Över hälften av Sveriges kommuner beräknas ha alltför förorenad luft

Publicerad: 2025-10-12 | Text: Anna Aderlund

Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Data visar att 56 procent beräknas ha alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna stora respektive små partiklar samt kvävedioxid.

7 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av smutsig luft

– Idag dör närmare 7 000 invånare i Sverige varje år i förtid på grund av smutsig luft. Extra känsliga är barn, vars lungor inte är färdigutvecklade. På lång sikt ökar risken för allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtinfarkt. Det har med andra ord livsavgörande betydelse för folkhälsan att minska luftföroreningarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Nytt EU-direktiv skärper kraven på kommunerna

Det nya luftkvalitetsdirektivet medför nya nivåer för godkänd luftkvalitet. En kommun som överskrider det nya gränsvärdet (den nya miljökvalitetsnormen), ska enligt det nya direktivet upprätta ett åtgärdsprogram. En kommun som överskrider en utvärderingströskel behöver säkerställa att halterna inte höjs ytterligare genom att noggrannare övervaka sin luftkvalitet med hjälp av fler mätningar eller mer utförlig modellering. Se tabell här (PDF)

Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Foto: Stefan Zimmerman

Partikelhalter kopplas till hälsorisker även under gränsvärdena

Inom forskningen ser man positivt på det nya direktivet, men framhåller samtidigt att det inte finns några partikelhalter under vilka negativa hälsoeffekter inte förekommer.

– Sverige har bättre luft än många andra EU-länder och stora förutsättningar att uppfylla det nya luftkvalitetsdirektivet, som dock tillåter högre halter av föroreningar än WHO:s riktvärden och de svenska miljömålen. För folkhälsans skull bör vi eftersträva ännu lägre nivåer i linje med vad forskning visar om hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska uppfyllas senast 2030 och de nya kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026.

Vedeldning, däck och vägslitage största bovarna

Enligt uppgifter från IVL Svenska Miljöinstitutet är partiklar från förbränning (PM2,5) den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem och kommer främst från vedeldning, industri och transporter. Dessa utsläpp förväntas minska framöver. Stora partiklar (PM10) kommer framför allt från vägslitage och påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck. Dessa utsläpp väntas öka i takt med mängden fordon. Ny forskning visar att inandning av partiklar från däckslitage i trafiken kan kopplas till förändringar i immunförsvaret.

Tabell över nya miljökvalitetsnormer – Så skiljer sig gränsvärdena

Tabellen visar de nya miljökvalitetsnormer som ska vara uppfyllda 2030, de nya utvärderingströsklarna, tidigare MKN samt svenska miljömål och WHO:s riktvärden för de tre vanligaste luftföroreningarna i mikrogram per kubikmeter och år: Se tabell här (PDF)