Det kallas ofta för ”tobaksfritt”, det vita snuset. Men det är en sanning med modifikation. Faktum är att vitt snus innehåller höga doser av nikotin, som i sin tur framställs av – tobak.
De senaste åren har det så kallade tobaksfria – vita – snuset etablerats på marknaden i Sverige. Snuset innehåller nikotin och består vanligen av något växtfibermaterial på vilket smakaromer och nikotin har tillförts. Det marknadsförs som ett tobaksfritt, fräschare alternativ till traditionellt snus och finns att köpa i en mängd olika smaker.
18-årsgräns från och med 1 augusti 2022
Det är omdiskuterat om det verkligen går att kalla snuset tobaksfritt eftersom det innehåller nikotin, som utvinns av tobaksplantan (SOU 2021:22). I och med att snuset framhålls som tobaksfritt hamnade det utanför bestämmelserna i tobakslagen (SFS 2018:2088), och marknadsföringen av vitt snus har varit mycket intensiv och riktad mot bland annat tonåringar. Ännu så länge är det oreglerat men från och med den 1 augusti 2022 blir det 18- årsgräns på köp av vitt snus och viss reglering av marknadsföring till personer under 25 år.
Vanliga frågor om vitt snus
Ett snus som enligt reklamen ska vara "godare och fräschare". Det är smaksatt och innehåller precis som andra tobaksprodukter nervgiftet nikotin, vilket är en beroendeframkallande substans.
Alla varor som jämförs med cigaretter kan klassas som mindre farliga, men det betyder inte att produkter som till exempel vitt snus är ofarligt. Vitt snus innehåller höga doser nikotin. Nikotin framställs av tobak, och nikotinets allvarliga hälsorisker är gemensamma för alla nikotin- och tobaksprodukter: Det här ett urval om vad forskningen säger om nikotin:
Experimentell forskning av Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet, visar att nikotin inte enbart är starkt beroendeframkallande, utan kan även orsaka kvarstående förändringar i hjärnans nervceller och påverkar områden i hjärnan som styr beteende och känslor. Nikotin ökar dessutom hjärnans mottaglighet för alkohol och andra droger, vilket kan leda till att personer som använder nikotin blir mer benägna att också använda fler hälsoskadliga substanser.
Forskning har även visat att nikotinbruk är förknippat med försämrade kognitiva förmågor såsom minne, uppmärksamhet, koncentration, inlärning och impulskontroll, och kan öka risken för psykisk ohälsa.
Utöver nikotinets negativa effekter på hjärnan visar forskning av Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, att nikotin kan ge ökad kärlstyvhet, vilket är förknippat med ökad risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. Det är alltså inte endast traditionella cigaretter som är skadliga för hjärta och kärl.
Magnus Lundbäcks forskning visar även att personer som använder nikotin löper ökad risk att dö till följd av en hjärtinfarkt, då nikotin verkar försämra effekten av läkemedlet nitroglycerin som vanligtvis används för att vidga kärlen vid en akut hjärtinfarkt.
I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings nationella skolundersökning 2025 svarade nästan tre gånger (14 procent) så många i grundskolans årskurs 9 att de snusar jämfört med 2017, då siffran var som lägst (5 procent). I gymnasiets årskurs 2 uppgav 27 procent av gymnasieeleverna år 2025 att de snusar. Detta kan jämföras med 13 procent år 2014, då siffran var som lägst. Ökningen har varit mest påtaglig bland flickorna, där andelen snusare under en tioårsperiod ökat från 4 till 26 procent och som ett år senare fortfarande ligger kvar på samma nivå.
Tobaksindustrin vill få fler unga användare av deras produkter, därför är innovationstakten hög och marknadsföringen ofta intensiv. Lagstiftningen om det vita nikotinsnuset har släpat efter, men från och med 1 augusti 2022 blir det 18-årsgräns på köp av vitt snus och viss reglering av marknadsföring till personer under 25 år.
Vuxnas ovetskap gör det enklare för ungdomar att testa det vita snuset utan att någon vuxen i närheten reagerar. Att "bara testa" kan leda till ett livslångt och destruktivt nikotinberoende för många ungdomar.
Tobak
Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Ungefär vart sjunde dödsfall i Sverige är relaterat till tobak.
