Stress på jobbet stor risk för hjärtrytmrubbningar

Stress påverkar hjärta och kärl på flera sätt. Stress hormoner och stressnervimpulserna gör att blodkärlen drar ihop sig och orsakar högt blodtryck.

Högt blodtryck, eller hypertoni som det kallas med ett annat namn, försvårar hjärtats pumparbete och leder till förändringar i själva hjärtmuskeln.

Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till att åderförfettningen ökar och kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska. Åderförfettning ökar risken för hjärt infarkt och stroke.

Ofta leder stress till försämrade levnadsvanor med ohälsosam mat och alltför lite eller ingen motion.

Långvarig stress påverkar också hypothalamus i hjärnan, som i sin tur påverkar binjurarnas produktion av stresshormonet kortisol.

Dessa hormonstörningar gör att kroppens fettreserver omfördelas till magen vilket ökar benägenheten för övervikt och den farliga bukfetman, vilket i sin tur leder till ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Överproduktion av kortisol under längre tid motverkar också insulinets effekter och kan leda till insulinresistens och typ 2diabetes.

Långvarig stress kan ge förhöjda blodfettsnivåer vilket också ökar risken för hjärtkärlsjukdom.

Höga halter av det skadliga kolesterolet ökar risken för att drabbas av åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för infarkt. Huvuddelen av kolesterolet finns i de skadliga LDLpartiklarna och kallas för det onda kolesterolet. Det som kallas det goda kolesterolet transporteras i HDLpartiklar och har en skyddande funktion.

Halten av HDLpartiklar är speciellt känslig för vissa stress parametrar och för låga nivåer av HDL kolesterolet ökar åderförfettningen av hjärtats kärl. Eftersom kroppen i stressituationer ställer sig i  stridsberedskap och ökar blodets förmåga att koagu lera förhöjs också risken för att det ska bildas farliga blodproppar som täpper till kärlen och orsakar hjärtinfarkt.

Stress kan också orsaka sömnproblem. Det kan vara svårigheter att somna, att man vaknar många gånger och är vaken under natten eller vaknar mycket tidigt och därmed inte får en sammanhängande djupsömn.

Den som har sådana problem med sömnen påverkas negativt i sitt vardagliga liv genom exempelvis koncentrationssvårigheter eller humörsvängningar. En fullvuxen person behöver cirka sju timmars sömn för att kroppen ska hinna återhämta sig. Sömnen kan inte ersättas och forskning har visat att dödligheten ökar bland dem som sover för lite.

Den som är stressad under en lång tid kan drabbas av det som ofta kallas utbrändhet eller utmattningssyndrom.

Mycket talar för att långvarig sömnstörning är en bidragande orsak till utmattningssyndrom. Forskning har också visat att personer med ett livs tempo som närmar sig utmattning ofta vaknar många gånger per natt och har mindre djupsömn.

De har också förhöjda nivåer av blodfetter och av stress hormonet kortisol. Man blir trött och saknar ofta både motivation och initiativförmåga. Dessutom kan minnet påverkas.

Depression kan orsakas av att ständigt vara utsatt för negativ stress. Den som drabbas av sådan depression har onormala värden av stresshormonen kortisol och adrenalin.

Samspelet mellan stresshormoner och signalsubstanser har betydelse för hur vi mår. Vid en depression kommer hjärnans signalsubstanser i obalans och sömnen, känslolivet, initiativförmågan och aptiten kan påverkas.

Förutom nedstämdhet och sömnstörning kan symptomen vara koncentrations svårigheter, minskad livslust, svårigheter att känna känslor eller aggressivitet och lättretlighet. Kroppen kan också reagera med hjärtklappning, andnöd eller värk i muskler, mage och leder.