar.

1967

Christiaan Barnard utför den första hjärttransplantationen på människa.

1980

Den första svensken, 18-årige Matti, får ett nytt hjärta på Stanford. Han avled efter fem veckor.

1984

Den första svenska hjärttransplantationen äger rum i Göteborg.

1988

Hjärndödbegreppet införs i Sverige. 1990-talet - Hjärtpumpar utvecklas som hjälper patienter med svår hjärtsvikt att överleva i väntan på hjärttransplantation.

2017

Den första mänskliga hjärttransplantationen med ”hjärtbox” utförs i Lund, uppfunnen av professor Stig Steen.

2022

57-årige svårt hjärtsjuka amerikanen David Bennett blir den första personen att transplanteras med ett genmodifierat hjärta från en gris. Men efter att hans tillstånd försämrats avled han två månader senare.

Selma som bebis, efter en hjärtoperation.

Rutinundersökning avslöjade ett blåsljud på hjärtat

En rutinundersökning efter förlossningen visade att Selma hade två medfödda hjärtfel – en upptäckt som ledde till en lång resa fylld av oro. Men också tacksamhet för den vård som räddade Selma.

Selma föddes med två hjärtfel
Liten bebis föds

Övervakningsprogram räddar barnens liv

Professor Marie Wahren-Herlenius och hennes kollegor har utvecklat ett övervakningsprogram för gravida mödrar som riskerar att föda barn med livshotande hjärtfel. Programmet har räddat livet på flera barn.

Läs mer om projektet
Gravid kvinna gör ultraljudsundersökning.

Fördubblad andel hjärtfel upptäcks i fosterstadiet

Idag upptäcks över hälften av alla medfödda hjärtfel i Sverige redan under graviditeten – andelen har fördubblats på tio år.

Fördubblad andel hjärtfel upptäcks i fosterstadiet