SCAPIS kan ge nya ledtrådar om socker

I fjol kunde Emily Sonestedt och hennes forskarkollegor visa att intag av ultraprocessade livsmedel är kopplat till en ökad risk att dö i både hjärt- och lungsjukdom.

Publicerad 2025-12-27 ur Forskning för hälsa 2025, nr 4 | Text: Nils Bergeå

Docent Emily Sonestedts forskning rör två tidsaktuella ämnen som många har åsikter om: Riskerna med ultraprocessad mat och överkonsumtion av socker.

I fjol kunde Emily Sonestedt och hennes forskarkollegor visa att intag av ultraprocessade livsmedel är kopplat till en ökad risk att dö i både hjärt- och lungsjukdom.

Ultraprocessad mat är livsmedel som genomgått omfattande industriella processer. Mängden sådana livsmedel har ökat kraftigt och snabbt i det globala livsmedelssystemet på senare tid och så även i Sverige.

– De är ofta rika på salt, fett och tillsatt socker och omvänt ofta fattiga på fibrer, vitaminer och näringsämnen, berättar Emily Sonestedt som är nutritionist och forskare vid Lunds universitet.

Ultraprocessad mat ökar risken

Studien omfattade knappt 28 000 deltagare från den så kallade Malmö Kost Cancer-kohorten som hade följts i 23 år. Resultaten publicerades i tidskriften Clinical Nutrition i oktober 2024.

- Vi kunde se att ett högt intag av ultraprocessad mat, särskilt sötad dryck och charkprodukter, är kopplat till en ökad risk för förtida död. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdom och luftvägssjukdom ökade också. Att begränsa intaget skulle alltså kunna minska risken för att dö i förtid, säger Emily Sonestedt.

Forskarna såg dock ingen koppling mellan ultraprocessad mat och död i cancer. Studien är en observationsstudie som påvisat korrelationer men inte fastslagit några kausalsamband. Det är dock inte uteslutet att det finns sådana.

Socker huvudspår

Huvudspåret i Emily Sonestedts forskning är dock sambandet mellan socker- och stärkelseintag och risken för hjärt-kärlsjukdom.

- Att sockerhaltiga drycker som läsk har skadliga effekter är väletablerat, men kunskapen om effekterna av extra intag av socker i andra former är fortfarande bristfällig, säger hon.

I december 2024 publicerade hon och hennes kollegor en studie av effekten av olika sorters sötade livsmedelsprodukter och drycker. Man använde två stora svenska kohorter och tittade närmare på risken att insjukna i sju olika typer av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna kunde konstatera att bilden är komplicerad – kopplingen mellan sockerintag och hjärtsjukdomar varierar mycket utifrån typ av sockerkälla och sjukdomstyp.

- Risken för ischemisk stroke och aortaaneurysm ökade exempelvis med ökat sockerintag. Men den största risken att drabbas av de flesta hjärtsjukdomar fanns faktiskt i den grupp som konsumerade allra minst mängd kakor, godis och glass. Detta är något som behöver undersökas vidare, säger Emily Sonestedt.

SCAPIS skapar möjligheter

Nu studerar hon hälsopåverkan av både socker och artificiella sötningsmedel med hjälp av SCAPIS-kohorten. SCAPIS är en stor och detaljerad befolkningsstudie av 30 000 medelålders svenskars hjärt- och lunghälsa som huvudfinansieras av Hjärt-Lungfonden. Detaljrikedomen i SCAPIS kan göra det möjligt för forskarna att komma längre. Många studier av sockerintag är svaga på grund av svårigheten att kartlägga hur mycket som studiedeltagarna faktiskt får i sig.

- Ofta får studiedeltagarna använda kostdagböcker och besvara frågeformulär. Men hur stort är det faktiska sockerintaget? Det finns ett stort behov av att även använda mer objektiva mått. I SCAPIS har vi mätt studiedeltagarnas faktiska mängd sockerarter, och fem olika artificiella sötningsmedel, i urinen, vilket är en stor principiell fördel. I SCAPIS finns också genetikdata och möjlighet att särskilja olika sockerkällor vilket också ger oss forskare stora möjligheter.

Enzymnivåer kan påverka

Salivamylas är ett enzym som bryter ned stärkelse till socker. Mängden av detta enzym i kroppen varierar mellan olika individer. Enzymnivån hos en person beror i sin tur på hur många kopior av salivamylas-genen man har. Emily Sonestedt och hennes kollegor har studerat effekten av stärkelserik måltid hos individer med antingen få eller många kopior av salivamylas-genen.

- Vår hypotes var att många genkopior och höga enzymnivåer skulle kunna vara ogynnsamt och kanske öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Men vi har hittills inte sett något sådant samband. Vi planerar att studera detta vidare baserat på SCAPIS-kohorten, säger Emily Sonestedt.

Hur kommer det sig att du är så intresserad av just socker?

- I min doktorsavhandling fokuserade jag på intag av fibrer. Jag deltog sedan i den expertgrupp som arbetar med de nordiska näringsrekommendationerna. Då slog det mig att det finns förvånande stora kunskapsluckor om intag av socker. Att sockerhaltiga drycker är skadliga vet vi, men inte så mycket mer. Det var så det började, säger Emily Sonestedt.