Fyra av tio i övre medelåldern har plack i kärlen

Fyra av tio svenskar i övre medelåldern har plack i kärlen

Den första vetenskapliga publikationen från Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning, befolkningsstudien SCAPIS, visar att fyra av tio svenskar mellan 50 och 64 år har synliga plack i hjärtats kranskärl.

Studien är ett viktigt bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt.

Bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data

– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Avancerad bildteknologi kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA)

Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av en avancerad bildteknologi kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl. Bilder har tagits på över 25 000 personer och visar synliga plack hos hela 42,1 procent av alla deltagare utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom. En av 20 deltagare (5,2 procent), visade sig dessutom ha en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom.

– Det här är den första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom. Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger Göran Bergström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Plack debuterar tidigare hos män än hos kvinnor

Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor. Publikationen är den första från SCAPIS där samtliga deltagare ingår i analysen. Studien lägger också grunden för många nya livsavgörande forskningsprojekt. Nu siktar forskarna på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen hos den här gruppen. De vill ta reda på hur inlagringarna ser ut vid medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt vilka faktorer och specifika levnadsvanor, som avgör att man får hjärtinfarkt av vissa plack.

Fakta om plack

Plack, eller åderförfettning, är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.

Befolkningsstudien SCAPIS bygger på omfattande undersökningar under åren 2014 till 2018 av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover på över 30 000 slumpvis utvalda personer i åldrarna 50–64 år. Även fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Resultaten av undersökningarna har samlats i världens hittills mest djupgående data-, bild- och biobank.

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna

  • förebygga dem

  • ställa bättre och tidigare diagnos

  • påverka sjukdomsförloppet

  • hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad? Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell kunskapsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på de sex universitetsorterna genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Hjärt-Lungfondens roll: Som största fristående finansiär av hjärt-kärl- och lungforskning stöder Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut omkring 300 miljoner kronor till forskning om hjärt-kärl- och lungsjukdomarna.

SCAPIS är Hjärt-Lungfondens enskilt största forskningssatsning sedan bildandet 1904. Förutom att finansiera studien arbetar Hjärt-Lungfonden med att omsätta resultaten av SCAPIS i patient- och samhällsnytta. Den stora befolkningsstudien har bland annat visat att människor som bor i områden med låg socioekonomi löper nästan 40 procent högre risk att drabbas av högt blodtryck än andra bostadsområden. Diabetes och fetma är dubbelt så vanligt i svaga områden och andelen rökare mer än tre gånger större. Hjärt-Lungfonden arbetar därför aktivt med politisk påverkan för att omsätta forskningen till konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt Sverige. Det handlar till exempel om infrastruktur som underlättar fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och rökfria miljöer.

Läs mer på www.scapis.se och www.scapis.org

En världsunik studie

SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study) är den mest omfattande studien kring hjärt-lungsjukdom som har genomförts i världen.

Läs mer om SCAPIS