Så blir vården av hjärtsjuka bättre – en onödig hemlighet

Svensk hjärtforskning står inför en utmaning som alltför få känner till, enligt Felix Böhm. I drygt trettio år har hjärtsjuka patienter dokumenterats i så kallade kvalitetsregister. För varje patient svarar läkaren på ungefär hundra frågor om vem som har behandlats, vilka behandlingar som har getts och hur detta har påverkat patienten. Utifrån detta kan man ständigt utveckla hur sjukdom upptäcks, behandlas och förhindras. Problemet är att det saknas pengar för att driva registren vidare.

– Många har nog inte riktigt förstått hur stort och viktigt detta arbete är. Inget annat kan ersätta det. Det är enda sättet att se vilken effekt behandlingar ger, förklarar Felix.

Många har nog inte förstått hur stort och viktigt detta arbete är

Hjärtläkare använder ofta det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART som en självklar del av det dagliga arbetet. Under de senaste tjugo åren har exempelvis 100 % av alla patienter som genomgått kranskärlsröntgen och ballongvidgning dokumenterats i detalj: hur många stentar som eventuellt satts in, vilken typ av metallnät som i så fall använts, vilka läkemedel som ordinerats och så vidare. Inte minst därför har dödligheten efter hjärtinfarkt kunnat minskas kraftigt under samma period.

– Alla har tagit ansvar för att förbättra hjärtsjukvården. Detta är ett fantastiskt samarbete, säger Felix Böhm som också sitter i styrgruppen för SWEDEHEART och är ordförande för det delregister som fokuserar på ballongvidgning och kranskärlsröntgen, SCAAR.

Nya bevis mot gamla övertygelser

Registren gör det möjligt för forskarna att genomföra de stora studier som krävs för att klargöra vilka behandlingar som verkligen fungerar. Idag finns det solid evidens för sådant som tidigare kunde tas för givet. Till exempel har studier visat att det inte gör någon skillnad för patienter med hjärtinfarkt om man rutinmässigt suger ut eventuella blodproppar i kranskärlen, att vanligt Heparin fungerar lika bra som dyrare blodförtunnande medicin och att det inte hjälper med rutinmässig syrgas för den som fått en hjärtinfarkt. På samma sätt har det klargjorts att betablockad inte gör någon nytta efter hjärtinfarkt, om man har bevarad pumpfunktion i hjärtat, men att vaccination mot influensa är bra för dessa patienter.

Registren bidrar också till att nya forskningsrön kommer alla patienter till godo. Med hjälp av SWEDEHEART går det att jämföra vården mellan regioner, sjukhus och enskilda läkare, så att man ser hur vården kan bli bättre i stort och smått. Ofta sker detta som ett samarbete där forskare och läkare hjälper varandra.

– Det finns väldigt lite prestige, utan man är inbjudande och samarbetsvillig. Man ses också och diskuterar hur man kan förbättra vården och behandlingen, säger Felix.

Potential för svensk vård

Idag är svensk hjärtvård god över hela landet men det finns områden som behöver åtgärdas, enligt analyser av SWEDEHEART. Till exempel finns det stora variationer mellan svenska sjukhus när det gäller vårdtiden för patienter med hjärtinfarkt och det tar även alltför olika lång tid att genomföra kranskärlsröntgen på dem som drabbats av en liten hjärtinfarkt.

– Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Vi måste forska vidare och därför är det viktigt att Hjärt-Lungfondens givare känner till varför våra svenska kvalitetsregister är så viktiga. Vi är tacksamma för deras hjälp, avslutar Felix Böhm.