Frågor om diabetes

Studier visar att risken för hjärtinfarkt är två till tre gånger så stor hos personer med diabetes jämfört med de som inte har diabetes. Personer som drabbas av typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes, kan ha förhöjda blodsockernivåer i flera år utan att veta om det. Av alla patienter med hjärtinfarkt beräknas 25–30 procent ha en tidigare oupptäckt diabetes och lika många har förstadier till diabetes.

Om man vid diabetes har höga blodsockervärden kommer detta med tiden snabba på en åderförfettning som drabbar kroppens stora blodkärl, men även hjärtats kranskärl. Då uppstår förträngningar i artärerna, de blodkärl som för syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler, och tillförseln av syrerikt blod minskar. Åderförfettningen i kärlen kan brista och man får då en blodpropp som helt kan stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt eller stroke.

Ökad åderförfettning vid diabetes kan förhindras med regelbunden kontroll av blodtryck, blodfetter och blodsocker.

Det finns mycket i livsstilen som kan påverka situationen i positiv riktning vid typ 2-diabetes. Viktiga hörnstenar är att vara fysiskt aktiv och anpassa kosten till sina individuella behov. Fysisk aktivitet ökar muskelmassan som förbättrar insulinkänsligheten och ökad fysisk aktivitet sänker blodsocker och blodfetter. Dessutom kan blodtrycket sänkas och risken för proppbildning minska.

En liten viktminskning och några centimeter mindre midjemått kan förbättra insulinkänsligheten och förbättra blodsockervärdena. När det gäller kosten kom Socialstyrelsen år 2011 med uppdaterade kostråd vid diabetes.

Olika individer har olika behov men tumregeln är att minska på mängden snabba kolhydrater och välja fleromättade fetter. Personer med diabetes bör inte röka eftersom riskerna för hjärtinfarkt och kärlpåverkan ökar betydligt.

Nästan 90 procent av de som har diabetes har typ 2-diabetes. Därför menar man i olika medier ofta typ 2-diabetes. Vid typ 1-diabetes klarar man sig inte utan insulinbehandling.

Däremot är livsstilsråden och råden om noggrann kontroll av blodtryck, blodfetter och blodsocker lika viktiga vid både typ 1- och typ 2-diabetes.

Arvet har betydelse för benägenheten att utveckla typ 2-diabetes. Men miljö och livsstil är viktigare faktorer. Försök att leva sunt, ät en balanserad kost, motionera regelbundet, undvik rökning och gå på regelbundna läkarkontroller.

Hos personer med diabetes finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom såsom hjärtinfarkt och stroke. Båda typerna av diabetes kan leda till följdsjukdomar i kroppens små blodkärl. Högt blodsocker innebär även ökad risk för åderförfettning i de stora kärlen, något som kan leda till hjärtinfarkt eller stroke.

Vid diabetes är risken för hjärt-kärlkomplikationer särskilt hög om det finns andra riskfaktorer, som högt blodtryck och höga blodfetter. Stora befolkningsstudier visar att risken för hjärtinfarkt är två till tre gånger så stor hos personer med diabetes jämfört med personer som inte har diabetes.

Du som har diabetes kan påverka ditt blodsocker, blodtryck och dina kolesterolvärden samt din generella hälsa med mat, motion och medicin.

Det finns flera nationellt utarbetade mål för blodsocker, blodtryck och kolesterol och att förbättra flera riskfaktorer och inkludera livsstilsförändringar, har vid typ 2-diabetes visat sig skydda mot hjärt-kärldödlighet.

Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna om man vill minska sin risk. Dessutom kan en viktminskning innebära att den egna insulinproduktionen räcker till. År 2011 kom Socialstyrelsen med uppdaterade kostråd vid diabetes. De har vetenskapligt stöd för fyra olika typer av kostråd med en gynnsam effekt på blodsocker, blodfetter och vikt.

Livsmedel som särskilt lyfts fram i de nya kostråden för personer med diabetes är frukt och grönt, baljväxter, fisk, fullkorn, nötter, jordnötter och olivolja. Om man provar en kolhydratfattig och fettrik kost är det viktigt att noga kontrollera sina blodfetter, då en fettrik diet hos vissa individer kan orsaka höga nivåer av det onda LDL-kolesterolet.

Regelbunden motion, till exempel en rask promenad på 30 minuter varje dag, påverkar hela kroppen. Även styrketräning är till nytta, bland annat förbättras sockerbalansen, blodtrycket sänks och risken för proppbildning minskar. Motion påverkar även vikten och den skadliga bukfetman. Ökad fysisk aktivitet gör att känsligheten för insulinet förbättras.