Hjärtsvikten började på väg från förskolan

Mitt i småbarnslivet drabbades Annie av hjärtsvikt.

Publicerad 2025 ur Forskning för hälsa 2025, nr 3 | Text: Malin Sjödin.

Mitt i livet med jobb och småbarn drabbades Annie av hjärtsvikt. Från att ha tränat boxning och löpning orkade hon nästan inte dra barnvagnen upp för en liten backe. Men tack vare nya läkemedel och en positiv livssyn mår hon i dag bra.

En eftermiddag när Annie Nellros, 43, skulle hämta sin och sambon Fredriks gemensamma dotter på förskolan sa plötsligt Annies hjärta stopp med besked. I en kort uppförsbacke började hjärtat bete sig konstigt. Hon orkade knappt gå, eller köra barnvagnen.

- Jag fick inte luft och tappade all ork. Jag tog mig hem och ringde Fredrik och sa att jag inte mådde helt hundra, minns hon.

Skulle jag inte få se mina barn bli vuxna eller få bli pensionär tillsammans med Fredrik?

Efter ett samtal med 1177 stod det klart att rekommendationen var att åka in till akuten, och det snabbt. Familjen packade in sig i bilen och åkte till sjukhuset. Annie tyckte att Fredrik och barnen kunde gå och köpa glass medan de väntade.

Hjärtsvikt och vänstergrenblock

- Jag trodde att det skulle gå snabbt på sjukhuset. Men så blev det inte. Efter bara fem minuter sa personalen att jag skulle läggas in. De hade upptäckt ett vänstergrenblock och mitt hjärta slog extra slag. Efter ytterligare provtagningar fick jag diagnosen hjärtsvikt. Då hade jag en hjärtkapacitet på 37 procent. Det var en chock. Jag tänkte, ska jag dö nu?

Annie hade vid det laget inte en aning om vad hjärtsvikt var. Hon googlade och läste sig till att diagnosen går att behandla men att dödligheten kan vara hög. Dessutom kan hjärtsvikt förvärras och upplevas som väldigt handikappande beroende på grad.

- Ju mer jag läste desto mer panik fick jag. Skulle jag inte få se mina barn bli vuxna eller få bli pensionär tillsammans med Fredrik? Tankarna gick runt och det var otroligt jobbigt, säger hon.

Utprovning av läkemedel

Hösten bestod av täta kontroller och justering av mediciner. Annie gick på samtal hos en kurator och blev till sist heltidssjukskriven. Hon var utmattad. Sakta men säkert fick Annie ordning på sina läkemedel och i dag är hennes hjärtkapacitet tack vare dem helt normal. Hon jobbar heltid men uppskattar att få göra det på distans några dagar varje vecka. Träningen består numera av promenader, yoga och lyfta vikter i hemmagymmet. Att ta ut sig helt fungerar inte längre.

Hjärtat normalt igen

- Ibland rusar mitt hjärta. Det är väldigt obehagligt. Då stänger jag in mig i sovrummet och vilar. Men jag har också tack vare det här lärt mig att säga nej och be om hjälp. Numera är det robotgräsklipparen som klipper gräsmattan. Det är skönt och nödvändigt. Annie tror att hennes järnvilja och positiva livssyn har hjälpt henne att må bra igen.

- Min inställning till livet är att se saker positivt trots att det är tufft. Samtidigt har jag lärt mig förstå min kropp och hur den reagerar. Världen har blivit färgglad igen och sakta har jag hittat trygghet i det här med min hjärtsvikt. I dag är livet bättre.